Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

AnAlysrApport 

Jämförelser mellan kommuner 

utifrån brukarrelaterad information 

inom äldre- och handikappomsorg 

Kostnad Per Brukare (KPB)

AnAlysrApport 

Jämförelser mellan kommuner 

utifrån brukarrelaterad information 

inom äldre- och handikappomsorg 

rApporten hAr förfAttAts Av Bengt André, och 

yvonne thorell, sveriges Kommuner och lAndsting 

i sAmArBete med AndreAs JohAnsson, ensolution AB. 

1

Innehållsförteckning 

Sammanfattning ..............................................................................................................4 

Inledning ..........................................................................................................................6 

Bakgrund 6 

Syfte 6 

Aktuella frågeställningar där KPB-information kan användas 6 

Vad är kostnad per brukare (KPB)? 7 

Övergripande metodbeskrivning 7 

Analysmodell ....................................................................................................................9 

Resultat från deltagande kommuner.............................................................................10 

Inledning till analyserna 10 

Brukarmixanalys 11 

Ordinärt och särskilt boende 11 

LSS 14 

Produktivitetsanalys 16 

Kostnad per hemtjänsttimme 16 

Kostnad per dygn i särskilt boende 17 

Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad 19 

Konsumtionsanalys 20 

Resultatanalys ................................................................................................................26 

Sammanfattande analys ............................................................................................... 29 

Diskussion ......................................................................................................................32 

Kontaktpersoner ...........................................................................................................33 

3

4 

Sammanfattning 

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för 

kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- 

och handikappomsorg och för hur insatserna kan 

knytas till den enskilde brukaren eller grupper av 

brukare. KPB bygger på avidentifierade individdata, 

vilket innebär att vård och service för olika 

typer av brukare kan sammanställas och utgöra 

grunden för uppföljning ur olika perspektiv. 

Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser 

som kommunerna har ansvar för och som riktar 

sig till äldre och funktionshindrade. 

Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig 

bild av metoden och att redovisa vissa jämförande 

analyser för de kommuner som tillämpar KPB. 

Rapporten bygger på 2006 års KPB-data från 31 

kommuner. 

De jämförande analyserna tar sin utgångspunkt i 

en analysmodell som innefattar följande delar: 

• Brukarmix som innebär att olika typer av brukare 

beskrivs utifrån olika resursbehov. Vidare 

beskrivs variationen av insatser och kostnader. 

• Produktivitet där jämförelser görs utifrån 

kostnad per hemtjänsttimme och boendedygn 

inom äldre och handikappomsorg. 

• Konsumtion där jämförelser görs utifrån hur 

olika åldersgrupper i befolkningen får olika 

typer av service samt kostnaderna för denna. 

• Resultat – Kvalitet. I rapporten presenteras ett 

arbetssätt där resultatet av brukar/personalenkäter 

kan kopplas till kostnader. 

Materialet visar på en stor variation mellan 

kommunerna. Exempelvis varierar kostnaden för 

en beviljad hemtjänsttimme mellan 285 kr och 

567 kr mellan olika kommuner. Kostnaden per 

dygn i särskilt boende varierar mellan 1 227 kr 

och 1 787 kr. 

I rapporten beskrivs också olika orsaker till skillnaderna 

mellan kommuner. Orsakerna har har 

definierats genom t.ex vid processgenomgångar 

eller i samband med detaljerade analyser i vissa kommuner. 

Orsakslistorna kan användas som underlag 

för diskussioner i den enskilda kommunen om 

hur man kan gå vidare i ett förbättrings- och 

förändringsarbete. 

Orsaker till att kommunen har en relativt sett 

högre andel resurskrävande brukare (s.k. ytterfall) 

kan t.ex. vara 

• Vilket strategiskt val kommunen har gjort när 

det gäller avvägningen mellan antal platser i 

särskilda boenden och hur stora insatser som 

ges till enskilda brukare i hemtjänst. 

• En låg produktivitet 

• En relativt sett äldre befolkning 

Orsaker till skillnader i enhetskostnad för 

enskilda hemtjänstgrupper eller olika enheter 

inom särskilt boende kan t.ex. vara 

• Skillnader i personaltäthet 

• Skillnader i brukarnas vårdtyngd 

Det kan också handla om skillnader när det gäller 

• Ledarskap 

• Rutiner för planering 

• Hur kontaktmannaskapet är utformat 

• Hur kommunikationen mellan olika yrkeskategorier 

fungerar 

Genom att inom varje område analysera variationerna 

kan en kommun få underlag för att 

värdera vilka områden som bör prioriteras i ett 

förbättrings- och förändringsarbete. Inom dessa 

kan kommunen behöva göra fördjupade analyser, 

där ett arbetssätt kan vara att utgå från de orsaker 

till variationer som tidigare har presenterats. 

Ett exempel som redovisas i rapporten är från 

Falu kommun, där konsumtionsanalysen har använts 

i kombination med en befolkningsprognos för 

att simulera olika scenarier och resursbehov för 

vården och omsorgen framöver. 

I det avslutande analysavsnittet sammanfattas de 

olika delarna i analysmodellen till ett s.k. totalindex 

för varje kommun. Syftet är att presentera en 

enkel och överskådlig bild av varje kommuns 

resultat.

Bilden visar att samtliga kommuner som ingår 

har något eller några områden med utrymme 

för förbättring. Man kan också se vissa samband 

mellan olika delar – om en kommun t.ex. har en 

hög dygnskostnad för särskilt boende så ökar 

sannolikheten för att andelen ytterfall inom 

särskilt boende ökar. 

En hög genomsnittskostnad per brukare i 

kombination med en låg kostnad per invånare 

kan t.ex. bero på att kommunen är mer restriktiv 

med att ge insatser eller att behovet är lägre än 

genomsnittet. Det behöver således inte ha ett 

samband med produktiviteten. 

Det finns goda möjligheter att fortsätta utvecklingen 

av Kostnad Per Brukare. Indikatorerna kan 

kompletteras med ytterligare indikatorer t.ex. 

när det gäller insatser inom handikappomsorg 

(personlig assistans, daglig verksamhet etc.). 

Metoden kan också utvecklas för att kunna 

göra uppföljningar av specifika målgrupper (t ex. 

demens, psykiskt funktionshindrade m.m.). 

Detta kräver tydliga definitioner av respektive 

målgrupp vid registrering av beslut. 

De flesta kommuner saknar uppgifter om 

brukarnas konsumtion av hemsjukvård, vilket 

främst beror på bristande registrering. Detta är 

ett ytterligare utvecklingsområde för att skapa 

underlag för bättre uppföljning. 

5

6 

Inledning 

Bakgrund 

Betydande insatser görs för att utveckla system 

som kan ge bättre information om prestationer, 

kostnader och resultat inom den kommunala 

vården och omsorgen för att få bättre underlag till 

verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och 

resursfördelning. Kostnaderna för olika brukargrupper 

kan med fördel kopplas till kommunernas 

olika kvalitetsredovisningar. 

Under åren 2001–2004 genomfördes InfoVUprojektet 

(Informationsförsörjning och 

Verksamhetsuppföljning) på uppdrag av regeringen. 

I uppdraget lyftes verksamhetsuppföljning byggd 

på individuppgifter fram som särskilt viktigt för att 

beskriva vårdprocesser och verksamheter samt dess 

kostnader och resultat. 

Inom ramen för InfoVU utvecklades tillsammans 

med Borlänge kommun en modell för individrelaterad 

kostnadsredovisning, Kostnad per brukare 

(KPB) för kommunal vård och omsorg(Kostnader 

per brukare i kommunal vård och omsorg, brukarrelaterad 

redovisning av insatser och kostnader inom 

äldre- och handikappomsorg, Socialstyrelsen, 2005). 

Projektet har rönt stort intresse bland kommunerna 

vilket lett till vidareutveckling och spridning av 

metodiken. I rapporten redovisas jämförande 

analyser för 31 kommuner avseende utfall år 2006. 

I dagsläget är 53 kommuner med i projekt och fler 

ansluter sig kontinuerligt. 

Syfte 

Syftet med rapporten är att redovisa jämförande 

analyser mellan de kommuner som använder 

Kostnad per brukare (KPB). 

Syftet är också att visa på exempel och resultat 

som kan vara användbara för att få bättre underlag 

till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och 

resursfördelning. 

Aktuella frågeställningar där KPB-information kan 

användas 

Följande utvecklingsinriktningar i omvärlden 

påverkar behovet av bättre beslutsinformation och 

där individbaserad information utgör ett kraftfullt 

verktyg.. 

Kundval och Lagen om valfrihet, LOV 

Det pågår i dagsläget ett omfattande initieringsoch 

införandearbete i flertalet kommuner för att 

införa ett kundvalssystem. I korthet innebär detta 

att brukaren själv kan välja leverantör av serviceoch 

omvårdnadstjänster. Då är det viktigt för en 

kommun att kunna följa upp och styra sina egna 

kostnader. 

Upphandlingsunderlag 

Fler och fler kommuner väljer att lägga ut en större 

andel verksamheter på entreprenad. För att åstadkomma 

ett bra underlag inför en sådan upphandling 

krävs god detaljinformation om insatskostnader och 

deras påverkbarhet. 

Öppna jämförelser – ökad fokus på kvalitet 

Både Socialstyrelsen och SKL presenterar olika 

jämförande analyser av diverse nyckeltal. I dessa 

jämförelser ges ökat fokus på kvalitet. För att 

utvidga jämförelserna även med kostnader är 

information från KPB ett bra komplement. 

Förändring av antalet vård platser i sjukvården – ökat tryck på 

korttidsvårdplatser 

Hälso- och sjukvårdens neddragning av slutenvårdsplatser 

och ändrade arbetssätt ger ett ökat behov 

av korttidsvårdsplatser. Detta medför i sin tur att 

risken att tyngden på brukarna i korttidsvården 

ökar, d.v.s. att den genomsnittliga tiden ökar och 

produktiviteten inom korttidsvården minskar. 

Analys av data och rätt incitament för att minska 

den genomsnittliga tiden är viktigt.

LSS, personlig assistans – ökade kostnader 

Kostnaderna för insatsen personlig assistans har 

ökat de senaste åren. Brukarinflytandet, försäkringskassans 

regler och förändringar av målgrupper m.m. 

leder alla till ett behov av att se över produktiviteten 

och brukarmixen inom gruppen. 

Psykiatri – tvångsvård 

Kommunerna ska kunna erbjuda tvångsvård inom 

ordinärt boende. Hur utformas en sådan ny typ av 

insats? Vilka kostnader medför detta? 

Lågkonjuktur – minskande skatteunderlag 

Vid lågkonjukturer medför detta ett ökat tryck på 

kommunernas ekonomi. Om behovet finns att spara 

och skära ner i verksamheter är det av yttersta vikt 

att detta görs med hjälp av faktabaserat underlag. 

Endast i verksamheter där det finns potentialer bör 

sådana åtgärder initieras så att risken minimeras för 

att inte brukarna ska bli drabbade. 

Framtidens boende – trygghetsplatser 

En del kommuner erbjuder trygghetsplatser utan 

biståndsbeslut. Här finns intressanta frågor man 

kan ställa sig. Hur många bör dessa platser vara? 

Hur utnyttjas de? Finns det ett behov av platser i 

kommunerna? Hur påverkar det kostnaderna? 

Vite – särskilt boende och LSS-platser 

I flera artiklar kan vi läsa om att kommuner inte kan 

erbjuda någon plats inom särskilt boende eller att 

länsstyrelsen har utdömt vite. Detta kan leda till att 

en kommun väljer att fokusera på att öka utbudet av 

särskilt boende platser i en alltför stor utsträckning. 

För att undvika felaktiga beslut är det viktigt för en 

kommun att ha goda beslutsunderlag inom detta 

område. 

Behov av bättre resursfördelningssystem 

Ökade inslag av prestationsbaserade resursfördelningssystem 

diskuteras i flera olika kommuner. Att styra 

resurser efter hur behov förändras är viktigt för 

att åstadkomma en produktiv verksamhet. En god 

grundinformation om kostnader och prestationer är 

nödvändigt för ett resursfördelningssystem. 

7

8 

Vad är kostnad per brukare (KPB)? 

Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en 

metod för kostnadsberäk-ning av olika insatser 

och för hur dessa insatser kan knytas till den 

enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade 

individdata vilket innebär att vård och service 

för olika typer av brukare kan sammanställas 

och utgöra grunden för uppföljning ur olika 

perspektiv. Genom att informationen utgår 

från de enskilda individerna ges möjligheter att 

belysa och analysera verksamheten även ur ett 

brukarperspektiv. 

Övergripande metodbeskrivning 

Följande bild beskriver metodens olika steg och 

vilka termer och begrepp som används. 

Steg i KPB-metoden 

Ekonomisystem 

Verksamhetssystem 

Definitioner 

Kontoutfall 

Allokeras till 

Sammanställda kostnader 

per insats 

Förs till 

Volymer, 

brukaruppgifter 

Indentifiera verksamheten 

och insateser inom 

vård och omsorg 


Här följer en kort beskrivning av de olika stegen i 

KPB-metoden. 

1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser 

inom äldre- och handikappomsorg. 

2. I steg två hämtas ekonomisk information för att 

relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats 

eller aktivitet. 

3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika 

huvudaktiviteter 

• Aktiviteter som är relaterade direkt till en 

specifik insats (t ex. hemtjänst). 

• Aktiviteter som utgörs av gemensamma 

verksamheter (t ex. enhetens administration). 

• De gemensamma verksamheterna fördelas som 

ett påslag på olika insatser. 

Verksamheten kombinerat 

med ansvar och ev. projekt, 

aktivitet eller motpart 

Kostnad beräknad 

insats 

Kostnad per brukare 

Validering 

Skapa översättningstabell 

från redovisningen 


Sammanställda kostnader 

för gemensamma 

verksamheter 

Allokeras till 


Förs till insatskostnader 

som inte kan eller 

ska brkarrelateras 

4. I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, 

dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad 

per insats. Totalkostnaden består då av den 

direkta verksamhetskostnaden och den fördelade 

gemensamma kostnaden. Den delas med total 

volym i kommunen, t.ex. antal hemtjänsttimmar 

eller antal vårddygn. Resultatet blir en kostnad 

per insats. 

5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade 

återstår att knyta konsumtionen av insatserna till 

de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per 

brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. 

Resultatet blir insatser och kostnader 

per brukare. 

6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera 

att alla kostnader har kommit med och fördelats 

rätt.

Analysmodell 

Utifrån erfarenheterna i arbetet med KPB i 

de olika kommunerna har en analysmodell 

utvecklats. 

Analys av produktivitet 

(insatsjämförelse) 

Analysmodell för KPB 

Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån 

fyra olika typer av analyser. 

• Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är 

att undersöka om kommunen har valt rätt kostnadseffektiv 

strategi för de insatser som erbjuds 

brukarna. Här kan bl.a. följande delar analyseras: 

Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare 

kräver stora resurser? Har kommunen fler ytterfall 

(kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror 

detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och 

särskilt boende? 

• Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra 

produktiviteten dels inom kommunen, dels med 

andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. 

Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen 

en dyr hemtjänsttimme i förhållande till 

andra kommuner? Vad beror detta på? 

Brukarmixanalys 

(Uppdelat på LSS och 

ordinärt särskult boende) 

KOSTNAD PER BRUKARE 

- Räkenskapssammangdrag 

- Individrapportering 

- Nyckeltal 

- Benchmarking 

- Indikatorer 

Analys av produktivitet 

(Kostnad per resultat, KPB 

kombinerat med resultat) 

Konsumtionsanalys 

(Medelkostnad per 

individ och åldersgrupp, 

medelkostnad per brukare 

och åldersgrupp) 

• Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys 

är bl. a. att jämföra kostnaden per invånare, dvs. 

relatera kostnaderna till invånare och brukare. 

Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger enskilda 

kommuner fler insatser till brukarna än andra 

kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande 

till andra? Beror detta på befolkningens 

struktur eller på kommunens produktivitet? 

• Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna 

med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande 

frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? 

Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna? 

9

10 

Resultat från deltagande kommuner 

Följande avsnitt visar några exempel på hur data 

kan användas utifrån de olika perspektiven i 

analysmodellen. 

Inledning till analyserna 

I denna rapport finns jämförande analyser för 

32 kommuner för utfall 2006. I dagsläget är över 

50 kommuner med i projektet och fler väntas att 

ansluta under året. 

Detta medför att följande övergripande information 

kan summeras från materialet: 

• Den totala summan kostnader som redovisas på 

brukarnivå är ca 13 miljarder 

• Det totala invånareantalet som kalkylen berör 

är ca 1,1 miljoner invånare vilket motsvarar 

ca 12 % av Sveriges befolkning 

• Kalkylen innefattar ca 63 000 brukare 

För att underlätta analysen är kommunerna 

indelade i olika grupper efter storleksordning 

i invånarantal. Det går givetvis att göra andra 

grupperingar om behov finns. 

Gruppindelning: 

1. Kommuner med invånarantal under 20 000 

invånare 

2. Kommuner med invånarantal mellan 20 000 – 

50 000 invånare 

3. Kommuner med invånarantal över 50 000 

invånare 

Bengtsfors 

Bollebygd 

Borlänge 

Dals-Ed 

Enköping 

Falun 

Gotland 

Hammarö 

Herrljunga 

Härnösand 

Högsby 

Höör 

Jönköping 

Karlstad 

Katrineholm 

Kumla 

Följande kommuner är med i analysen: 

Lindesberg 

Malmö Stad, VIN 

Markaryd 

Mellerud 

Nordansting 

Robertsfors 

Sandviken 

Skellefteå 

Säffle 

Umeå 

Vansbro 

Varberg 

Åmål 

Älmhult 

Örebro 

Östersund 

Sammansättningen av kommuner i analysen 

utgörs av både större och mindre kommuner, 

både storstad och landsbygd. Kommunerna som 

redovisas i analyserna är spridda över hela landet.

Brukarmixanalys 

Syftet med brukarmixanalys Andel är att brukare undersöka inom olika om kostnadsintervall. 

kommunen har valt Jämförande rätt kostnadseffektiv procentuell fördelning strategi av brukare (brukarmix) inom 

för de insatser som erbjuds 

ordinära 

brukarna. 

och särskilt 

Hur 

boende 

ser 

uppdelat enligt kommunstorlek. 

brukarmixen ut? Har kommunen fler ytterfall 

(kostsamma brukare) än andra kommuner? 

Hur ser balansen ut mellan ordinärt och särskilt 

boende? 

Ordinärt och särskilt boende 

Medel 

Mellerud 

Bollebygd 

Herrljung 

Dals-Ed 

Åmål 

Bengtsfors 

Nordansting 

Högsby 

Robertsfors 

Markaryd 

Vansbro 

Höör 

Säffle 

Hammarö 

Härnösand 

Enköping 

Älmhult 

Katrineholm 

Kumla 

Lindesberg 

Borlänge 

Jänköping 

Örebro 

Gotland 

Varberg 

Skellefteå 

Umeå 

Karlstad 

Östersund 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 

Andel brukare inom olika kostnadsintervall. 

Jämförande procentuell fördelning av brukare 

(brukarmix) inom ordinära och särskilt boende 

uppdelat enligt kommunstorlek. 

Kommuner 

under 20 000 inv. 

0 - 50 000 

400 000 - 600 000 

Över 600 000 SEK 


20 000-50 000 inv. 


över 50 000 inv. 

11

12 

Valet av de två nivåerna 0-50 000 kr och över 600 

000 kr som nivåer har gjorts av två skäl. 

• 0-50 000 kr illustrerar de brukare som har få 

insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten 

eller trygghetslarm. Hur behålls dessa brukares 

behov av insatser på en låg nivå? Vilka satsningar 

på förebyggande insatser? Hur underlättas 

biståndsbedömningen för dessa grupper så att 

de administrativa kostnaderna minskas per 

brukare? En hög nivå av mindre kostnadskrävande 

brukare tyder på en mer fördelaktig 

brukarmix. 

• Nivån över 600 000 kr indikerar de s.k. 

ytterfallen, d.v.s. brukare som är mycket 

resurskrävande. Nivån är vald efter en hög 

kostnad för ett dygn i särskilt boende, omfattande 

hemtjänstinsatser eller kombination av 

olika insatser såsom hemtjänst, korttidsvård 

eller särskilt boende. En hög andel brukare över 

600 000 kr kan både indikera en låg produktivitet 

(t ex. hög kostnad per dygn i särskilt 

boende) och ofördelaktig brukarmix eller en 

icke optimal mix mellan insatser i ordinärt och 

särskilt boende. 

Frågeställningar: 

Har kommuner med en hög andel ytterfall valt rätt 

strategi? Hanteras de kostnadskrävande brukarna 

på rätt sätt? Naturligt för kommuner med hög 

andel ytterfall är att se över om de har satsat 

på rätt typ av insatser för de kostnadskrävande 

brukarna. Påverkar produktiviteten i kommunen 

även andelen ytterfall? Är man alltför generösa i 

biståndsbedömningen? 

Vad är en rimlig nivå? En rätt strategi med 

balans mellan insatser inom ordinärt och särskilt 

boende samt på en satsning med brukare med 

troliga kommande behov borde resultera i en 

mix med ytterfall under 5 procent. Om samtliga 

kommuner skulle nå denna nivå skulle det 

medföra avsevärda förbättringar inom äldre- och 

handikappomsorg. För att nå dit behövs även 

satsningar på en förbättrad produktivitet inom 

särskilt boende. Se avsnittet om produktivitetsanalys 

inom särskilt boende. 

Andra frågor som kommunen bör ta ställning till 

i brukarmixanalysen är: 

Diagrammet på föregående sida visar: 

• Hur arbetar man på ett tidigt stadie med att 

• Variationen mellan kommunerna skiljer sig 

förebygga ytterfall? Arbetar biståndsbedöm- 

från lägst andel brukare med en kostnad över mare aktivt med detta? Är man innovativ? 

600 000 kr ca 1-2 % till högst andel ca 20 %. • Hur ser utbudet av boendeplatser ut? Styr det 

• Inget samband kan ses mellan storlek på 

vilka insatser som ges? 

kommun och andel ytterfall (resurskrävande 

brukare) 

• Hur ser prognosen ut? 

Kommentarer: 

En fördjupande analys av materialet kan vara 

att specifikt analysera olika ytterfall och vad de 

• Produktiviteten påverkar antalet ytterfall 

kostar. Nedan följer två exempel från Borlänge 

• Strategiskt val av insatser i ordinärt och särskilt kommun där de 10 dyraste för utfall 2006 

boende påverkar andelen ytterfall 

• Ytterfallen kan uppstå i både ordinärt och i 

analyseras med vad de kostar 2007. 

särskilt boende 

• En äldre befolkning De kan 10 påverka dyraste andelen ärenderna 2006 och vad de kostade 2007 

ytterfall 

• I små kommuner kan enstaka individer slå 

igenom i andelen ytterfall 

2 500 000 kr 

2 000 000 kr 

1 500 000 kr 

1 000 000 kr 

500 000 kr 

0 kr 

1 2 3 4 5 6 7 8 

De 10 dyraste ärendena 2006 och vad de kostar 2007 i Borlänge kommun 

9 10 

2006 

2007

Fem av tio av de dyra ärendena 2006 blev ännu 

dyrare under 2007. Dock minskade även insatserna 

för en del ärenden. Detta beror oftast på av 

att brukare har avlidit. 

Fortsätter vi analysen med de 10 dyraste utfall 

2007 och vad de kostade 2006 får vi en annan 

bild: De 10 dyraste ärenderna 2006 och vad de kostade 2007 

2 500 000 kr 

2 000 000 kr 

1 500 000 kr 

1 000 000 kr 

500 000 kr 

0 kr 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 

De 10 dyraste ärendena 2007 och vad de kostade 2006 i Borlänge kommun 

Bilden visar att flertalet av de dyraste ärendena 

2007 inte var dyra ärenden 2006. Lärdomen av 

denna analys är att ytterfall kan uppstå under ett 

år och inte nödvändigtvis gradvis. 

Kommunen behöver ett arbetssätt som är 

proaktivt och som på ett tidigt stadium förebygger 

behov av omfattande insatser. Detta gäller 

specifikt insatser för brukare i kostnadsintervallet 

100 000 – 300 000 kr/år. Där har brukarna en 

större andel insatser utan att sticka ut. 

Dessa brukare befinner sig i ”riskzonen” för att 

under kommande perioder bli ytterfall. 

2006 

2007 

13

14 

LSS 

Nedanstående diagram visar brukarmixen inom 

LSS. 

Medel 

Mellerud 

Bollebygd 

Herrljung 

Dals-Ed 

Åmål 

Bengtsfors 

Nordansting 

Högsby 

Robertsfors 

Markaryd 

Vansbro 

Höör 

Säffle 

Hammarö 

Härnösand 

Enköping 

Älmhult 

Katrineholm 

Kumla 

Lindesberg 

Borlänge 

Jänköping 

Örebro 

Gotland 

Varberg 

Skellefteå 

Umeå 

Karlstad 

Östersund 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 

Andel brukare inom olika kostnadsintervall. 

Jämförande procentuell fördelning av brukare 

(brukarmix) inom LSS uppdelat enligt 

kommunstorlek 


under 20 000 inv. 

0 - 50 000 

50 000 - 400 000 

400 000 - 600 000 

Över 600 000 SEK 


20 000-50 000 inv. 


över 50 000 inv.

Diagrammet visar 

• Att variationen är från 10 till 55-60% andel 

resurskrävande brukare över 600 000 kr. 

• Det finns ett samband mellan storlek på 

kommun och brukarmix 

• Flertalet kommuner har hög andel av kostnadskrävande 

brukare inom LSS i jämförelse med 

äldreomsorgen 

• Små kommuner har (med några få undantag) 

en större andel av mindre kostnadskrävande 

brukare. En orsak till detta kan vara utbudet av 

insatser 

Förklaringar till att en del kommuner har högre andel 

kostnadskrävande brukare: 

• ”Brytpunkt” mellan LSS-boende och personlig 

assistans. Den insatsmix som kommunen har 

valt påverkar andelen ytterfall 

• Utbud av servicebostäder i kombination med 

personlig assistans eller gruppboende för vuxna 

påverkar andelen ytterfall 

• Brukarmix inom personlig assistans. En större 

andel äldre påverkar antalet timmar 

• Skillnad i bedömning inom Försäkringskassan 

för personlig assistans. Flertalet kommuner 

menar att bedömningen av antalet timmar 

skiljer sig åt mellan kommunerna och 

därigenom kan vissa kommuner innehålla fler 

kostnadskrävande brukare 

• Produktivitet inom personlig assistans. Hur 

effektivt verksamheten planeras har betydelse 

för nettotimkostnaden och därmed antalet 

ytterfall 

• ”Insatspaket” för LSS-insatser driver totalkostnaden. 

Har brukarna i genomsnitt ett högre 

antal insatser per brukare påverkar detta 

totalkostnaden 

• I mindre kommuner kan enskilda individer 

i högre utsträckning påverka materialet och 

därigenom antalet ytterfall 

• Kommuner som av historiska skäl haft många 

vårdhemsplaceringar på orten, exempelvis före 

psykiatrireformen 

• En hög andel externa placeringar och avtalens 

utformning påverkar andelen ytterfall 

Frågeställningar: 

Har kommuner med en hög andel ytterfall valt 

rätt strategi? Hanteras de kostnadskrävande 

brukarna på rätt sätt? Naturligt för kommuner 

med hög andel ytterfall är att se över om de har 

satsat på rätt typ av insatser för de kostnadskrävande 

brukarna. 

I denna rapport har samma ytterfallsgräns 

(600 000 kr) valts för LSS som för ordinärt 

och särskilt boende. Denna gräns kommer i 

framtiden att förändras till ett högre belopp 

för att erhålla en mer likformig värdeskala för 

ytterfallsgränserna. 

15

16 

Produktivitetsanalys 

Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom 

kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. 

nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor 

ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i 

förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på? 

Tre urval av mått har valts ut: kostnad per 

hemtjänsttimme, kostnad per dygn i särskilt 

boende och kostnad per dygn i LSS boende för 

vuxna. Det finns totalt ca 70 olika insatser som 

skulle jämföras mellan olika kommuner. 

Kostnad per hemtjänsttimme 

Enhetskostnad för hemtjänsttimme, egen regi 

per kommun, exklusive delegerad hemsjukvård, 

anhörigvård och boendestöd 

Hemtjänstkostnad 2006 

/timma 

Kommun Enhetskostnad totalt 

Falun 285 

Borlänge 323 

Hammarö 326 

Skellefteå 327 

Katrineholm 335 

Älmhult 336 

Nordanstig 356 

Karlstad 362 

Herrljunga 363 

Robertsfors 364 

Malmö Stad, VIN 374 

Umeå 378 

Markaryd 383 

Gotland 385 

Jönköping 395 

Varberg 396 

Sandviken 397 

Mellerud 399 

Vansbro 404 

Östersund 410 

Lindesberg 439 

Enköping 446 

Dals-Ed 453 

Höör 454 

Bengtsfors 463 

Örebro 463 

Säffle 464 

Åmål 482 

Högsby 519 

Bollebygd 567 

Kumla 560 

Medel 407 

Tabellen visar: 

Kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme 

varierar från 285 kr till 567 kr/timme för olika 

kommuner. 

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer 

utifrån kostnaden per beviljad hemtjänsttimme. 

Grönt = Timkostnad under 350 kr/timme 

Gult = Timkostnad på 350-400 kr 

Rött = Timkostnad över 400 kr 

Kostnaderna per hemtjänstimme inkluderar 

kostnader för administration. 

Kommentarer 

Antalet timmar redovisas som antalet beviljade 

timmar med undantag från följande kommuner: 

Borlänge, Kumla och Gotland. Där redovisas 

antalet debiterade timmar. 

• Stor variation mellan kommunerna 

• Det finns inget samband mellan storlek på 

kommun och hög produktivitet 

• Fokusering på antalet timmar borde påverka 

produktiviteten 

• Politiska ambitionsnivåer påverkar kostnaderna 

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna? 

Vid en närmare analys förklaras skillnaden 

mellan kommunerna bl.a. av hur kommunerna 

har organiserat och planerat arbetet. Vissa 

kommuner kan också ha långa restider mellan 

brukarna. Andra förklaringar är hög kostnadsnivå 

(löner, rätt till heltidstjänster, vikariekostnader 

m.m.) eller vårdtunga brukare, variationer mellan 

hemtjänstgrupper liksom ledning och styrning av 

hemtjänstgrupperna. Skillnaden mellan beviljad 

och utförd hemtjänst kan också ha sin betydelse. 

Nedan följer en beskrivning av orsaker till 

skillnader: 

• Planering 

–Hur sker planeringen? Manuell? Används 

datastöd? Tar det lång tid, krävs mycket 

extraarbete? 

• Administration 

– Beställningar, personalmöten, utbildningar 

etc. 

• Geografiska förutsättningar 

– Restid 

– Tätort/landsort

• Brukarmix 

– Tunga/lätta brukare, krävs dubbelbemanning 

etc. 

• Dokumentation och information 

– Är information enkelt tillgänglig? 

Sker dokumentation 

– kontinuerligt? Används enhetliga 

informationskanaler 

• Ledarskap 

– Finns det ett fungerande ledarskap? 

• Kontaktmannaskap 

– Vad innebär kontaktmannaskapet i praktiken? 

Ett starkt kontaktmannaskap kan 

innebära en bra kontinuitet, men kan påverka 

planeringen och effektiviteten negativt 

• Nyckelhantering 

– Fungerar det bra, krävs det extra planering 

för överlämningar av nycklar? 

• Uppföljning 

– Sker uppföljning av beslut kontinuerligt? 

Fokuseras på och tillfredsställs rätt behov? 

• Kommunikation 

– Är det enkelt att få tag på rätt person vid 

behov? Vad finns det för olika sätt att kommunicera, 

e-post, telefon, fax etc.? 

• Delegerade HSL-insatser 

– Hur mycket delegeras? 

• Rehabiliterande synsätt 

• Balans mellan heltider, deltider och 

timanställda 

• Växling av hemsjukvård 

– De kommuner som inte har tagit över 

hemsjukvården tycks ha en lägre timkostnad 

än kommuner med hemsjukvård 

• Redovisning av tid för dubbelbemanning 

– En hög kostnad kan också bero på att vid 

nedbrytning av hemtjänstgrupperna visar sig 

vissa enheter/grupper vara väldigt dyra vilket 

drar upp enhetskostnaden totalt. Jönköping 

hade möjligheten att redovisa sin dubbelbemanning 

och enhetskostnaden visade skilja sig 

med 50 kr/timme. 

17

18 

Kostnad per dygn i särskilt boende 

Enhetskostnad per dygn i respektive kommun 

inom särskilt boende, exklusive boende för 

psykiskt funktionshindrade 

Särskilt boende 2006 


Nordanstig 1 227 

Åmål 1 283 

Markaryd 1 287 

Malmö Stad, VIN 1 290 

Mellerud 1 298 

Lindesberg 1 328 

Säffle 1 328 

Bengtsfors 1 334 

Skellefteå 1 368 

Östersund 1 392 

Jönköping 1 393 

Bollebygd 1 402 

Örebro 1 412 

Vansbro 1 425 

Kumla 1 432 

Högsby 1 481 

Höör 1 487 

Sandviken 1 495 

Gotland 1 517 

Borlänge 1 537 

Katrineholm 1 599 

Falun 1 627 

Hammarö 1 635 

Älmhult 1 643 

Umeå 1 644 

Dals-Ed 1 646 

Herrljunga 1 653 

Varberg 1 678 

Robertsfors 1 707 

Karlstad 1 714 

Enköping 1 787 

Medel 1 485 


Skillnaden mellan olika kommuner i kostnaden 

per dygn i särskilt boende. Variationen av 

kostnaden per dygn i särskilt boende är från 

1 227 kr till 1 787 kr. 


utifrån kostnaden per beviljad hemtjänsttimme. 

Grönt = Dygnskostnad under 1 370 kr/dygn 

Gult = Dygnskostnad på 1 370-1 645 kr/dygn 

Rött = Dygnskostnad över 1 645 kr/dygn 

Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för 

administration och lokaler. 

Kommentarer: 

• Stor variation mellan kommunerna 

• Det finns inget samband mellan storlek på 

kommunerna och hög produktivitet 

• Politiska ambitionsnivåer påverkar kostnaderna 

Varför skiljer sig dygnskostnaderna? 

Faktorer som påverkar dygnskostnaderna är: 

• Personaltäthet 

• Personalstruktur 

• Ledarskap 

• Planering 

• Stordriftsfördelar i boende - boendestorlek 

• Beläggning/tomma dagar 

• Vårdtyngd 

• Boendeform 

– Specialanpassningar, dvs. demens- eller 

vanligt boende 

– Fastigheten, nya/gamla lokaler, husstruktur 

• Kostnad för gemensamhetsutrymmen 

• Nyttjande av nattpersonal 

• Tradition och kultur — förväntan

Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad 

Enhetskostnad per dygn samt i respektive kommun 

inom LSS boende för vuxna, gruppboende, 

egen regi 

LSS_Boende 2006 

Vuxna (egen regi) 


Kumla 1 307 

Lindesberg 1 331 

Skellefteå 1 431 

Markaryd 1 445 

Höör 1 450 

Borlänge 1 620 

Åmål 1 645 

Härnösand 1 651 

Örebro 1 681 

Umeå 1 761 

Östersund 1 770 

Hammarö 1 799 

Katrineholm 1 885 

Älmhult 1 910 

Karlstad 1 967 

Säffle 1 974 

Dals-Ed 1 997 

Malmö Stad, VIN 2 048 

Gotland 2 076 

Bengtsfors 2 083 

Jönköping 2 085 

Varberg 2 200 

Mellerud 2 211 

Robertsfors 2 250 

Högsby 2 259 

Enköping 2 275 

Nordanstig 2 369 

Herrljunga 3 037 

Medel 1 911 


En variation av kostnaden per dygn för LSS 

boende för vuxna, gruppboende, egen regi från 1 

307 kr till 3 037 kr. 


utifrån kostnaden per dygn. 

Grönt = Dygnskostnad under 1 645 kr/dygn 

Gult = Dygnskostnad på 1 645-1 918 kr/dygn 

Rött = Dygnskostnad över 1 918 kr/dygn 

Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för 

administration och lokaler. 

Kommentarer: 

• Stor variation mellan kommunerna, från lägst 

till högst är det en dubblerad kostnad 

• I små kommuner slår enstaka ytterfall igenom. 

Ex. Nordanstig och Herrljunga. 

• Stor andel köp av resurskrävande platser 

innebär minskad kostnad för boenden i egen 

regi. 

Varför skiljer sig dygnskostnaderna? 

Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses: 

• Personaltäthet 

• Äldre brukare som är ”kvar” på gruppboendet 

och inte är på dagverksamhet 

• Åldersstruktur 

• Vårdtyngden bland brukare 

• Målgruppen för LSS-boende har ökat 

• HSL-insatser i kommunal regi 

• Lokalkostnader 

• Tomma platser, minskat behov av vissa 

målgrupper/”fel” boendeform 

19

20 

Konsumtionsanalys 

Syftet med denna analys är att jämföra kostnaden 

per invånare, d.v.s. relatera kostnaderna till både 

invånare och brukare. Materialet ska även kunna 

användas till att prognostisera behovet av resurser 

för kommande perioder. 

• Ges mer insatser i enskilda kommuner i förhållande 

till andra kommuner? 

• Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till 

andra kommuner? 

• Beror detta på befolkningsstrukturen eller på 

produktiviteten? 

• Hur ser behoven ut i framtiden? 

Nedanstående tabell visar en total sammanställning 

för äldre- och handikappomsorg för de deltagande 

kommunerna. 

Åldersgrupp Antal invånare Totalkostnad Kostnad per inv. Antal brukare Medelkostnad 

1-20 år 268 806 456 688 860 1 582 2 247 200 093 

21-50 år 423 977 2 032 940 528 4 427 6 187 328 547 

51-64 år 199 699 1 143 933 396 5 658 4 904 256 916 

65-69 år 51 721 415 368 126 8 338 2 354 200 130 

70-74 år 42 730 611 624 077 14 001 3 630 177 228 

75-79 år 38 628 1 146 349 876 30 853 6 973 182 327 

80-84 år 31 981 2 082 542 386 68 372 12 346 189 260 

85-89 år 20 226 2 634 071 511 134 618 14 106 207 588 

90- år 9 375 2 464 745 833 274 690 10 732 258 913 

1 087 143 12 988 264 592 11 947 63 479 204 607 


Analysen berör över 1 miljon invånare och kalkylen 

totalt är på nästan 13 miljarder. Underlaget till 

kalkylen representeras av mer än 63 000 brukare. 

Medelkostnaden per invånare och åldersintervall 

fördubblas i princip för respektive åldersintervall, 

d.v.s. att det finns ett tydligt samband mellan 

ålder och kostnad per invånare. 

Medelkostnaden per brukare, d.v.s. kostnaden 

för de insatser som konsumeras av brukare inom 

respektive åldersintervall, är däremot inte alls på 

samma sätt beroende av ålder. Det är snarare så 

att medelkostnaden är relativt konstant inom 

åldersintervallen. Det finns två åldersintervall 

som sticker ut i materialet, 21-50 år där brukare 

inom handikappomsorgen höjer medelkostnaden 

samt åldersintervallet över 90- år där insatser 

inom äldreomsorgen höjer medelkostnaden. 

Kommentarer 

Om materialet bryts ner på enskild kommunnivå 

fås inte nödvändigtvis samma mönster. 

Den enskilda kommunens struktur, strategi och 

produktivitet märks i materialet. Den största 

variationen erhålls inom medelkostnad per 

brukare.

Ett exempel på en sådan variation i Hammarö 

kommun: 

Åldersgrupp Antal invånare Totaltkostnad Kostnad/inv. Antal brukare Medelkosntad 

1-20 år 4 164 10 264 492 2 465 41 250 353 

21-50 år 5 298 25 743 658 4 859 67 422 027 

51-64 år 2 127 22 472 610 10 565 65 345 732 

65-69 år 670 6 276 780 9 368 26 241 415 

70-74 år 506 12 133 099 23 978 51 237 904 

75-79 år 450 14 701 359 32 670 79 186 093 

80-84 år 313 20 398 880 65 172 113 180 521 

85-89 år 177 30 848 460 174 285 134 230 212 

90- år 84 25 035 783 298 045 82 305 314 

Hammarös (en skärgårdskommun utanför 

Karlstad i Värmland) åldersstruktur påverkar 

materialet. Den större andelen unga i kommunen 

samt en historik med LSS-insatser medför ett 

annat resultat i de tidiga åldersgrupperna. 

Åldern är således inte den enda förklaringsvariabeln 

även om detta är ett faktum på aggregerad nivå. 

På kommunnivå erhålls andra samband och en 

annan variation p.g.a. de enskilda kommunernas 

förutsättningar. Detta är viktigt att ha i åtanke 

när jämförelser görs på nationell nivå. Det finns 

en naturlig variation på kommunnivå som inte 

alltid överensstämmer med den aggregerade 

nivån, även om givetvis flertalet kommuner följer 

samma mönster. 

Detta resonemang visar vikten av att bryta ner 

materialet på mer detaljerade åldersgrupper och 

inte enbart över och under 65 år. Detta medför 

ett mer nyanserat material vid jämförelser. 

En utveckling i det här sammanhanget är att tydligare 

beskriva olika målgruppers konsumtion av 

insatser inom svensk äldre- och handikappomsorg, 

t.ex. demens, stroke, psykiskt funktionshindrade, 

brukare i behov av palliativ vård etc. Detta skulle 

ge ett högre förklaringsvärde än enbart ålder och 

kön. 

13 789 167 875 121 12 175 652 257 477 

Ett annat område där konsumtionsanalysen kan 

användas är för att simulera olika scenarier 

och behovet av resurser för att bedriva vård 

och omsorg framöver. Eftersom materialet är 

nedbrutet per åldersgrupp och insatsområde 

(t ex. hemtjänst) kan vi sammanställa ett underlag 

där som vi utifrån ett konsumtionsindex kan 

simulera fram ett resultat i kombination med en 

befolkningsprognos. Denna simulering är fr.a. 

tillämplig för äldreomsorgen där konsumtionen 

följer ett tydligt samband med ålder och kostnad 

per invånare för respektive kommun. 

För handikappomsorgen är detta samband inte 

användbart eftersom enskilda brukares konsumtion 

påverkar resultatet i alltför hög utsträckning 

samt att hela målgruppen inom handikappomsorg 

inte är homogen. Det finns alltför många 

olika typer av brukare med olika behov för att 

kunna använda sig av ett generellt konsumtionsindex 

per åldergrupp. För handikappomsorgen bör 

användaren i stället göra en prognos på enskild 

brukar- eller målgruppsnivå för att få fram ett 

resultat. Detta angreppssätt är fullt möjligt att 

genomföra då antalet brukare är begränsat i de 

flesta kommuner. 

21

22 

Nedan följer ett exempel från Falu kommun. I de 

fyra olika tabellerna visas hur behovet av hemtjänst, 

särskilt boende och korttidsvård simuleras 

fram med hjälp av konsumtion och befolkningsprognos. 

I materialet tas ingen hänsyn till 

skillnader i strategi (t ex. satsning på kvarboendeprincip 

inom ordinärt boende), förändringar i 

produktivitet, konsumtion eller i prognos. Dessa 

parametrar måste beaktas i analysen efteråt 

Åldersgrupp Antal inv. 2006 Kostnad totalt Kostnad/inv. Antal brukare Medelkostnad/brukare 

1-20 år 14 332 

21-50 år 20 416 4 439 885 217 48 92 498 

51-64 år 10 901 11 081 172 1 017 118 93 908 

65-69 år 2 686 15 897 391 5 919 88 180 652 

70-74 år 2 107 25 992 689 12 336 149 174 448 

75-79 år 1 790 49 187 666 27 479 305 161 271 

80-84 år 1 615 115 725 197 71 656 547 211 563 

85-89 år 979 142 244 374 145 296 618 230 169 

90- år 441 139 427 279 316 162 458 304 426 

55 267 503 995 653 9 119 2 331 216 214 

Åldersgrupp Antal inv. 2007 Kostnad totalt Kostnad/inv. Antal brukare Medelkostnad/brukare 

1-20 år 13 642 

21-50 år 20 247 6 876 064 340 52 132 232 

51-64 år 11 036 16 000 570 1 450 128 125 004 

65-69 år 2 773 14 840 989 5 352 93 159 581 

70-74 år 2 135 26 368 435 12 351 155 170 119 

75-79 år 1 810 54526 773 30 125 331 164 773 

80-84 år 1 568 107 909 710 68 820 537 200 949 

85-89 år 1 027 147 602 201 143 722 643 229 552 

90- år 425 127 403 933 299 774 459 277 568 

54 663 501 528 676 9 175 2 398 209 145 

Kostnad per invånare och medelkostnad per 

brukare uppdelat per åldersintervall inom 

äldreomsorg inom Falu kommun för helår 2006 

och 2007

Åldersgrupp 

Antal 

inv. 2006 

Antal 

beslut 

Antal hemtjänsttim. 

Antal 

dygn SÄB 

Antal dygn 

korttidsvård 

Antal hem 

tjänst tim./ 

inv. 2006 

Antal 

boended./ 

inv. 2006 

Antal dygn 

(kort tids)/ 

inv. 2006 

1-20 år 14 332 

21-50 år 20 416 79 15 071 60 0,74 0,00 

51-64 år 10 901 200 20 371 1 650 510 1,87 0,15 0,05 

65-69 år 2 686 150 14 476 5 550 390 5,39 2,07 0,15 

70-74 år 2 107 266 31 441 7 140 1 050 14,92 3,39 0,50 

75-79 år 1 790 590 54 659 12 480 2 820 30,54 6,97 1,58 

80-84 år 1 615 1 151 99 578 37 620 4 830 61,66 23,29 2,99 

85-89 år 979 1 325 131 319 44 820 6 900 134,14 45,78 7,05 

90- år 441 1 017 111 064 48 690 6 930 251,85 110,41 15,71 

55 267 4 751 477 979 157 950 23 490 8,65 192,06 28,02 

Åldersgrupp 

Antal 

inv. 2007 

Antal 

beslut 

Antal hemtjänsttim. 

Antal 

dygn SÄB 

Antal dygn 

korttidsvård 

Antal hem 

tjänst tim./ 

inv. 2007 

Antal 

boended./ 

inv. 2007 

Antal dygn 

(kort tids)/ 

inv. 2007 

1-20 år 13 642 

21-50 år 20 247 66 20 332 87 1,0 0,0 

51-64 år 11 036 214 28 771 2 889 476 2,6 0,3 0,0 

65-69 år 2 773 150 17 831 4 003 724 6,4 1,4 0,3 

70-74 år 2 135 284 27 431 7 326 1 799 12,8 3,4 0,8 

75-79 år 1 810 626 60 637 14 794 2 898 33,5 8,2 1,6 

80-84 år 1 568 1 061 110 726 31 688 5 896 10,6 20,2 3,8 

85-89 år 1 027 1 311 134 806 47 607 7 843 131,3 46,4 7,6 

90- år 425 924 98 151 49 625 4 407 230,9 116,8 10,4 

54 663 4 636 498 687 158 019 24 043 9,1 196,6 24,5 

Konsumtion per invånare och medelkostnad 

per brukare uppdelat per åldersintervall inom 

hemtjänst, särskilt boende, korttidsvård inom 

Falu kommun för helår 2006 och 2007 

Åldersgrupp Antal inv. 2007 Antal inv. 2010 Antal inv. 2012 

1-20 år 13 642 12 881 12 493 

21-50 år 20 247 21 152 21 449 

51-64 år 11 036 10 746 10 414 

65-69 år 2 773 3 339 3 812 

70-74 år 2 135 2 475 2 607 

75-79 år 1 810 1 813 1 909 

80-84 år 1 568 1 463 1 449 

85-89 år 1 027 1 091 1 033 

90- år 425 535 614 

Befolkningsprognos per åldersintervall inom 

Falu kommun för helår 2007, 2010 och 2012 

54 663 55 495 55 780 

23

24 

Åldersgrupp Antal hemtjänsttimmar 2007 Antal boendedygn 2007 Antal boendedygn (korttidsvård) 2007 

1-20 år 

21-50 år 20 332 87 

51-64 år 28 771 2 889 476 

65-69 år 17 831 4 003 724 

70-74 år 27 431 7 326 1 799 

75-79 år 60 637 14 794 2 898 

80-84 år 110 728 31 688 5 896 

85-89 år 134 806 47 607 7 843 

90- år 98 151 49 625 4 407 

498 687 158 019 24 043 


1-20 år 

21-50 år 21 241 91 

51-64 år 28 015 2 813 463 

65-69 år 21 471 4 820 872 

70-74 år 31 800 8 493 2 085 

75-79 år 60 738 14 819 2 903 

80-84 år 103 313 29 566 5 501 

85-89 år 143 207 50 574 8 332 

90- år 123 554 62 469 5 548 

533 338 173 644 25 704 

Framtida behov av hemtjänst, särskilt boende 

och korttidsvård per åldersintervall inom Falu 

kommun för helår 2007, 2010 och 2012 

107% 110% 107% 


1-20 år 

21-50 år 21 539 92 

51-64 år 27 149 2 726 449 

65-69 år 24 512 2 726 995 

70-74 år 33 496 8 946 2 197 

75-79 år 63 954 15 603 3 057 

80-84 år 102 324 29 283 5 449 

85-89 år 135 594 47 885 7 889 

90- år 141 799 71 694 6 367 

550 367 181 732 26 402 

110% 115% 110%

Tabellerna visar: 

Tabell för 2012 visar att givet samma konsumtion 

och förutsättningar blir resultatet en ökning 

av behovet av t.ex. dygn inom särskilt boende 

från 158 019 till 181 732. Detta motsvarar ett ökat 

behov av 23 713 dygn, d.v.s. 64 platser under perioden. 

Detta motsvarar i sin tur en kostnad på ca 

40 miljoner. Denna typ av information är givetvis 

värdefull i budgetdiskussioner och planering av 

ev. utbyggnader m.m. 

Kommentarer 

Ovanstående analys tar t.ex. inte hänsyn till 

förändringar i produktivitet. Ta hemtjänst som 

exempel. En kommun har en hemtjänstkostnad/ 

timme på t.ex. 400 kr. De producerar under ett 

år 150 000 timmar. Om de lyckas med en produktivitetsförbättring 

på 50 kr per timme (gränsen 

mot väl godkänt i vår analys) betyder detta 7,5 

miljoner kr. Behov av ökningar i konsumtionen 

kan således hanteras med hjälp av produktivitetsförbättringar, 

t.ex. kan en ökad volym av timmar 

hanteras inom ramen för nuvarande verksamhet. 

Motsvarande resonemang kan föras för 

strategin. Är det så att kommunen har dyra 

särskilda boenden eller att de flesta ytterfallen 

finns i särskilt boende? Då kan satsningar på 

kvarboendeprincipen medföra en sänkning av 

antalet ytterfall genom ökade satsningar på 

hemtjänst (kvarboendeprincip). Detta betyder 

i sin tur att konsumtionsindexet förbättras per 

åldersintervall. 

Likaså kan kommunen även styra konsumtionen. 

Detta kan ske både genom biståndsbedömningar 

men även genom satsningar på t.ex. rehabiliterande 

arbetssätt. 

En fjärde parameter är prognosen som sådan. 

Det kan förekomma optimistiska prognoser på 

kommunnivå som snarare är mer visionära än 

realistiska. Det är väldigt viktigt att prognosen 

revideras kontinuerligt samt att den är trovärdig. 

Annars medför detta att de ingående värdena blir 

felaktiga och ledningen kan fatta felaktiga beslut. 

25

26 

Resultatanalys 

Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat 

och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: 

Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig 

resultatet till kostnaderna? 

Det pågår i dagsläget ett omfattande arbete 

med att samla in olika former av nyckeltal som 

beskriver verksamhetens kvalitet. Ett exempel är 

öppna jämförelser. 

Den utarbetade modellen är av generell karaktär 

och gör inte anspråk på att vara heltäckande utan 

bör ses som ett första steg mot att strukturera 

individrelaterade resultatmått 

De flesta kommuner arbetar i dagsläget med att 

genomföra brukarundersökningar inom olika 

områden. Även på nationell nivå finns fokus på 

att samla in uppgifter om vilket bemötande, 

inflytande och trygghet som brukare uppfattar att 

de erhåller. Den åldrande befolkningen i kombination 

med allt mer servicekrävande brukare gör 

att individens inflytande i framtiden kommer att 

bli allt viktigare samt skapar ett behov för kommunerna 

att säkerställa att de erbjuder brukarna 

en god service. 

I resultatanalysen har de parametrar som samlas 

in i en brukarundersökning valts som övergripande 

verktyg för att beskriva verksamhetens 

kvalitet. Det finns fyra viktiga orsaker till valet 

av brukarundersökning som metod: 

1. Det blir möjligt att följa både brukaren och en 

enskild verksamhet 

2. Det är brukaren som i slutänden avgör vad som 

är god kvalitet 

3. Det är möjligt att sammanställa olika index för 

olika frågor 

4. Det är möjligt att ställa samma frågor till både 

personal och brukare och därmed se variationer 

i upplevd kvalitet 

Kostnaderna i KPB för de olika brukargrupperna 

kan kopplas ihop med kommunernas olika 

kvalitetsredovisningar i form av ett verktyg som 

benämns ”kompassen”. 

Denna modell har sitt ursprung i Borlänge 

kommun där styrmodellen innebär att kvalitet 

och ekonomi kopplas ihop. I dagsläget arbetar 

flera andra kommuner med metoden. Metoden är 

applicerbar på all typ av verksamhet inom äldre- 

och handikappomsorg. 

Syftet med resultatanalysen ” Kompassen” är att: 

• Sammanställa en balanserad och lättförstålig 

bild av hemtjänstgruppernas produktivitet och 

kvalité 

• Skapa ett instrument för jämförelse och 

förbättring 

• Undersöka möjligheten att skapa en resurs- 

• fördelningsmodell med inslag av resultat- och 

kvalitetsindikatorer 

Brukarundersökningen genomförs inom 

äldre- och handikappomsorgen och är riktad 

till brukare, anhöriga (inom särskilt boende) 

och personal. Undersökningen är en totalundersökning 

med femton enkätfrågor indelade 

inom tre olika områden, Trygghet, Inflytande 

och Bemötande. Inom respektive område finns 

fem olika frågor. Brukar- och personalfrågorna är 

synkroniserade med varandra 

Brukarna/personalen bedömer sin verksamhet 

inom en skala mellan 1-5, där 1 = Instämmer inte 

alls och 5 = Instämmer helt. Varje person i arbetslaget 

tar enskilt ställning till frågorna. Brukare 

som inte själv kan fylla i enkäten får ta hjälp av 

en anhörig/närstående eller god man. Personalen får 

inte hjälpa till. 

Resultaten för de olika indexen bildar sedan indikatorer 

som färgsätts enligt intervallen rött – gult 

- grönt baserat på jämförande kommuner. Allt 

sammanfattas i en s.k. ”Kompass”. Respektive 

indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar 

Grönt = God nivå 

Gult = Acceptabel nivå med utrymme för 

förbättring 

Rött = Nivå med utrymme för förbättring 

Resultatet samlas in och presenteras i ett 

IT-verktyg som genererar resultatindikatorer 

och jämförande resultat. Brukarundersökningen 

kompletteras även med insatskostnader och 

ytterfall som indikatorer i de fall kommunen har 

en kostnad per brukare kalkyl.

Bilden nedan illustrerar hur materialet kan 

sammanställa en balanserad bild av t.ex. hemtjänstgruppernas 

effektivitet. Resultatet blir en 

grafiskt tilltalande presentation som bryts ner 

på enhetsnivå. Respektive enhetschef, förvaltningschef 

och politiker kan visuellt och enkelt 

analysera de olika enheternas resultat och vilka 

åtgärder som har initierats. Skillnaderna mellan 

brukarnas uppfattning och medarbetarnas 

uppfattning i kombination med var enhets 

produktivitet stimulerar till intressant gapanalys. 

Kommunen kan via jämförande interna ”benchmarks” 

se vilka områden som bör förbättras. 

BRUKARMIX 

Antal ytterfall 1,00 

BRUKARE 

Inflytande 4,24 

Bemötande 4,63 

Trygghet 3,87 

PRODUKTIVITET 

Kostnad per 

hemtjänsttimme 563,00 

PERSONAL 

Inflytande 3,75 

Bemötande 4,78 

Trygghet 3,70 

Hemtjänstkompassen för en enskild hemtjänstgrupp 

inom Borlänge kom-mun 

Bilden visar 

Ovanstående bild visar en hemtjänstgrupps 

utfall i dimensionerna brukarmix, produktivitet, 

brukare och personal. I det här fallet är det en 

grupp som har en låg produktivitet (hög hemtjänsttimkostnad 

på 563 kr), endast ett ytterfall 

(brukare med en kostnad över 500 000 kr inom 

hemtjänst). De givna svaren efter en skala 1-5 på 

frågorna under respektive indikator har genererat 

ett index. Notera att även personal svarar på 

frågor om vad de tror att brukarna anser (inte vad 

de själva anser). 

Kommentarer 

Bilden visar en grupp som trots en hög hemtjänsttimkostnad 

inte hamnar på höga resultat 

inom inflytande och bemötande. Brukarna har 

också svarat generellt högre än personalen. 

Vad beror detta på? Inflytande, trygghet placerar 

sig i intervallet gult (godkänt men med förbättringspotential). 

Denna enhet bör fokusera på att 

både förbättra sin produktivitet samt att initiera 

åtgärder för att förbättra framför allt tryggheten. 

Resultatet kan även sammanställas i en övergripande 

bild som sammanfattar kostnaden per 

hemtjänsttimme i kombination med ett totalt 

index för inflytande, trygghet och bemötande. 

I fyra olika fält presenteras resultatet tillsammans 

med en färgkodning. 

27

28 

Bilden visar 

500 

400 

350 

200 

Kostnad per hemtjänsttimme 

Bullermyren gruppen 

Hagalunds huset 12 

Mån 

Jax 

Klöver 

Centrum 

Fossa 

Tjärnahuset 20 

Natt 

Omäs/Torsång 

Romme/Tuna 

Tjärna 

Gylle/Aselby 

Kramsveden 

Hagalunds huset 8 

Hagalund 

Domnarvet 

Tjärnahuset 16 

3 4,50 5 

I bilden syns en stor spridning mellan de olika 

grupperna. Det finns ett litet samband mellan 

kostnad och kvalitet men spridningen är relativt 

stor. 

Kommentarer 

Notera att den hemtjänstgrupp som har den 

lägsta hemtjänsttimmen samt den grupp som 

har den dyraste hemtjänsttimmen har den bästa 

kvaliteten. 

Hur kan resultatet samt kopplingen mellan 

kvalitet och ekonomi användas i praktiken? 

- Varje enhet får ut sina resultat från mätningen 

samt kostnader 

- Varje enhet gör en egen kvalitetsredovisning/ 

verksamhetsplan 

Totalindex 

- Chef och personal analyserar tillsammans 

materialet 

- Uppföljning av förra årets prioriterade 

åtgärder prioriteringar inför nästa år 

- Nämndens arbetsutskott följer upp kvalitetsarbetet 

genom insynsbesök 

Med ”hemtjänstkompassen” får verksamheten 

ett enkelt instrument för att: 

- Effektivisera verksamheten 

- Se över vilka områden som behöver utvecklas 

- Öka medvetenheten hos enheterna 

- Göra jämförelser mellan olika enheter och år 

- Göra chefer och personal delaktiga i analys 

och förbättringsarbete 

- Ge politiker och tjänstemän bättre 

beslutsunderlag

Sammanfattande analys 

I sammanställningen sammanfattas de valda 

indikatorerna och ett s.k. totalindex för den 

enskilda kommunen räknas ut. Syftet med 

sammanställningen är att presentera en enkel 

och överskådlig bild av kommunens resultat. 

Detta underlättar analys och jämförelse men 

indikerar också områden för fortsatt analys och 

förbättring. 

Materialet i en KPB-analys är omfattande 

men sju indikatorer har valts för utfallet 2006. 

Respektive indikator delas in i tre olika nivåer 

som indikerar 

Grönt = God nivå 

Gult = Acceptabel nivå med utrymme för 

förbättring 

Rött = Nivå med utrymme för förbättring 

Nivåerna har valts utifrån följande värderingar 

som bygger på: 

• Erfarenhet 

• Diskussioner i expertgrupp 

• Resultat för enskilda kommuner där utrymmet 

för förbättring kan beskrivas 

• Flerårsanalyser 

• Direkt brukartid i förhållande till arbetad tid 

• Variation mellan kommunerna 

• Variation inom kommun 

• Analyser från andra projekt 

Tanken är att indikatorerna ska baseras på en 

”best practice” så att t.ex. gränsen mot grönt 

indikerar en realistisk målnivå. Nivån för 

indikatorerna kommer årligen att revideras t.ex. 

utifrån indexreglering eller ny kunskap. 

Nedanstående tabell illustrerar nivåerna för de 

olika indikatorerna: 

Indikatorerna är beskrivna i tidigare avsnitt men 

har följande beskrivning: 

Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänsttimme, 

egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, 

anhörigvård, boendestöd) 

Särskilt boende – Kostnad per dygn inom 

äldreboende, egen regi (exklusive boende för 

psykiskt funktionshindrade, exklusive boende 

utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive 

demensboende) 

LSS-boende – Kostnad per dygn, Boende för 

vuxna, gruppboende, egen regi 

% ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Andel 

brukare inom ordinärt och särskilt boende med 

en årskostnad överstigande 600 000 kr. 

% ytterfall över 600 000 kr, LSS – Andel brukare 

inom LSS med en årskostnad överstigande 

600 000 kr. I denna rapport har samma ytterfallsgräns 

(600 000 kr) valts för LSS som för ordinärt och 

särskilt boende. Denna gräns kommer att förändras 

till ett högre belopp för erhålla en mer likformig 

värdeskala för ytterfallsgränserna. 

Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för 

äldre- och handikappomsorg 

Kostnad per inv. – Kostnad per invånare för 


Totalindex - Totalindexet sammanställs genom 

att varje kommun får ett värde för utfallet i 

respektive indikator. Om utfallet infaller i grönt 

fås värdet 10, om det är gult, värdet 5 och om det 

är rött, värdet 0. Totalindexet är ett genomsnitt 

av värdena. 

Hemtjänsttimme Särskilt boende LSS boende % ytterfall över 600 000, ord/säbo 

Under 350 = grönt Under 1 370 = grönt Under 1 643 = grönt Under 5% = grönt 

350-400 = gult 1 370-1 643 = gult 1 643-1 917 = gult 5-9% = gult 

Över 400 = rött Över 1 643 = rött Över 1 917 = rött Över 9% = rött 

% ytterfall över 600 000 kr, LSS Medelkostnad Kostnad per inv. Totalindex 

Under 30% = grönt Under 180 000 = grönt Under 12 000 = grönt Över 6,4 = grönt 

30-35% = gult 180 000-222 000 = gult 12 000-14 000 = gult 4,2-6,4 = gult 

Över 35% = rött Över 222 000 = rött Över 14 000 = rött Under 4,2 = röt 

29

30 

Sammanfattande analysen av deltagande kommuner. 

Produktivitet Brukarmix Konsumtion Totalindex 

Htj-timme Säba LSS Ytterfall Ytterfall LSS Medelkost. Kostnad per Totalindex 

kostnad kostnad boende ord/säbo andel i % per brukare invånare 

per timme per dygn per dygn andel i % 

Bengtsfors 463 1 454 2 220 1,85% 14,29% 210 181 15 492 4,29 

Bollebygd 567 1 304 Saknas 5,70% 3,85% 196 484 7 952 5,83 

Borlänge 323 1 537 1 620 5,49% 20,16% 171 269 9 922 8,57 

Dals-Ed 453 1 646 2 120 21,67% 25,00% 243 727 13 877 2,14 

Enköping 446 1 795 2 275 17,93% 28,40% 307 166 10 679 2,86 

Falun 285 1 864 Saknas 16,95% Saknas 216 214 11 087 5,00 

Gotland 385 1 517 2 076 3,58% 37,60% 221 909 12 711 3,57 

Hammarö 326 1 635 1 799 3,93% 36,50% 257 477 12 175 5,00 

Herrljunga 363 1 809 3 322 17,10% 14,06% 243 862 14 142 2,14 

Härnösand Saknas Saknas 1651 Saknas 25,56% Saknas Saknas Saknas 

Högsby 519 1 581 2 259 0,79% 33,33% 244 805 16 799 2,86 

Höör 454 1 487 1 450 5,27% 16,28% 188 557 9 468 6,43 

Jönköping 350 1 393 2 085 1,90% 29,10% 220 099 12 063 6,43 

Karlstad 362 1 914 2 141 6,94% 17,94% 197 751 9 701 5,00 

Katrineholm 335 1 307 1 885 0,11% 38,34% 249 111 14 902 5,00 

Kumla 589 1 677 1393 4,60% 32,35% 151 228 12 156 4,29 

Lindesberg 439 1 328 1331 0,76% 9,55% 215 939 12 952 7,14 

Malmö Stad, VIN 374 1 290 2 048 1,94% Saknas 138 555 13 836 6,67 

Markaryd 383 1 323 1468 1,78% 20,00% 231 340 13 693 7,14 

Mellerud 399 1 286 2 211 4,95% 49,00% 218 390 17 997 4,29 

Nordanstig 356 1 227 2 639 0,42% 35,94% 194 737 12 486 5,00 

Robertsfors 364 1 784 2 414 17,23% 23,53% 239 106 18 524 2,14 

Sandviken 397 1 495 Saknas 2,19% Saknas Saknas Saknas 6,67 

Skellefteå 327 1 368 1431 0,48% 29,56% 227 731 14 360 6,43 

Säffle 464 1 328 1 974 5,09% 17,48% 250 069 13 589 4,29 

Umeå 378 1 765 1 765 19,15% 29,18% 280 090 10 868 4,29 

Vansbro 404 1 438 Saknas 3,28% 27,12% 277 179 19 529 4,17 

Varberg 396 1 678 2 200 4,70% 15,93% 211 418 10 792 5,71 

Åmål 442 1 420 1 766 0,69% 33,01% 252 883 15 452 4,29 

Älmhult 336 1 643 1 910 6,98% 46,67% 251 660 11 692 5,00 

Örebro 463 1 412 1681 1,90% 34,76% 188 465 10 728 6,43 

Östersund 410 1 392 1 770 0,77% 47,44% 161 502 12 651 5,00 

Medel 405 1 519 1 961 6,00% 27,31% 221 963 13 076 4,97


Tabellerna visar att det finns en stor variation 

mellan de olika kommunerna både inom varje 

indikator och totalt. Exempelvis varierar andelen 

ytterfall inom ordinärt och särskilt boende mellan 

0,11% - 21,67% och medelkostnaden varierar 

från 151 228 kr (Malmö Stad, VIN exkluderas) till 

307 166 kr. Kostnaden per invånare varierar från 7 

952 kr till 19 529 kr. 

Kommentarer 

Samtliga kommuner har något eller några 

områden med utrymme för förbättring. Det finns 

även samverkande faktorer mellan olika indikatorer. 

Har en kommun t.ex. en hög dygnskostnad 

för särskilt boende ökar sannolikheten för att 

andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt 

boende. 

En hög medelkostnad i kombination med en låg 

kostnad per invånare kan t.ex. visa att kommunen 

är mer restriktiva med att ge insatser (ger en 

högre medelkostnad) eller att behovet är mindre 

i kommunen. Samtidigt behöver detta inte alls ha 

ett samband med produktiviteten. En kommuns 

arbetssätt behöver inte påverkas av ett större eller 

mindre behov av insatser. 

Det är viktigt att inom varje område analysera 

variationen för att få ett perspektiv på sin egen 

kommun. Exempelvis har ålderstrukturen stor 

påverkan på kostnaden per invånare. Vid denna 

analys bör variationen mellan de olika indikatorerna 

analyseras. Beror vår höga andel ytterfall på t.ex. 

en hög kostnad per hemtjänsttimme? 

Genom att studera andra kommuner kan den 

enskilda kommunen lära av andra kommuner. 

Det ger ett underlag för att värdera vilka områden 

som ska prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete. 

Samtliga kommuner behöver arbeta 

vidare med ett fördjupat analysarbete inom 

prioriterade områden. Ett arbetssätt kan vara att 

studera de orsaker till variation som tidigare har 

presenterats i rapporten. 

31

32 

Diskussion 

Denna rapport visar exempel och resultat som 

kan vara användbara för att få bättre underlag till 

verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och 

resursfördelning. 

Materialet visar på stor variation mellan 

kommunerna. Det finns en stor potential i äldre- 

och handikappomsorgen genom att använda 

materialet i ett förbättrings- och förändringsarbete. 

Eftersom metoden Kostnad per brukare både 

arbetar med jämförbarhet och kvalitetssäkring av 

grunddata på individnivå utgör analysmaterialet 

en god bas för både insamling och annan analys. 

Som exempel kan nämnas Öppna Jämförelser 

och Jämförelseprojektet. 

Utvecklingen av metoden för kostnad per 

brukare kommer att fortsätta. Indikatorerna 

kommer att kompletteras ytterligare med t.ex. 

insatser inom handikappomsorg (t.ex. personlig 

assistans och daglig verksamhet) 

Metoden kan även utvecklas för att kunna göra 

en tydligare uppföljning av specifika målgrupper 

(t ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.). 

Om kommunerna skulle påbörja en definition 

av olika målgrupper vid registrering av beslut 

skulle dessa uppgifter kunna användas i analyser, 

jämförelser och prioriteringar. 

Inom hemsjukvården saknas för de flesta kommuner 

uppgifter om brukarnas konsumtion. Det beror 

på en brist i registreringen som kommunerna 

behöver utveckla för styrning och uppföljning av 

hemsjukvården. 

Ett utvecklingsarbete inom individ- och familje- 

omsorgen har påbörjats inom ett dussintal 

kommuner. Redan nu finns pilotresultat från 

flera kommuner som inte presenteras i den här 

rapporten. Arbetet inom individ- och familjeomsorgen 

kommer att fortsätta. 

Tillgång till individrelaterade uppgifter om insatser, 

kostnader och resultat är en förutsättning för 

att kunna följa upp de samlade insatser, som 

den enskilde får från kommun och landsting. 

Sammanställningar av individrelaterade uppgifter 

är dock inte möjlig enligt lagstiftningen utan 

medgivande från brukarna. Det är angeläget att 

möjligheterna till gemensam individuppföljning 

mellan huvudmännen förbättras. Individrelaterad 

uppföljning förbättrar möjligheterna för kommuner 

och landsting att samverka inte bara i 

vården av den enskilde utan också genom att 

parterna får en nyanserad bild av varandras 

verksamhet.

Kontaktpersoner 

Bengt André 

Sveriges Kommuner och Landsting 

E-post: bengt.andre@skl.se 

Mobil: 08-452 77 05 

Yvonne Thorell 

Sveriges Kommuner och Landsting samt 

Borlänge kommun 

E-post: yvonne.thorell@borlange.se 

Tel: 0243-74 570 

Andreas Johansson 

Ensolution AB 

E-post: andreas.johansson@ensolution.se 

Mobil: 0709-90 00 30 

33

Jämförelser mellan kommuner utifrån 

brukarrelaterad information inom 


Kostnad per brukare (KPB) är en metod för 

kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och 

handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till 

den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade 

individdata, vilket innebär att vård och service för olika 

typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden 

för uppföljning ur olika perspektiv. Till äldre- och 

handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna 

har ansvar för och som riktar sig till äldre och 

funktionshindrade. 

I rapporten ges en översiktlig bild av metoden och en 

jämförande analys mellan deltagande kommuner. Syftet med 

rapporten är att redovisa gemensamma jämförelser. Utöver 

detta syftar rapporten till att visa på exempel på analyser 

från enskilda kommuner som kan leda till förändrings- 

och förbättringsarbete. Resultatet i rapporten avser 31 

kommuner för utfall helår 2006. 

De jämförande analyserna tar sin utgångspunkt i en 

analysmodell som bygger på följande områden: 

• Brukarmix som innebär att studera hur blandningen av 

olika typer av brukare ser ut utifrån olika resursbehov och 

beskriver variationen av insatser och kostnader. 

• Produktivitet där jämförelser görs utifrån kostnad 

per hemtjänsttimme och boendedygn inom äldre och 

handikappomsorg. 

• Konsumtion där jämförelser görs utifrån befolkningsnivån 

hur olika åldersgrupper får olika typer av service och hur 

kostnaderna ser ut. 

• Resultat – Kvalitet. I den här rapporten presenteras 

ett arbetssätt där resultatet av brukar/personalenkäter 

kopplas till kostnader. 

Rapporten har författats av Bengt André och Yvonne 

Thorell, Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med 

Andreas Johansson, Ensolution AB 

Trycksaker från sveriges kommuner och LandsTing 

besTäLLs på www.skL.se eLLer på 

Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. 

isbn 978-91-7164-409-1 

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 

info@skl.se, www.skl.se

Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?