Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

4
Sammanfattning
Kostnad per brukare (KPB) är en metod för
kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre-
och handikappomsorg och för hur insatserna kan
knytas till den enskilde brukaren eller grupper av
brukare. KPB bygger på avidentifierade individdata,
vilket innebär att vård och service för olika
typer av brukare kan sammanställas och utgöra
grunden för uppföljning ur olika perspektiv.
Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser
som kommunerna har ansvar för och som riktar
sig till äldre och funktionshindrade.
Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig
bild av metoden och att redovisa vissa jämförande
analyser för de kommuner som tillämpar KPB.
Rapporten bygger på 2006 års KPB-data från 31
kommuner.
De jämförande analyserna tar sin utgångspunkt i
en analysmodell som innefattar följande delar:
• Brukarmix som innebär att olika typer av brukare
beskrivs utifrån olika resursbehov. Vidare
beskrivs variationen av insatser och kostnader.
• Produktivitet där jämförelser görs utifrån
kostnad per hemtjänsttimme och boendedygn
inom äldre och handikappomsorg.
• Konsumtion där jämförelser görs utifrån hur
olika åldersgrupper i befolkningen får olika
typer av service samt kostnaderna för denna.
• Resultat – Kvalitet. I rapporten presenteras ett
arbetssätt där resultatet av brukar/personalenkäter
kan kopplas till kostnader.
Materialet visar på en stor variation mellan
kommunerna. Exempelvis varierar kostnaden för
en beviljad hemtjänsttimme mellan 285 kr och
567 kr mellan olika kommuner. Kostnaden per
dygn i särskilt boende varierar mellan 1 227 kr
och 1 787 kr.
I rapporten beskrivs också olika orsaker till skillnaderna
mellan kommuner. Orsakerna har har
definierats genom t.ex vid processgenomgångar
eller i samband med detaljerade analyser i vissa kommuner.
Orsakslistorna kan användas som underlag
för diskussioner i den enskilda kommunen om
hur man kan gå vidare i ett förbättrings- och
förändringsarbete.
Orsaker till att kommunen har en relativt sett
högre andel resurskrävande brukare (s.k. ytterfall)
kan t.ex. vara
• Vilket strategiskt val kommunen har gjort när
det gäller avvägningen mellan antal platser i
särskilda boenden och hur stora insatser som
ges till enskilda brukare i hemtjänst.
• En låg produktivitet
• En relativt sett äldre befolkning
Orsaker till skillnader i enhetskostnad för
enskilda hemtjänstgrupper eller olika enheter
inom särskilt boende kan t.ex. vara
• Skillnader i personaltäthet
• Skillnader i brukarnas vårdtyngd
Det kan också handla om skillnader när det gäller
• Ledarskap
• Rutiner för planering
• Hur kontaktmannaskapet är utformat
• Hur kommunikationen mellan olika yrkeskategorier
fungerar
Genom att inom varje område analysera variationerna
kan en kommun få underlag för att
värdera vilka områden som bör prioriteras i ett
förbättrings- och förändringsarbete. Inom dessa
kan kommunen behöva göra fördjupade analyser,
där ett arbetssätt kan vara att utgå från de orsaker
till variationer som tidigare har presenterats.
Ett exempel som redovisas i rapporten är från
Falu kommun, där konsumtionsanalysen har använts
i kombination med en befolkningsprognos för
att simulera olika scenarier och resursbehov för
vården och omsorgen framöver.
I det avslutande analysavsnittet sammanfattas de
olika delarna i analysmodellen till ett s.k. totalindex
för varje kommun. Syftet är att presentera en
enkel och överskådlig bild av varje kommuns
resultat.