Byte av berättelser - Resursförstärkande socialt stöd i ett virtuellt ...

22
insändarspalter (Remsu 2007, 24).
RAPPORT
Föräldraskapet omfattar alltid ett könsperspektiv. Föräldrar är antingen mammor
eller pappor. Vidén (2007, 120) skriver att de professionella ofta tolkar föräldraskap
som en föreställning av moderskap, medan man i litteraturen ofta diskuterar
föräldraskap ur ett könsneutralt perspektiv. Fadersrollen har från och med slutet av
1900-talet väckt mycket uppmärksamhet som resulterat i en aktiv kunskapsutveckling
om faderskap. På grund av kulturella faktorer är ändå modersrollen i en specialställ-
ning i relation till barnets utveckling och i synnerhet i uppgiften att svara mot barnets
emotionella behov. Den ideala moderskapsbilden lever jämsides med jämlikhets-
strävanden och den könsneutrala synen på föräldraskap (Alasuutari 2003, 16-17,
19, 160; Myllärniemi 2007, 24; Pramling Samuelsson & Sheridan 2009, 235-236;
Bäck-Wiklund & Bergsten 2010, 126).
Könsperspektivet på föräldraskap behandlas av bland andra Salmi & Lammi-
Taskula (2003), Forsberg (2009), Rönkä, Malinen & Lämsä (2009), Bäck-Wiklund
& Bergsten (2010) samt Kyrönlampi-Kylmänen (2010). Ett vanligt tema är organi-
seringen av arbetsliv och hemliv. Kvinnor använder fortfarande en större del av sin
tid för hemarbete och barnvård än män. Kvinnor har också vanligtvis ansvar över att
koordinera familjens verksamhet så att barnens behov tillgodoses. Forsberg (2009,
168-169) indelar tiden i sådan som används för barnen och sådan som används med
dem. Kvinnor använder mera tid för barnen i form av just hushållsarbete medan
skillnaderna i med-tid är innehållsmässiga så att pappor och barn har andra aktiviteter
än mammor och barn. Enligt Bäck-Wiklund och Bergsten (2010, 117-122) inbegriper
kvinnors syn på sin egen föräldraroll aktiv påverkan, pedagogiska strävanden och ett
långsiktighetsperspektiv. Kvinnor är också mera verklighetsförankrade och utgår från
barnets behov och tolkningen av dessa. Mäns roll är mera passiv i den bemärkelsen
att de handskas med situationen då den kommer och handleder för stunden. Mäns
principer i fostran är ofta konsekvensbetonade. De leder och ger direkta order i
situationer där kvinnor hellre förhandlar.
Sarkadi m.fl. (2004, 27) har funnit vetenskapliga belägg för att barnets psykiska
hälsa och sociala anpassning främjas av en engagerad far. Roos och Rotkirch (1997,
7) konstaterar att många fenomen i anknytning till föräldraskap tycks vara resistenta
mot jämlikhetssträvanden. Här tas löneskillnaderna mellan könen som exempel på