M.G. Bulletinen - The MG Car Club

Mest av en slump köpte Rosemarie och Ulla en
MG Midget 62:a på sommaren 2007. Bilen ägdes
innan av Lena Fogelberg, präst på Öland. Hon
råkade fråga Ulla om hon inte ville köpa bilen
som rullat 25 år i Frankrike innan den köptes till
Sverige 1990. Ulla frågade Rosemarie, mer eller
mindre på skämt, om de skulle köpa en MG.
– När jag hörde att det var en MG så tändes
ljuset, minns Rosemarie. Hon hade just fått betalt
för ett manus och Ulla hade fått pengar över från
en husförsäljning. Tillfälle och möjlighet sammanföll.
Att äga en sportbil förklarar Rosemarie
och Ulla med att det möjligen kan ligga en
obestämd dröm bakom.
– När jag sett en öppen bil köra förbi har jag
vänt mig om. Min morbror var väldigt intresserad
av bilar. Mest amerikanare och som 13-åring var
det väldigt kul att få sitta i framsätet, minns
Rosemarie.
– Min storebror hade en Triumph Herald, en
sån där man knäppte upp taket inifrån. Den åkte
jag i och lärde mig köra långt innan jag fyllt 18.
Jag har alltid tyckt om att köra bil, berättar Ulla.
Som ett projekt
Rosemarie har erfarenhet som journalist och
journalistlärare men kallar sig för författare,
dramatiker och bildkonstnär. Ulla är frilansande
skådespelare på teatrar i olika städer. De har en
lång vänskap som inneburit att de hittat på och
skapat saker. Eller som Rosemarie säger:
– Det var inte bara att vi köpte en sportbil tillsammans
utan det var som ett projekt. För att se
vad vi kunde göra med denna bil. Men först och
främst var det för bilkörningen och vi sa att nu ska
vi ha roligt.
– Man blir så glad att åka och det är en frihetskänsla.
Varje gång jag sätter mig i den lägger jag
upp ett glädjeskri. Det är som med en leksak!
– Det är något med musikalitet med bilkörning,
filosoferar Ulla. Vår PAM (efter registreringsbokstäverna
kallar de bilen omväxlande för
PAM eller Pamela. Eller ”hon” som Ulla säger
ibland) har sån vägkänsla. Det är som att köra
en gokart. Det känns som det går fortare än vad
det gör.
– Mycket spänning för liten insats, skrattar
Rosemarie.
Vill synas
Båda medger att det även finns lite exhibitionism
med i bilden när det gäller att glida omkring i
deras lilla röda PAM.
– Vi blir betittade och väcker uppmärksamhet.
Särskilt kvinnor verkar bli så glada. Det
verkar som vi väcker en längtan hos kvinnor. Inte
minst äldre, säger Ulla.
De har noterat att män och kvinnor kommer
fram och frågar om olika saker.
– Män frågar om prestanda medan kvinnor
frågar efter upplevelsen att åka i den. Hittills har
PAM fungerat bra. Besiktningskillen tyckte den
såg väldigt fin ut och bensinmätaren började
plötsligt fungera av sig själv.
Ulla Tylén och Rosemarie Holmström gör en film om sin älskade MG Midget, efter
registreringsnumret döpt till PAM eller Pamela – eller bara ”hon”. – Det är en verkligt
häftig bil att åka i, tycker filmskaparna Rosemarie och Ulla.
MG Midget
som filmstjärna
Av en ren tillfällighet blev Rosemarie Holmström
och ulla tylén på Öland ägare till en MG Midget.
nu gör de en film där deras älskade röda PAM
585 har huvudrollen.
I dödsögonblicket
Som skapande och kreativa sportbilsägare kom de
på att de ville göra en film där PAM ska ha huvudrollen.
”Jag minns alla mina gamla ägare och
hur de brukade köra med mig” är titeln. Rosemarie
och Ulla gör de agerande rollerna. Synopsis
och manus är klart. Rekognosceringen av inspelningsplatser
har de åkt runt med MG:n och gjort
under sommaren.
Storyn startar när bilen har körts till skroten
för att pressas ihop. I detta dödsögonblick ser den
tillbaka och summerar sitt liv på vägarna med
olika ägare. Ett billiv sett i backspegeln helt
enkelt.
– En hallucinatorisk tillbakablick på hur en
liten sportbil tänker, förklarar Rosemarie.
– En skruvad komedi, säger Ulla.
Formatet blir en tio minuters kortfilm för alla
som gillar gamla bilar. Och för alla som är barnsliga,
oavsett ålder. Finansieringen kommer från
Film i Uppland och Reaktor Sydost. Dessutom är
det klart med två privata sponsorer i bilbranschen.
Men ytterligare sponsorpengar behövs och hälsas
varmt välkomna av filmskaparna Rosemarie och
Ulla. Inspelningen ska göras nästa sommar.
– Men hur filmen slutar avslöjar vi inte,
skrattar de.
Filmstoryn tar sin början när
Ulla och Rosemarie lämnar
PAM på bilskroten.
lARS HOlM
text OCH FOtO
M.G. Bulletinen 4.2009 21