M.G. Bulletinen - The MG Car Club

Spektakulär resväg
Resan mellan Beitostölen och Geiranger är minst
sagt spektakulär. Beitostölen är känd som en skidort
av dignitet. Det kändes i luften på onsdagsmorgonen
då kvicksilvret visade +5 grader. Man
befinner sig alltså på ca 800 m ö.h. och värre skulle
det bli. Våra små bilar strävade sig ständigt
uppåt och på ca 1 500 m höjd hade vi från och till
meterhöga snövallar på ömse sidor vägen. Och
detta i mitten av juni månad! Vägarna är i alla fall
snöfria, men i terrängen runt omkring ligger snön
djup året runt. I dalgångarna var grönskan frodig
vilket innebar en bjärt kontrast mot de snöklädda
bergen. Det var vackra vyer överallt, ja nästan
onödigt vackert! Geiranger är dock ett sommarparadis.
Orten ligger längst in i Geirangerfjorden,
d.v.s. i nivå med havet och omsluts av de höga
bergen. På vägen ner till Geiranger som snirklar
sig som utkastade serpentiner har man en vidunderlig
utsikt över fjorden. Stora kryssningsfartyg
hade anlöpt och låg för ankar likt miniatyrer när
de betraktas från höjderna på avstånd.
Välorganiserat
Nere i staden och vid hotell Union hälsades vi välkomna
av representanter från Norsk MG Klubb.
MG-bilarna dirigerades till markerade platser
på ett parkområde intill hotellet. Ett område för
varje modell. Mycket prydligt och välorganiserat
för att undvika kaos på P-platser och gatorna runt
hotellet. Under eftermiddagen och kvällens lopp
hade inte mindre än 250 MG-bilar med besättningar
från 9 nationer samlats för att knyta an till
evenemanget.
Efter middagen på hotellet var det informationsmöte
i stora hörsalen. Följande dagar innebar
några utflykter med bilarna till speciellt utvalda
sevärdheter samt besök på ett par museer, bl.a.
hotellets eget bilmuseum, inget rally i vanlig
mening alltså. Vi delades in i två grupper med 125
bilar i varje grupp. Varje grupp fick upplysningar
om sin avgångstid från hotellet som anfördes av
några norska arrangörsbilar. Redan vid ankomsten
hade vi fått oss tilldelade ett rejält ”sponsorpaket”
med en elegant rallyportfölj innehållande
programmet samt vägbeskrivningar till utflyktsmålen.
Även ett stort paraply, eller rättare sagt
parasoll som till och med kan täcka hela sittbrunnen,
delades ut till deltagande bilar.
Torsdagen tog oss upp för serpentinvägen från
Geiranger i nordvästlig rikting för att besöka
Herdalssetra. En samling hus långt uppe i en fjälldal
som brukas som sommarbete för får och getter.
Här fick vi smaka norska specialiteter i form
av tunnbröd och diverse mjukostar, fårkorv samt
brun- och gulost. Vägen dit och hem var smal och
krokig och ibland med stigningar och utförslöpor
med 20 procents lutning vilket är mycket mer än
vad det låter. V8:orna och de moderna MG-bilarna
hade dock inga som helst problem, men en del av
de motorsvagare modellerna, t.ex. några T-typer
fick använda 1:ans växel i de brantaste backarna.
En och annan bil kokade visst också, men dessa
var ju omgivna av hjälpande händer och dessutom
hade arrangörerna två servicebilar som följde
karavanerna under utflykterna. Inga allvarligare
incidenter inträffade under hela arrangemanget,
så vitt jag känner till.
Trollstigen och Trollväggen
Fredagen var vikt för en längre utflykt via vägavsnittet
Trollstigen till det berömda berget
Trollväggen. Trollväggen är den lodräta och ca
1.000 meter höga bergväggen där våghalsiga
”kamekasepiloter” kastar sig ut i fallskärmar
eller deltavingar vilket enligt norsk lag är strängt
förbjudet. Möjligheten att kunna landa är nämligen
starkt begränsad i området om man över
huvud taget inte redan vid uthoppet har sugits in
mot bergväggen med en total katastrof som följd,
vilket lär ha inträffat…
Trollstigen är en mycket spektakulär väg
anlagd i serpentinslingor med 180 graders kurvor.
Understundom 18-20 graders lutning och däremellan
bråddjupa stup och ett och annat vattenfall
som nästan träffade vägbanan i sitt fria fall
utför fjället. Vid lunchuppehållet vid Trollväggen
fick vi se norska polisen, eller var det försvaret,
patrullera fjällvärlden i sin helikopter. Vid åsynen
av våra bilar gjorde de en uppvisning i den högre
skolan. Först kom de in lågt över våra huvuden i
dalgången där vi stod parkerade för att därefter
med full fart framåt stiga nästan lodrätt utefter
Trollväggen. Det var verkligen en hisnande upplevelse!
Utflykt och prisutdelning
Lördagen var planerad som en bilfri dag. Deltagarna
hade dock att se fram mot 1½ timmes utflykt
med cruisingbåt på Geirangerfjorden. På den
guidade turen fick vi uppleva många av naturens
fantastiska scenerier. Vattenfall med 450 meters
fallhöjd, lodräta klippor som ingen levande individ
någonsin har berört. Här och var hade ändå
människan slagit ner sina bopålar i någon glänta,
även om den enda tillfartsvägen var fjordvattnet
dit. På sluttningarna kunde om somrarna t.o.m.
persika och tomat trivas berättades det.
På kvällen var det galamiddag och utdelning
av premierna för Publikfavoriten, d.v.s. deltagarnas
egen omröstning om finaste eller trevligaste
bil. Bo Lindgren från Trelleborg med sin specialbyggda
MG K3 vann första pris. Kul! Efter frukost
på söndagen var det hela slut. Arrangörerna
hade gjort ett fantastiskt gott arbete med hela
evenemanget och alla deltagare såg mycket nöjda
ut. Många nya kontakter hade knutits och erfarenheter
utbytts mellan deltagarna, samt att de
flesta hade fått ett mycket trevligt minne att ta
med sig hem. Ja, ett äkta par hade till och med
lyckats sälja sin MG under mötet. En V8:a var det
visst!
Svenska deltagare: Göran
Jonsson, Chappie Bird, Siv
Victor och Bo Lindgren på
Geirangerfjorden.
Gunnar och Catarina Ahlqvist
samt Ulla Lindquist och Ingela
Edström väntar på dagens
lunch.
M.G. Bulletinen 4.2009 13