Auktion 8 MYNTAUKTION - Myntauktioner i Sverige AB

UNDER 1820-TALET GENOMFÖRDES vid Kungl. Myntet i Stockholm ett flertal försök att prägla mynt i ring. Syftet var
naturligtvis att höja kvaliteten på rikets mynt och göra dem helt cirkelrunda. Det hela tog sin början år 1822 med ett provmynt
i riksdalervalör (SM 195). Dessa riksdalrar, som präglades i silver och koppar, är ytterst sällsynta. Provmyntningen
resulterade inte i några reguljära mynt, utan man fortsatte med hammarpräglingen.
År 1827 var tiden mogen för nya experiment och provpräglingar. Liksom 1822 var ringpräglingstekniken åter i focus. Ny
var emellertid den försänkta randskriften ”534 8/9 TROYSKA ASS FINSILFVER”. Till skillnad mot uppställningen i SMboken
anser vi att den ytterst sällsynta typen med nio serafhuvuden i serafimerkedjan (SM 50b) är den första. Därefter
bör den mer allmänna typen från samma år med sju serafer ha editerats (SM 50a). Vi stödjer vårt antagande på att den
halvrunda serafimerkedjan med nio serafer ansluter till de tidigare hammarpräglade riksdalernas cirkelrunda som för
övrigt också har just nio serafer. Det är den sistnämnda typen med sju serafer som vi nu har glädjen att på denna auktion
utbjuda till försäljning. Under nr 606 i vår katalog 7, finns mer att läsa om dessa innovativa riksdalrar och andra mynt
från ringpräglingens barndom.
Enligt Sam Owen Janssons Måttordboken, utgiven av Nordiska museets förlag, var ett ass under 1600-talet den minsta
enheten i det holländska viktsystemet och vägde endast ett knappt halvt decigram (48,06 mg eller 0,04806 g). Efter diverse
snåriga turer för att försöka anpassa det ”svenska asset” till de som förekom i Europa beslöts man under 1730-talet att
ett svenskt ass skulle ha vikten av 1/8848 skålpund dvs. 0,048042 g. De sällsynta riksdalerna med randskriften 534 8/9
TROYSKA ASS FINSILFVER, jämför SM 49–51, innehåller således 534 8/9 x 0,048042 = 25,7 g fint silver. Då den totala
myntvikten, eller myntets s. k. skrot, är ungefär 29,35 g innebär det att halten, kornet, blir 87,85 % eller 878,5/1000 – vilket
är vad 1818 års myntordning stipulerar, men redan i samband med 1830 års myntordning övergav man principen med att
ange riksdalerns finvikt, uttryckt i troyska ass, på randen. Från och med nu var det i stället halten som redovisades, uttryckt
i 100-delar. Det innebar naturligtvis en rejäl förenkling när randskriften i stället kom att lyda 75/100 DELAR FINSIL-
FVER. Då man samtidigt med haltsänkningen till 75 % passade på att sänka finvikten till 25,5 g innebar detta naturligtvis
att myntens bruttovikt ökade till 34,0 g (25,5 g / 75 %).
1031 STOCKHOLM. Riksdaler 1827. Troyska ass. Sju serafer. SM 50a. 29,34 g. s. Ett i princip
ocirkulerat exemplar med god lyster.
1031
01/0 30 000
Ordet “troy” kommer från den franska staden Troyes, som ligger i regionen Champagne-Ardenne i nordöstra
delen av landet. Att man fått äran att låna namnet till ett mynt kan säkert härledas ur det faktum att Troyes
var en mycket viktig handelsstad under medeltiden. Se även http://sv.wikipedia.org/wiki/Troyes.
181