11.09.2013 Views

Byte av berättelser - Resursförstärkande socialt stöd i ett virtuellt ...

Byte av berättelser - Resursförstärkande socialt stöd i ett virtuellt ...

Byte av berättelser - Resursförstärkande socialt stöd i ett virtuellt ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

30<br />

RAPPORT<br />

utsatta situationer och genom att göra sig fri från hinder skapa förutsättningar för <strong>ett</strong><br />

självständigt liv. Då förutsättningen för socialpedagogiskt arbete alltid rör sig om en<br />

relation mellan socialpedagog och klient kan relationen undersökas ur <strong>ett</strong> maktper-<br />

spektiv.<br />

Barth och Näsholm (2006, 116-117) indelar motivationsfaktorer enligt att vilja,<br />

att kunna och att föra beslut. Samtliga faktorer är viktiga i förändringsarbete och<br />

bör därför finnas med. Vill-faktorer är motivationsfaktorer som rör kunskap, insikt,<br />

affekt, önskan, behov och argument. Kan-faktorer består <strong>av</strong> motivationsfaktorer, som<br />

handlar om förmåga, kapacitet, kunnande, färdigheter och resurser. Besluts-faktorer<br />

är slutligen beslut, val och förpliktelser.<br />

Särkelä (2001, 64) betonar att människan bör få tillgång till <strong>stöd</strong> precis då när<br />

hennes egna resurser inte räcker till. Stödet måste utformas så att människan använder<br />

sina egna resurser. Om inte <strong>stöd</strong>et finns tillgängligt då behovet uppstår har problemen<br />

en tendens att bli mer komplicerade och kräva ännu mera <strong>stöd</strong>. Stödprocessen är alltså<br />

samtidigt en inlärningsprocess. Enligt Laimio och Karnell (2010, 13) är referensgrupp-<br />

sverksamhet <strong>ett</strong> sätt för människan att hitta sina egna resurser och styra livet i önskad<br />

riktning. Stödet sätter igång en process där människan är aktör istället för att vara en<br />

passiv hjälpmottagare.<br />

Nilsson (2005, 20-25) ser att människan enligt den interaktionistiska samspelste-<br />

orin är beroende <strong>av</strong> att vara tillsammans med andra människor. Människan utvecklas<br />

<strong>socialt</strong> och personligt genom samspel med andra. Genom umgänget med andra skapar<br />

hon en självuppfattning, en självkänsla, en självtillit samt <strong>ett</strong> självförtroende som <strong>av</strong>gör<br />

tilltron till de egna färdigheterna. Förutom den personliga identiteten har människan<br />

en social identitet som utformas beroende på vilka grupper hon tillhör och inte tillhör.<br />

I gruppen sker <strong>ett</strong> <strong>socialt</strong> utbyte som innebär givande och tagande <strong>av</strong> resurser.<br />

Ett empowerment perspektiv fokuserar enligt Forte och Moula (2009, 40-41)<br />

på människans möjligheter att förändra sitt liv genom att utveckla sina resurser.<br />

Människan är en aktiv, social varelse men utgångspunkten finns således i henne själv.<br />

En fokusering på människans resurser i form <strong>av</strong> kunskap, erfarenheter och handlings-<br />

förmåga samt en strävan efter att dela dessa resurser med andra förenar <strong>ett</strong> socialkon-<br />

struktivistiskt perspektiv med de socialpedagogiska principerna.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!