feminism och ätstörningar

Recommendations

Info

voltaire april/maj 2008 Polis, polis, potatismos Så blev moralens väktare viktväktare Aperitif ”Först maten, sedan moralen” sade Berthold Brecht. Då var maten en fråga om överlevnad, i varje fall för de mindre bemedlade som Brecht beskrev. Idag är maten billig, varierad, säker och tillgänglig dygnet runt i allt större delar av världen, och dystopiker har gått från att på 1960-talet förutspå en stundande världssvält, till dagens oro över en ”fetmaepidemi”. Maten har blivit en fråga om vällevnad, och att leva väl – det är moral. Tallriken har blivit ett veritabelt slagfält, med vetenskap, moral och ideologi som vapen. Dieter och hälsotips sköljer över oss i jakten på en tuktad och smal kropp. Den smala kroppen ses som ett tecken på ett hälsosamt leverne. Ett hälsosamt leverne har i sin tur upphöjts till den högsta av dygder, fast det uttrycks i dessa sekulära tidevarv snarare som ”i enlighet med vetenskapen”. Denna visdom är experter inte sena att ordinera oss alla, med lagar, diktat och milt våld om så krävs. Fast går man så långt, liknar det då inte en ideologi, kanske rentav en religion? Något som i grunden behöver betvivlas och ifrågasättas? Nåja, det är inget man dividerar om på fastande mage. Således: Till bords! Förrätt: Det handlar inte om vetenskap Redan till sin form har dieter vissa likheter med religion. Alla varierande sätt att begränsa sitt matintag – från den urgamla fastan, via grapefrukt- och flygvärdinnedieter, till nutida pseudovetenskapliga Atkins- och GI-metoder – har alla det gemensamt att de delar upp fullt ätbar och lämplig föda enligt en strikt formel för ”gott” och ”ont”, etablerar regler och restriktioner lika för alla och lönar de trogna med evigt liv. Det varnas i alla fall så mycket för att man dör av olika saker man äter; fett säger några, kolhydrater ropar andra, anlagsmaximerande forskare hittar gärna minimala risker i sådant som akrylamid och från alla håll kommer varningar för att äta för mycket. Tanken ligger därför nära till hands att den som undviker matens alla faror kommer att leva ett hälsosamt liv i evighet, istället för den månad eller det år extra på ålderns höst som statistiken i bästa fall pekar på. 4 Voltaire Mattias Svensson Dieterna ger intryck av att vara vetenskap. Strikta regler tolkas som objektiva och precisa krav. Men lägg märke till att de fungerar på precis samma sätt som traditionella budord, genom att göra lydnaden till överordnad dygd. Redan här får vi en försmak av den skillnad mellan grundläggande moraliska ansatser som maten och bantningen ställer oss inför. Traditionell pliktoch regelmoral följer dietens mönster; tonvikt på lydnad, gärna fastställda regler lika för alla (så att alla kan observera om andra också lyder) och ofta underordnade ett entydigt mål (hälsan). Mot detta kan man anlägga ett klassiskt-aristoteliskt etiskt perspektiv som det exempelvis presenteras av filosoferna Douglas Rasmussen och Douglas den Uyl i boken ”Liberty and Nature”. Moralens ändamål är människans lycka, en lycka som består av flera separata delar och där tänkande är nödvändigt för att väga olika goda saker mot varandra. Kritiken blir då att dietens restriktiva system av vad man får och inte får äta onödiggör det tänkande som är nödvändigt för att välja en lämplig måltid med hänsyn till individers varierande smak, situation, aptit och medfödda egenskaper. Likaså försvinner alla andra anledningar vi har att äta – att umgås och ha trevligt, att snabbt bli mätt för att kunna tänka på annat eller att för stunden maximera intellektuell prestation (i detta syfte ger energität så kallad ”skräpmat” bäst resultat). Alla dessa hänsyn reduceras till eller underordnas målet att bli smal/hälsosam. Hälsa är en viktig komponent i ett gott liv, men det är också sinnlig njutning, vänskap, kärlek och en givande arbetsliv. Att reifiera hälsa som det enda målet lånar sig till enkla och mätbara formler som enbart kräver allas lydnad och efterlevnad. Det går att formulera till synes vetenskapligt, men bara genom att undvika alla relevanta avvägningar liksom vem som måste göra dem, en tänkande människa med kunskap om sin specifika situation och smak. Vi är olika och har olika behov. En elitidrottare behöver en kost där stor hänsyn tas till kroppens optimala fysiska prestanda, men för en konsult med lunchmöten blir andra kvaliteter viktigare. Om inte detta i sig räcker för att ifrågasätta det rationella med dieter, lägg märke till hur ofta de motiveras med en föregiven
genväg där kroppen ”luras” att förbränna mer. Sådana resonemang appellerar till den klassiska religiösa tanken på andens triumf över kroppen, tuktandet av denna svällande och motsträviga jordiska boning styrd av sug och behov. Eller låt oss gå direkt på det faktum att dieter inte fungerar. De gör dig vare sig smal eller hälsosam. Fakta är att de allra flesta dieter slutar med att den bantande blir tyngre än hon var från början. När psykologen Traci Mann vid University of California LA, ställde samma resultat från 31 studier visade det sig att redan efter två år vägde så många som 83 procent av de bantande mer än de gjorde innan de började banta. Andra studier visade att viktpendlande leder till fler hjärtsjukdomar, stroke och diabetes än varaktigt hög vikt. Bara för en liten minoritet fungerar dieten annat än för en begränsad tidsperiod. Inte genom att ”lura” kroppen att bränna fett, utan helt enkelt genom att det rigida schemat för vad man får äta blir så tråkigt och smaklöst att den som följer det i slutändan äter mindre mat. Dieten tar glädjen ur ätandet precis som en självuppoffrande moral tar glädjen ur att vara moralisk (och levande). Det är allt bantningen åstadkommer. Här menar seriösare delar av det medicinska etablissemanget att man inte ska försöka följa dieter, man ska ”tänka på vad man äter”. Men när man skrapar på ytan visar det sig att dessa tankar lika entydigt låter sig reduceras till att tänka på sin vikt och hälsa när man äter. Problemet är att även detta är kontraproduktivt. När man jämför attityder hos amerikaner och fransmän ser man att de förra tänker mycket mer på kalorier, nyttighet och hälsoaspekter med mat, medan de senare betonar njutningen och måltidens sociala bety- delse. Samtidigt är fransmän smalare och har mindre problem med hjärtsjukdomar. En annan studie vid ett folkhälsouniversitet i New York fann att personer som ville gå ner i vikt hade (korrigerat för BMI, det vill säga vikt i förhållande till längd) fler sjukdagar jämfört med dem som var nöjda med sin vikt. Ju mer de ville gå ner, desto fler sjukdagar. Att vilja gå ner i vikt visade sig rentav vara en starkare indikator på ohälsa än vad personerna faktiskt vägde. Hur farligt är då det här med att väga för mycket, och hur utbrett är problemet? Betydligt mindre än vad som vanligen framkommer. Här om året kom en avgörande studie (Flegal m fl 2005) som reviderade antalet döda av fetma i USA från den uppblåsta siffran 400 000, till drygt en fjärdedel, 112 000. Detta bara genom hänsyn till den tekniska utveckling som har skett ”Fakta är att de allra flesta ”dieter slutar med att den ”bantande blir tyngre än ”hon var från början.” ”Hamburgare beskrivs ”som farligare än bomber. ”Rondör jämförs med att ”dö i aids, malaria …” voltaire april/maj 2008 de senare decennierna, och som lett till drastiskt minskad dödlighet i hjärtsjukdomar i såväl USA som Sverige och flera andra länder. De fann också att så kallat ”överviktiga” (med BMI mellan 25 och 30) levde längre än så kallat ”normalviktiga” vilket gjorde att den sammanlagda dödssiffran för ”överviktiga och feta” blev i sammanhanget futtiga 26 000. Epidemiologiskt Centrum i Sverige kom året därpå till liknande slutsatser. De hittade ingen relativ risk för förtida död eller allvarlig sjukdom bland ”överviktiga”, en överrisk på 1,5 bland feta (BMI över 30) och en överrisk på 2 bland underviktiga (BMI under 18,5). Smal är alltså inte detsamma som hälsosam, det är sämre för hälsan att vara för smal än för tjock, och tit- tar man närmare på statistikens små skillnader så hittar man den optimala livslängden precis på gränsen mellan normalvikt och övervikt. De ca 89 procent män och 87 procent kvinnor av den svenska befolkningen som är normal- eller överviktiga har alltså ingen allvarlig anledning att bekymra sig över sin vikt, åtminstone inte vad hälsan beträffar. Ätandet då? Ja, medan den socialdemokratiska regeringen sjösatte utredandet av en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet med argumentet att allt fler ”äter ihjäl sig”, konstaterade Socialstyrelsen året därpå i sin Folkhälsorapport 2005 att hjärtsjukdomarna minskat sedan 1980-talet tack vare ”bättre levnadsvanor … till viss del förbättrade matvanor”. Trots att fler under samma tid har blivit tjockare är den generella trenden alltså att svenskar äter sundare, får hjärtsjukdomar allt senare i livet och lever längre. Det kan låta dramatiskt när studier redovisar antalet döda, men man ska komma ihåg att detta är en statistisk efterhandskonstruktion där vissa grupper i genomsnitt dör några månader eller något år tidigare än andra. Vad forskningen på sin höjd konstaterar är alltså att du genom små varaktiga livsstilsförändringar i motion och kosthållning möjligen kan leva något år längre på ålderns höst. Om denna livsstil inte omedelbart ger belöningar i form av bättre allmäntillstånd, är de där extra åren förmodligen inte värda ansträngningen. Ändå används dessa statistiska månader och år för att skapa svarta rubriker och veritabla helvetesscenarier om sjukdomar, skenande kostnader och ond, bråd död. Hamburgare beskrivs som farligare än bomber. Rondör jämförs med att dö i aids, malaria och krig, trots att dessa dödsfall sker i ung ålder. Allt med stöd i ”vetenskapen”. Notera ändelsen. Sociologen Frank Furedi konstaterar att experimenterande “vetenskap” allt oftare ersatts av uttrycket ”vetenskapen”, en auktoritet som har mer Voltaire 5
Page 1 and 2: sveriges största kulturmagasin pre
Page 3: Mätt på rätt rätt? 04 Polis, po
Page 7 and 8: alternativet till den smala vägen.
Page 9 and 10: Wisteria Lanes läckraste rätter
Page 12 and 13: voltaire april/maj 2008 på Österm
Page 14 and 15: voltaire april/maj 2008 - Försälj
Page 16 and 17: voltaire april/maj 2008 Varför är
Page 18 and 19: voltaire april/maj 2008 sa att hon
Page 20: voltaire april/maj 2008 Fett är fe
Page 23 and 24: mest av fettfobi så är det egentl
Page 25 and 26: kallas strandvattenteorin är den r
Page 27 and 28: något. Jag tittade ut över den li
Page 29 and 30: Annons Annons Värme, kyla, luftvä
Page 31 and 32: med en stark karaktäristisk mexika
Page 33 and 34: Till och med farsan Baloo har förs
Page 35 and 36: Coniglio con pomodori gratinati, St
Page 37 and 38: Utdrag ur John Dickies omtalade bok
Page 49 and 50: voltaire april/maj 2008 Hälsosam m
Page 51 and 52: voltaire april/maj 2008 Enkelt och
Page 53: En venetiansk bondkaka bakad på to
Page 56 and 57:
voltaire april/maj 2008 Ap-kattkvin
Page 58 and 59:
voltaire april/maj 2008 minimal mak
Page 60:
PETER DAHLSTRÖM Jämtlands Brygger
Page 63 and 64:
Annons Foto: Håkan Flank Mallory.
Page 65 and 66:
Coniglio con pomodori gratinati, St
Page 67 and 68:
Annons Vad gör du när du får kä
show all

feminism och ätstörningar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?