You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bild 4<br />
Den gamla akterspegeln fick tjäna<br />
som mall för ramen.<br />
Bild 5<br />
byggd träbåt<br />
Då kan det vara så att infästningarna<br />
inte riktigt är utlastade, vilket<br />
gett bristningar i laminatet<br />
som samlat fukt. Lasta ut, till<br />
exempel med breddade fastlamineringar<br />
mot skrovets insida.<br />
• Känns däcket mjukt på<br />
somliga ställen, till exempel fördäcket<br />
eller andra stora, rätt<br />
plana, ytor? Då har däckslaminatets<br />
distansmaterial lossnat och<br />
måste fästas igen genom insprutning<br />
av epoxy. Men ta först reda<br />
på vilket distansmaterial som<br />
använts (se vidare min bok Vårda<br />
din plastbåt).<br />
Fler exempel<br />
Det var Visuns konstruktör,<br />
Arvid Laurin, som myntade<br />
begreppet ”det obrutna styrkeflödets<br />
princip”, och det var en ledstjärna<br />
för honom i allt hans<br />
arbete. Därför är det mesta rätt<br />
gjort från början: spanten (av<br />
basad ek) är relativt tunna men<br />
sitter desto tätare, i mastsektionen<br />
är de dessutom dubblerade;<br />
Bild 6<br />
ramen kommer att monteras på den<br />
gamla akterspegelns plats. Den nya akterspegelns i<strong>nr</strong>e förstärkning limmas på plats.<br />
de smala, hellånga mahognyborden<br />
är spikade uppifrån till varandra<br />
och var från början dessutom<br />
antagligen limmade (på den<br />
tiden använde man fenolhartslimmer<br />
som numera torkat och<br />
inte längre gör nytta); ett genomtänkt<br />
system av däcksbalkar,<br />
karvlar (längsgående mellan balkarna)<br />
och vägare (infästning<br />
innanför spanten för däcksbalkarna)<br />
lastas där det behövs ut<br />
med avsmalnande ”knän” och<br />
det hela har täckts med högkvalitativ<br />
plywood i två lager som inte<br />
rört sig mot varandra som till<br />
exempel ribbor gör.<br />
Jag behöver därför inte förändra<br />
båtens befintliga struktur,<br />
bara reparera eller ersätta det som<br />
skadats. Vid bygget av den aktre<br />
förlängningen måste jag dock<br />
tänka mig för: jag får inte skapa<br />
för starka eller för svaga sektioner,<br />
vare sig i övergången mellan<br />
de gamla och nya skrovdelarna<br />
eller i den nya aktern. Här några<br />
exempel på hur jag uppnår detta,<br />
se även bilderna:<br />
• De laminerade spanten i<br />
den nya aktern kommer att ytbehandlas<br />
med WEST-epoxy för<br />
att inte rötskadas. Därmed kommer<br />
de inte att suga fukt och<br />
kommer därför att förbli oerhört<br />
mycket styvare än annars. Därför<br />
vill jag inte, som är det vanliga,<br />
bygga dem av ek utan använder<br />
ganska smala furulameller för att<br />
inte skapa knäckpunkter (bild1).<br />
• Även den nya aktre kölplankan,<br />
som fästs till den helt friska<br />
gamla akterstäven, görs av furu i<br />
stället för av ek. Skälet till detta<br />
är framförallt att jag vill spara<br />
vikt i aktern, men två åtgärder<br />
gör att det ändå blir tillräckligt<br />
starkt: (1) Kölplankan består av<br />
tre lager ca 30 mm förstklassig<br />
torr furu, varav det mellersta lagret<br />
byggs upp av ihoplaminerade,<br />
kraftigt böjda ribbor som väsentligt<br />
ökar såväl böj- som vridstyvhet.<br />
(2) Hela biten ytbehandlas<br />
med WEST-epoxy, dels för att<br />
förhindra röta men främst för att<br />
Björn peter Behrens bok ”Vårda<br />
din träbåt”.<br />
bibehålla största möjliga styvhet<br />
(bild 2 och 3).<br />
• Av samma material byggs<br />
den ram som kommer att sitta<br />
där den gamla akterspegeln satt<br />
och framförallt är avsedd att ta<br />
upp lasterna från de gamla akterstag<br />
som, med den nya höjda<br />
riggen, främst kommer att fungera<br />
som backstag. Inte heller här<br />
vill jag ha en överstark del, men<br />
för att de olika delarna i ramen<br />
skall sitta ihop ordentligt används<br />
snedlaskar (bild 4 och 5).<br />
• Förlängningen av balkvägarna<br />
har fästs till de befintliga dels<br />
genom en snedlaskning om ca<br />
fem gånger materialtjockleken,<br />
dels med en bricka på insidan<br />
som formats smalare mot ändarna<br />
för att inte ge knäckpunkter.<br />
• Borden kommer att skarvas<br />
akterut med epoxy-limmade<br />
1:8-skarvar (avfasade utmed<br />
bredsidan). Det har nämligen<br />
visat sig att skarven då blir lika<br />
stark som materialet i sig – men<br />
inte starkare, vilket skulle ha skapat<br />
en knäckpunkt.<br />
• Den nya, ganska kraftigt<br />
välvda akterspegeln baseras på<br />
flera lager förstklassig granplywood<br />
som utvändigt täcks med 8<br />
mm hondurasmahogny. Denna<br />
konstruktionsdel kommer därför<br />
att bli helt styv och därför väsentligt<br />
bidra till akterskeppets, och<br />
hela båtens, vridstyvhet (bild 6).<br />
Fotnot: Alla kommentarer,<br />
positiva som negativa, välkomnas<br />
till mejladressen<br />
peter.behrens@<br />
batliv.se eller till<br />
Peter Behrens,<br />
c/o <strong>Båtliv</strong>s<br />
redaktion. Och<br />
glöm inte<br />
utlottningen av<br />
min bok Vårda<br />
din träbåt!<br />
TexT & FOTO: peTer Behrens<br />
peter.behrens@batliv.se<br />
båtliv 3•<strong>2012</strong> 61
Change language