feminism och ätstörningar

Recommendations

Info

voltaire april/maj 2008 det man ska odla är nyttigt eller inte. De viktigaste faktorerna när man har odlat fram nya fruktsorter, grönsaker och spannmål har varit hållbarhet, effektivitet och utseende. Vi äter alltså mer och mer av allt sämre, allt dyrare och allt mer resurskrävande mat som har odlats fram på ett sätt som både förstör oss och vår planet. Trots att det på senare tid har dykt upp en hel del studier som visar att ekologiskt odlad mat är nyttigare än konventionellt odlad så finns det studier som visar motsatsen, eller åtminstone att det inte är någon större skillnad. Jana Pickova menar att maten inte automatiskt blir nyttigare för att den är ekologiskt odlad. En kost som innehåller ungefär lika mycket omega-3 som omega- 6, eller åtminstone hälften så mycket omega-3, är idealisk för oss människor enligt många. Nötkött från fritt betande djur innehåller ofta så mycket, medan kött från djur som har fötts upp på kraftfoder, mat som de egentligen inte är byggda för, men som kan få dem att växa betydligt fortare, kan innehålla upp till trettio gånger så mycket omega-6 som omega-3. – Då spelar det ju ingen som helst roll om kraftfodret är ekologiskt eller inte, säger Pickova. Det handlar hela tiden om vad vi stoppar in. Inte bara vi människor blir det vi äter. Likadant är det med den odlade laxen. Det är lätt att få för sig att lax alltid är nyttigt – men förutom att det har visat sig att laxodlingen ställer till med stora problem för den vilda laxen, genom att sprida parasiter och sjukdomar till dem och genom att odlade laxar, med mycket sämre förutsättningar att klara sig i det vilda, parar sig med vild lax – så finns det bara nyttig omega-3 i laxen om den har fått i sig den via fodret. När det gäller kött är det alltså viktigare att ta reda vad djuren har ätit än att undra om deras mat har varit ekologiskt odlad. Med grönsaker och frukt är det antagligen så att gamla, traditionella sorter, odlade på ett traditionellt sätt är det vi ska leta efter om vi vill leva hälsosamt, och det är inte fel om de dessutom är ekologiskt odlade. Grönsaker är väl också mat? Inuiterna levde traditionellt nästan uteslutande på kött. De kunde ta tillvara maten på ett sådant sätt att de fick i sig det de behövde ur den, drabbades inte av skörbjugg och andra bristsjukdomar som kan skulle tro, antagligen kan människor leva på enbart kött och fisk, i synnerhet om köttet kommer från havs- 26 Voltaire ”Människan är inte en ”vegetarian. Vår kropp ”liknar mer ett rovdjurs ”än en växtätares …” ”… de befolkningar som ”är mest hälsosamma ”är att de äter mycket ”frukt och grönsaker …” levande djur. Men ligger det då ingenting bakom alla former av vegetarisk kosthållning? Biologen Lars Wilssons åsikt är klar. Människan är inte en vegetarian. Vår kropp liknar mer ett rovdjurs än en växtätares och det finns för honom inget skäl att äta vegetariskt. Jana Pickova är mer kompromissvillig, hon jämför oss snarare med grisar än med rovdjur, men höjer ändå ett varnande finger. Om en människa inte får i sig animaliska fetter eller rätt fetter på något annat sätt kan kroppen och framför allt nervsystemet att urlakas, börja plocka från sig själv för att överleva. Det är tydligt, menar hon, att till exempel människans intelligens är beroende av maten. Studier har visat att barn till mödrar som inte har fått i sig tillräckligt mycket näring får allt mindre intelligenta barn med tiden. Betyder det att vi inte ska äta vegetariskt? Betyder det att vi kan leva på enbart animalier? Peter Wilhelmsson är naturläkare och har skrivit 12 böcker varav den mest omfattande är ”Näringsmedicinska Uppslagsboken”. Han menar att det går att vända på frågan. Vilka är det som äter bäst egentligen? En blandkostare som stoppar i sig en massa skräpmat, socker och tomma kolhydrater eller en medveten vegan som äter mycket bra oljor, avokado, valnötter och oljor? När jag undrar om han inte tycker att barn som äter vegankost borde äta fiskolja för att deras föräldrar ska vara säkra på att de får i sig så mycket omega-3 de behöver så säger han att de som verkligen behöver kapslarna är de som äter dålig kost, oavsett vad de äter. Det som är gemensamt för de befolkningar som är mest hälsosamma är att de äter mycket frukt och grönsaker, menar han, och tar exemplet Okinawa. Ön som har fått en speciell diet uppkallad efter sig är känd för att ha en väldigt frisk befolkning. Det kan ha genetiska orsaker, men det kan också bero på att de just äter mycket vegetabilier. Det känns tungt när jag lägger på telefonluren efter samtalet med Wilhelmsson. Jag kommer inte att hitta de slutgiltiga bevisen, det ultimata argumentet, den enkla sanningen. På samma sätt som det går att bevisa lite vad som helst med epidemiologiska studier är det möjligt att hitta befolkningar som har mått riktigt bra på väldigt olika mat. Ingen kan riktigt säga vad vi människor ska äta egentligen, suckar jag och är på väg att ge upp. Ungefär samma sak hände mig när jag reste i Israel. Jag lyssnade på en massa argument, läste olika texter om landets historia, om olika religiösa och kulturella föreställningar och blev bara mer och mer förvirrad. Men en kväll vid Döda havet hände
något. Jag tittade ut över den livlösa ytan och insåg att allt jag visste var att jag såg en stor, jävligt salt sjö. Resten är berättelser, idéer – kulturella konstruktioner. Det finns ingen sanning, insåg jag, det finns bara en massa känslor, en massa sorg, och den enda lösningen på konflikten är att alla människor som ingår i den inser och respekterar det. På samma sätt är det med kosten. Anledningen till att ingen kan komma med oantastliga argument för vilken mat vi egentligen ska äta är att det inte finns någon sådan enda mat. Sanningen är att människor kan äta en väldig massa olika sorters mat och ändå må bra. Människans natur är att till stor del sakna natur, det är en sanning i beteendevetenskapliga sammanhang och det är antagligen sant när det gäller maten också. Vi har vissa medfödda instinkter, men i stort kännetecknas vi av att vi är flexibla och av att vi har lätt att lära oss. Vi lever till stor del genom kulturen, det är främst det som gör oss till människor, inte rigida instinkter eller artspecifika beteendemönster. Men det betyder inte att vi mår bra av att äta allt. Kor som får kraftfoder växer snabbt och producerar mycket mjölk. Men de blir sjuka. Deras livslängd blir bara en tredjedel jämfört med kor som får beta fritt. Bara för att en ko kan äta spannmål betyder det inte att hon ska göra det för att må bra. Det är en paradox. Genom att äta väldigt mycket olika saker har vi människor spridit riskerna och behöver inte konkurrera med andra arter om en enda föda. Människans stora styrka under evolutionen har varit att vi kan äta det mesta och tack vare vår intelligens kan vi också omvandla sådant som vi egentligen inte borde kunna äta till nyttigheter, framför allt tack vare elden, men också med hjälp av olika tekniker som till exempel torkning, jäsning och urlakning. Samtidigt tar vi stora risker genom att vi just kan äta saker som vi inte borde äta. Våra naturliga preferenser för söta smaker och för fett är till exempel inget större problem för en människa som lever i relation till naturen där socker är svårt att få tag på och där fetterna hon kan få tag på är bra för henne, men i dagens samhälle där socker är lätt att få tag på och där mycket av de fetter vi får i oss är farliga för oss blir instinkterna våra fiender. Och det är här som svaret på alla frågorna finns, tror jag. I fördumningen av oss människor. För jag tror verkligen att vi, när det gäller maten, har blivit allt mer aningslösa och okunniga. Jag tror att fetmaepedemin, alla sjukdomar och allt lidande beror på att vi har förlorat den traditionella kunskapen om maten. Eftersom vi inte instinktivt vet vad som är bra för oss, utan är utrustade med rätt trubbiga biologiska redskap, har kulturen fått stå för det som andra djur har med sig redan från början. Och på samma sätt som våra instinkter sviker oss sviker också kulturen oss. Vi har ingen koll längre I det gamla bondesamhället tog man tillvara nästan allt på en gris. Fett, tarmar, till och med grisens fötter kunde bli läcker mat. Man använde traditionella metoder som överfördes från generation till generation. Få människor ägde några kokböcker och det fanns inga kostexperter och ingen livsmedelsindustri. Allt man hade att gå efter var sin egen kunskap, sina egna voltaire april/maj 2008 Voltaire 27
Page 1 and 2: sveriges största kulturmagasin pre
Page 3 and 4: Mätt på rätt rätt? 04 Polis, po
Page 5 and 6: genväg där kroppen ”luras” at
Page 7 and 8: alternativet till den smala vägen.
Page 9 and 10: Wisteria Lanes läckraste rätter
Page 12 and 13: voltaire april/maj 2008 på Österm
Page 14 and 15: voltaire april/maj 2008 - Försälj
Page 16 and 17: voltaire april/maj 2008 Varför är
Page 18 and 19: voltaire april/maj 2008 sa att hon
Page 20: voltaire april/maj 2008 Fett är fe
Page 23 and 24: mest av fettfobi så är det egentl
Page 25: kallas strandvattenteorin är den r
Page 29 and 30: Annons Annons Värme, kyla, luftvä
Page 31 and 32: med en stark karaktäristisk mexika
Page 33 and 34: Till och med farsan Baloo har förs
Page 35 and 36: Coniglio con pomodori gratinati, St
Page 37 and 38: Utdrag ur John Dickies omtalade bok
Page 49 and 50: voltaire april/maj 2008 Hälsosam m
Page 51 and 52: voltaire april/maj 2008 Enkelt och
Page 53: En venetiansk bondkaka bakad på to
Page 56 and 57: voltaire april/maj 2008 Ap-kattkvin
Page 58 and 59: voltaire april/maj 2008 minimal mak
Page 60: PETER DAHLSTRÖM Jämtlands Brygger
Page 63 and 64: Annons Foto: Håkan Flank Mallory.
Page 65 and 66: Coniglio con pomodori gratinati, St
Page 67 and 68: Annons Vad gör du när du får kä

feminism och ätstörningar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?