feminism och ätstörningar

Recommendations

Info

voltaire april/maj 2008 Dessutom ansåg man att orsaken till att cancer och hjärt- och kärlsjukdomar har ökat under efterkrigstiden berodde på att man åt allt mer fett och socker och att man fick i sig för stora mängder med protein. Det fanns inget egentligt vetenskapligt stöd för detta och idag vet vi att socker är ett problem, men att bra, naturliga fetter är nyttiga för oss och att proteiner är livsnödvändiga. I det gamla bondesamhället visste man att bröd och potatis gör dig fet. Tänk bara på den gamla sången: ”Du skåning, du skåning, i morgon får du äta gröt och doppa den i honung, så du blir tjock och fet.” Moderna vetenskapliga studier ger också den folkliga visdomen rätt. Det enklaste och billigaste sättet att bli överviktig och sjuk är att äta socker, vitt mjöl och potatis. Människor kan leva på mycket, mycket små mängder kolhydrater och ändå må bra. I ett försök i Kuwait gav man gravt överviktiga människor endast 20–40 gram kolhydrater, samtidigt som de i övrigt fick äta sig mätta. De gick ner i snitt 25,9 kilo på ett år och fick förbättrade värden både när det gäller blodsocker och blodfetter. I själva verket anser många att vi inte ens behöver minsta gnutta kolhydrater. ”De Nordiska Näringsrekommendationerna” är ett dokument som antas av Nordiska Ministerrådet. Där rekommenderas vi fortfarande att äta som på sjuttiotalet. Lite fett och mycket spannmål, grönsaker och frukt. Trots det står det i 2004 års upplaga att: ”There is no absolute need for food carbohydrates to sustain life, provided that adequate amounts of protein… and fats are consumed.” Människor behöver inte äta några som helst kolhydrater. Visst. Vi kan göra det. Så länge som vi balanserar intaget med andra födoämnen så är det helt okej att äta lite bröd, lite pasta eller ris. Käka frukt, grönsaker, bönor och linser. Men vi behöver inte kolhydraterna. Jag är ingen läkare, ingen medicinare, det rent tekniska tugget fladdrar förbi mig som svalor en varm sommardag. Men jag kan värdera slutsatserna, kan väga förnuftsmässiga argument mot varandra. Och allt pekar på att vi människor frivilligt har försatt oss i samma situation som kraftfoderbondens kossor. Vi äter inte den mat som vi är skapta för. Allt talar för det. Med risk för att låta som en frikyrklig pastor, så tror jag verkligen att mycket mänskligt lidande skulle upphöra om vi bara åt mat som passar djuret människa. Om vi slutade att stoppa i oss käk som vår kropp överhuvudtaget inte kan processa skulle vi må mycket bättre. Ändå propagerar än i dag myndigheter och 22 Voltaire ”Det enklaste och billigaste ”sättet att bli överviktig och ”sjuk är att äta socker, ”vitt mjöl och potatis.” ”… vi människor frivilligt ”har försatt oss i samma ”situation som kraftfoder- ”bondens kossor.” medicinsk personal, dietister och läkare för att minska intaget av fett och att äta mycket kolhydrater, att byta ut animaliska fetter mot vegetabiliska och att äta mer grönsaker och spannmål. Trots att kostråden stötte på hård kritik och trots att det fanns många forskare som kunde visa att de inte var bra för människor trummades de ut i samhället i kampanj efter kampanj. Matpyramiden satt i varenda skolmatsal. Alla barn fick lära sig tallriksmodellen och vi uppfostrades att äta 6–8 skivor bröd om dagen. Det är här eländet börjar. Det är här det metabola syndromet börjar bli en folksjukdom med epidemiska proportioner. Och vi följde råden. Vi åt mer bröd och mindre fett. Vi ersatte smör med olivolja och började köpa allsköns lightprodukter. På många frukostbord byttes först smöret ut mot margarin för att sedan följas av lättmargarin, lättmjölk och sötade lightprodukter. En av de viktigaste källorna till bra proteiner och fetter ersattes av direkt hälsovådliga produkter enligt Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt, tidigare innehöll margarinet transfetter som är förbjudna idag och ersatta med andra syntetiskt modifierade fetter, men margarin innehåller fortfarande kemiska rester som bland annat bensin och stora mängder av omega-6, en fettsyra som om den inte balanseras med nyttiga fetter ger upphov till hjärtkärlsjukdomar. Med det senaste halvseklets erfarenhet kan vi alltså konstatera att människor inte ska äta stora mängder kolhydrater, snabba eller inte. Vi ska inte äta för mycket potatis, socker, bröd, ris och pasta. Sätt dig ner en stund framför ditt kylskåp. Titta på vad du förvarar där. Och tänk efter. Varför skulle människan vara så ofullkomlig som vi verkar vara? Varför är vi det enda djuret som är sjukt jämt? Hur kan det komma sig att vi, som tror att vi är skapelsens krona, lider av olika sjukdomar stora delar av våra liv? Bristsjukdomar. Allergier. Autoimmuna sjukdomar. Är det normalt att vår kropp krigar mot sig själv? Är det så att människans framgång också kommer att bli hennes undergång? Fettskräcken gör oss feta Jag träffade en gång ”den nakne kocken” Jamie Oliver. Han berättade om att varje gång han lagade mat i amerikansk teve gick ett sus av äckel genom rummet när han hällde på lite olivolja på maten. Ingen reagerade på salt eller mjöl, men några matskedar olivolja fick publiken att vilja spy. Jag är ingen vän av förenklingar, men här tillåter jag mig en sådan. Om fetmaepidemins förlovade land USA är det land som samtidigt lider
mest av fettfobi så är det egentligen bevis nog för mig. En alltför stor rädsla för fett är livsfarligt. Fett är bra för oss. Jana Pickova är docent vid Statens Lantbruksuniversitet i Uppsala. Hon håller med om att fettskräcken är farlig. – Jag tror att man kan äta allt i vettiga mängder, men framförallt ska man inte ta bort fettet. Kanske ska man inte äta allt för mycket om man inte rör på sig tillräckligt mycket, men fett är byggstenar i en massa saker i kroppen. Hormoner, signalsubstanser, själva cellerna. Framförallt måste vi få i oss de essentiella fettsyrorna, de som vi inte kan tillverka själva. Frågan är bara vad det är vi ska äta rimliga mängder av? Vissa livsmedel är ju bevisligen osunda. Är det som biologen och författaren Lars Wilsson säger, att vi ska äta den mat som vi har utvecklats till att äta? Wilsson har bland annat skrivit boken ”Välfärdens ohälsa” där han sätter in de olika sjukdomar som plågar oss människor i ett evolutionärt perspektiv. Hans åsikt är tydlig. Människan är ett djur och hon borde äta den mat som hon är skapt för. Det är inte en åsikt som är helt okontroversiell. Dels har det ju alltid varit farligt att hävda att människan är ett djur, man blir lätt betraktad som reaktionär eller en naiv naturvetare. Dels är det provocerande för många att acceptera hans slutsatser, vad vi egentligen ska äta. Men han tycker ändå att det inte är så farligt. – Det där har ändrat sig nu, säger han. Det finns ju också väldigt mycket forskning som visar att människor faktiskt har medfödda preferenser och att vi måste få leva i en normal miljö för att utvecklas rätt. ”Människan är ett ”djur och hon borde ”äta den mat som ”hon är skapt för.” Wilsson är 80 år gammal, utbildade sig till biolog på femtiotalet och doktorerade 1971. Han är så pass gammal att han har varit med mer eller mindre från början. Hela den moderna biologin har utvecklats under hans yrkesverksamma tid. – Jag kom ut från grundutbildningen i Uppsala just när dnamolekylen just hade beskrivits och sen har jag fått följa hela denna fantastiska utveckling och som pensionär kan jag ägna mig på heltid åt det. ”… ohälsan ökade ”explosionsartat. ”Till och med barnen ”fick åldersdiabetes …” Han har fokuserat mest på kosten, menar att vår civilisation kommer att ”braka ihop” om vi inte börjar äta den mat som vi är anpassade till. I ”Välfärdens ohälsa” driver han tesen så pass effektivt, med så mycket kunskap att den har blivit något av en bibel för många i det man kan kalla den paleolitiska rörelsen, människor som på olika sätt har intresserat sig för stenålderskost. voltaire april/maj 2008 – Maten kom jag att intressera mig för i början på åttiotalet. Jag hade turen att träffa läkaren Carl Carlsson som själv hade varit på väg att få diabetes och som hade insett att han kunde bota det genom att lägga om kosten. Carl Carlsson tog bland annat bort kolhydraterna ur sin kost, i synnerhet de som ger en väldigt snabb blodsockerhöjning och öppnade med tiden en privat mottagning där han har ett väldigt avancerat laboratorium. Han tar ut 46 olika analyser ur ett blodprov medan patienten väntar. Lars Wilsson råkade komma dit och träffa honom och har sedan dess kommit dit varje år och har experimenterat med sig själv och har sett att en bra kost verkligen fungerar. – Naturligtvis betyder motion och den sociala miljön mycket också, men kosten är viktigast, om man inte får i sig det man behöver så fungerar inte ämnesomsättningen helt enkelt, menar Lars Wilsson. Med tiden blev han alltmer uppmärksam på hur maten spelade en allt större roll i att vi blev fetare och sjukare. – På åttiotalet kom ju också snabbmaten med tillsatser och elände. Fettskräcken också. Folk fick lära sig att inte äta fett. Ändå såg man ju att ohälsan ökade explosionsartat. Till och med barnen fick åldersdiabetes och jag insåg att det var på väg att bli ett av våra största samhällsproblem och det är just det det är idag. Det faktum att myndigheter och vården envisas med att propagera för att äta lite fett och mycket kolhydrater bygger från början på ett falsarium, menar Wilsson. Forskaren Ancel Keys gjorde 1953 en studie som under- sökte matförhållandena i olika länder. Man hade just upptäckt kolesterolet och forskarvärlden fungerar så att när man kan mäta något nytt så koncentrerar sig alla på det. Man upptäckte att det fanns kolesterol i placket i ådrorna när man blev åderförkalkad och Keys fick för sig att man därför skulle ta bort fettet från kosten. – Keys studerade hur mycket fett man åt i olika länder och sa sig ha upptäckt att man hade mindre problem med åderförkalkning i de länder där man åt lite mättat fett. Men hela undersökningen var en bluff, säger Wilsson. Han valde ut precis de länder som bekräftade hans teori. Man har senare försökt att verifiera hans resultat i massor av studier utan att lyckats. Men då hade redan livsmedelsindustrin hakat på. De började producera lightprodukter, sockerersättningsmedel och margarin Voltaire 23
Page 1 and 2: sveriges största kulturmagasin pre
Page 3 and 4: Mätt på rätt rätt? 04 Polis, po
Page 5 and 6: genväg där kroppen ”luras” at
Page 7 and 8: alternativet till den smala vägen.
Page 9 and 10: Wisteria Lanes läckraste rätter
Page 12 and 13: voltaire april/maj 2008 på Österm
Page 14 and 15: voltaire april/maj 2008 - Försälj
Page 16 and 17: voltaire april/maj 2008 Varför är
Page 18 and 19: voltaire april/maj 2008 sa att hon
Page 20: voltaire april/maj 2008 Fett är fe
Page 25 and 26: kallas strandvattenteorin är den r
Page 27 and 28: något. Jag tittade ut över den li
Page 29 and 30: Annons Annons Värme, kyla, luftvä
Page 31 and 32: med en stark karaktäristisk mexika
Page 33 and 34: Till och med farsan Baloo har förs
Page 35 and 36: Coniglio con pomodori gratinati, St
Page 37 and 38: Utdrag ur John Dickies omtalade bok
Page 49 and 50: voltaire april/maj 2008 Hälsosam m
Page 51 and 52: voltaire april/maj 2008 Enkelt och
Page 53: En venetiansk bondkaka bakad på to
Page 56 and 57: voltaire april/maj 2008 Ap-kattkvin
Page 58 and 59: voltaire april/maj 2008 minimal mak
Page 60: PETER DAHLSTRÖM Jämtlands Brygger
Page 63 and 64: Annons Foto: Håkan Flank Mallory.
Page 65 and 66: Coniglio con pomodori gratinati, St
Page 67 and 68: Annons Vad gör du när du får kä

feminism och ätstörningar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?