Auktion 8 MYNTAUKTION - Myntauktioner i Sverige AB

210
1204 1205
GUSTAV VI ADOLF (1950-1973)
1204 STOCKHOLM. 2 kronor 1954. Präglad i brons. 13,49 g. Xr.
Till skillnad från kastmynt och äldre jubileumsmynt (t. ex. riksdaler 1721, 1731 och 1821) är
de reguljära mynten alla ytterst sällsynta som avslag i annan metall än den avsedda. Under
1900-talet existerar veterligen endast ett tiotal sådana exemplar. De allra flesta är förmodligen
unika. Vi känner till följande spektakulära präglingar i såväl privat som offentlig ägo;
- 2 kronor 1913, brons. KMK.
- 5 öre 1917, brons. Ex K-E. Schmitz, KNF auktion 1990-11-16, nr 1036.
- 5 öre 1919 präglad i guld, vikt ca 16 g. Ex J. Schulman auktion 233, nr 1912a;
Ex Ahlström auktion 14, nr 549; Ex Frimärkshuset auktion 2009-05-23.
- 2 kronor 1932 jubileum, brons. KMK.
- Krona 1943, aluminium. Ex T. Höiland auktion 117, nr 3501.
- 5, 2 och 1 öre 1949, brons. Ex Ahlström auktion 37, nr 1260, 1988; Ex MISAB auktion
6, nr 1017.
- 5 öre 1953, aluminium. Ex Ahlström auktion 64, nr 721.
- 2 öre 1953, järn. Ex Thörnström antik, april 1989.
- öre 1966, aluminium. Ex Ahlström auktion 51, nr 791.
Till gruppen avslag i annan metall än den avsedda kan också räknas de färgglada ören
som präglades 1969-1970. Här användes som bekant metallerna koppar samt järn och
aluminium med olika ytbehandlingar (SMF P32–P41). Ovanstående lista kan alltså nu
kompletteras med den 2 krona 1954 av brons som vi har glädjen att utbjuda till försäljning.
Enligt uppgift har vårt exemplar varit i samma familjs ägo sedan präglingstillfället. Vi konstaterar
därför att det existerar åtminstone två exemplar av denna udda 2 krona i det att
I. Wallin Mynthandel AB utbjöd ett exemplar i auktionsbilagan till Myntrapport nr 9, april
1992. Det kan inte uteslutas att fler än de färgglada örena ovan kan hänföras till gruppen
provmynt.
1205 STOCKHOLM. 2 kronor 1958. SM 17. 13,97 g. r. Kraftigt snedcentrerad.
Smärre myntvalörer förekommer ganska ofta snedpräglade. De större valörerna - såsom
föreliggande tvåkrona - är dock mycket ovanliga med motsvarande felprägling. Det här
utbjudna exemplaret är dessutom extra trevligt eftersom konserveringsgraden är så hög.
01 3 000
01/0 3 000
OSS VETERLIGEN äR DETTA FöRSTA GÅNGEN som en del av en präglingsmaskin offentligen utbjuds till försäljning.
Det rör sig om en kombinerad matar- och utkastararm som suttit i en maskin för ringprägling. Vi citerar ur Tore Almqvists
förträffliga artikel “Tillverkningsavdelningens verksamhet“ som publicerades i boken Kungliga Myntet 1850–1950:
”Plattarna skopas upp i en roterande matarskål, varifrån de genom en ränna glida ner i ett kort rör, ”tratten”, som är fastsatt
på matarbordet. Med ”matarnäven” flyttas de en och en fram till präglingsringen, i vilken de falla ned och pressas mellan
två graverade stålstämplar eller stampar. Den s.k. refflingen i kanten på en och tvåkronor åstadkommes därigenom att
präglingsringen är refflad invändigt. Efter präglingsslaget stötes det nu färdiga myntet upp i jämnhöjd med ringens överkant
och makas undan av utkastararmen samt glider genom ett rör ner i en transportlåda framför präglingsmaskinen.”
Vi konstaterar att matar- och utkastararmen av någon anledning fastnat i ett läge mellan stamparna och därigenom
oavsiktligen tillfogats två stycken präglar av 10 öre 1969! Att matar- och utkastararmen var avsedd för 10 ören framgår
till yttermera visso av den instansade texten ”10.Ö.” på armens ovansida. Förmodligen var armen anpassad för ytterligare
minst en myntvalör eftersom vi skönjer åtminstone två halvcirkelformade urtag med tillhörande text. Om vi antar
att armen var monterad så att dess instansade text ”10.Ö.” etc. var synlig från ovansidan, d. v. s. av personen som
skötte präglingsmaskinen, så var understampen åtsida vid haveriet! Armen är till höger försedd med tre hål för montage
i präglingsmaskinen. Hålen är på sidan ned mot matarbordet fasade och anpassade för skruv med försänkt skalle. Den
kvartscirkelformade vänstra delen av armen tjänstgjorde förmodligen som utkastararm, jämför citatet ovan. Varför denna
del delvis är förtennad har vi tyvärr inte fått klarhet i.
Denna relik från Kungl. Myntet i Stockholm utgör också en unik ögonblicksbild från ett haveri i myntproduktionen och
som sådan har den såväl nationellt som internationellt intresse!