feminism och ätstörningar

skapa ett perfekt yttre som många kvinnor kämpar med är egentligen
helt galet. Det är bara ytan som räknas, om du sen har noll
hjärna spelar ingen roll.
Att tjäna sitt levebröd på människors utseende och samtidigt
kritisera utseendefixeringen känns aningen motsägelsefullt. Lika
motsägelsefullt som naken-tabu kontra avklädda underklädesmodeller
och anorexiamode versus sötsakskonsumtion i överflöd.
Men ”todo pasa por la plata”, som man säger. Allt handlar
om pengar, och skönhetsindustrin är en maktfaktor som
omsätter miljarder varje år. Raquél är kluven till sin egen roll
som representant för den industri som hon kritiserar:
– I mitt fall det är ju främst ekonomisk fråga, det är mitt jobb.
Men det hindrar inte mig från att tänka kritiskt och även vårda
mitt inre. Jag gör yoga, äter nyttigt och skickar min son till en
reiki-healer. När jag var ansiktsmodell för en hudterapeut på en
tevekanal för några år sedan blev jag erbjuden en gratis plastikoperation
av en kirurg, i utbyte mot att han fick använda mig
som reklammodell. Men där går min gräns, jag skulle aldrig
göra en skönhetsoperation. Jag tycker synd om dem som opererar
sig, det är som att de försöker kompensera självförtroende
och sitt inre med ytliga, fysiska ingrepp.
Men är inte det samma sak som att gå till en skönhetssalong
och göra en ”helrenovering” för man är missnöjd med sitt yttre?
– Det är sant, men att operera sig är att gå ett steg längre. Det
är att inte acceptera sig själv och som man född. Det känns som
ett ingrepp, och väldigt definitivt. Om du blir missnöjd med din
nya hårfärg kan du alltid byta och färga om. Men om de tar bort
för mycket skinn från ditt ansikte är det svårt att göra något åt.
Många riskerar sin hälsa för att operera sig till en ”perfekt”
kropp, varje år dör det kvinnor i samband med plastikoperationer.
Jag har en väninna som är rätt osäker som person och aldrig
nöjd med sig själv och sitt liv. Hon har fött tre barn, är utbildad
redovisningskonsult men jobbar som hemmafru. Hon bad sin
man att betala en ”helomvandling” – fettsugning av mage och
lår, lyftning av brösten och rumpan. Hon såg ut som en mumie,
och när barnen frågade sa hon att hon tagit bort magen som
hon inte gillade. Det skulle jag aldrig göra, det är bara sorgligt.
Botoxpartyn och plastikkirurgernas brooke shields
En del personer har dock inga som helst problem med att varken
utföra plastikoperationer eller själv göra sig en. I ett sekelskifteshus
i ett av Buenos Aires finare kvarter ligger plastkirurgen
Silvana Palearis klinik. En oansenlig ingång i byggnadens
bottenplan leder in till väntrummet med Marilyn Monroe på
väggen, Nora Jones i högtalarna, röd sammetssoffa och travar med
damtidningar och modemagasin. Detta är ljusår från de minimalistiska
superklinikerna med kända kirurger i det snobbiga
Belgrano dit endast eliten med saltade plånböcker har tillträde.
I väntrummet sitter ett medelålders par och hånglar bredvid
en lättklädd ung tjej som skyler benen, och en dyrt klädd familj
med mamma, pappa och dotter stormar in med shoppingkassar
och solglasögon på. La Doctora Paleari tar emot med en sval
kindpuss och en 90-influerad look med slingat, fönat hår och
Moria Casán
en av Argentinas
största superdivor.
voltaire april/maj 2008
Voltaire 57