Auktion 8 MYNTAUKTION - Myntauktioner i Sverige AB

146
FöRELIGGANDE HALVRIKSDALER 1723 ingår i en serie mynt med riksdalervalörer som brukar kallas den Krellska serien.
Det speciella med dessa halva, hela och dubbla riksdalrar är att man har använt myntämnen av dubbel vikt. Således har
man präglat halva riksdalrar med stampar för kvarts riksdaler etc. Eftersom riksdalermynten saknar utsatt valör hade detta
fungerat alldeles utmärkt om det inte hade varit för det faktum att dessa präglingar genomfördes utan vederbörligt tillstånd.
Vi ber att få citera den nästan samtida skriftlig källan C.R. Berch i sitt corpusverk Beskrifning öfwer Swenska Mynt och
Kongl. Skådepenningar (Uppsala 1773). På sidan 288 under riksdalern 1727 med ”Bägge deras Majestäters Bilder och Namn”
kommenterar han dessa mynt på följande intressanta sätt: ”Stämplarna härtil woro stuckne af Hesling, under den rätta Medailleurens
Hedlingers frånwaro. Därunder präglades ock til dubbelt skrot; med Kongl. Cammar Collegii wettenskap: emedan
bönderne, wid afresan ifrån det årets Riksdag, fingo större och mindre presenter i Riksdaler. Men at under stämplarna af 1723
slogos fördubblade riksdaler; nemligen under den hela en dubbel, under den halfwa en enkel, och under fjerdedels stämpeln
en half Riksdaler, sådant gjorde Mynt-Commissarien Krell af eget bewåg; och fick derföre Cammar-Collegii tiltal.” När vi
ändå dryftar en udda myntserie från Fredrik I:s tid kan det kanske vara passande att något beröra en annan udda fågel på den
numismatiska himlen. Det är ånyo nämnde Berch som i sitt verk, efter krellriksdalern skriver, ”Dylik Riksdaler, med tvenne
ansikten, gjord efter Hedlingers hemkomst 1731. är olika vackert arbete: och hafwer man därunder äfwenwäl slagit i Gull, til
10. Ducaters wigt.”
Låt oss nu återvända till vår trinda halvriksdaler och nämna något om upphovsmannen, dåvarande riksbankskamreren
Krell. Den unge ekonomen Paul Krell hade kring sekelskiftet 1700 tjänstgjort under drygt fem år vid änkedrottning Hedvig
Eleonoras ekonomiförvaltning innan han år 1702 anställdes vid Rikets Ständers Bank, senare som bekant benämnd Riksbanken.
Till Kungl. Myntet kom han som s. k. bokhållare 1715. Från märkesåret 1718 var det Krell som representerade Banken hos
Kungl. Myntet. Och så år 1720 tilldelades han kamrers titel. Vi får förmoda att det var på grund av sitt rykte som ”en habil
förståndig och activ karl” han tog ytterligare ett steg på karriärstegen då bankodeputationen beslöt att Krell skulle ”förrätta
så wäl Commissariens som sin egen tjänst”. Det berättas t. ex. att personalen på Myntet ”icke kunna giöra honom den minsta
orätt: ty han följer dem så nätt efter med chifren och jemförer generalprofwet med de specielle, att icke det minsta fel kan
ske ...”.
När det gäller affären med de s.k. Krellmynten kan Kammarkollegiet ge oss information. Ur protokollet daterat den 27
november inhämtar vi följande synpunkter från den tillfällige myntmästaren Esaias Zedritz; ”hurusom Banqven äfwen låtit
slå några dubbla RDr, förfrågandes huruwida dhe måge kunna utgå, warandes dhe eljest til lijka skrot och korn slagne, som
dhe öfrige ordinarie RDr”. Då Kronan inte förlorat något på tilltaget biföll man förslaget att behålla de dubbla riksdalerna. En
kort tid senare kom det till Kammarkollegiets kännedom ”att Banqven äfwen slagit 32 dubbla [halvriksdalrar, notisförfattarens
anm.] samt 20. Stycken dubbla fierdedehls Rikzdaler”. I detta läge ville Kammarkollegiet ha svar på frågan varför bankokommissarien
Krell överskridit sina befogenheter. Inför kollegiet berättar han ”at som icke dhen ringaste difference medelst
dhenne förändring af sorten i sielfwa skrotet och kornet skedt så har han i tanke at såsom Medailler ock för curiositet skuld
begärt att någre dubbla ock dubbla fierdedehls RDr måtte slås, efter som han tyckt at dhen eljest wäl giorde prägeln bättre
syns på dhe tiocke penningarne”. Det återstår bara att till sist nämna att denne Paul Krell också var initiativtagare till den
jubelriksdalern 1721.
Lästips: Torgny Lindgrens artikel i Nordisk Numismatisk Årsskrift (NNÅ) 1953, Anteckningar om Rikets Ständers Banks
förvaltning av Myntet i Stockholm 1668–1731.
841 STOCKHOLM. ½ riksdaler 1723. Krell. SM 92. SMH 35. 15,15 g. Xr. Praktexemplar med
enastående patina.
Ex Ahlström auktion 53, nr 353; Ex Ahlström auktion 46, nr 498; Ex Stockholms auktionsverk
auktion 1991-03-22, nr 8373; Ex K-E. Schmitz (Coins and Banknotes of Sweden II,
nr 1207); Ex Holmberg lagerkatalog 67, nr 45.
841
200 % 200 %
0 50 000