Byte av berättelser - Resursförstärkande socialt stöd i ett virtuellt ...
Byte av berättelser - Resursförstärkande socialt stöd i ett virtuellt ...
Byte av berättelser - Resursförstärkande socialt stöd i ett virtuellt ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
30<br />
RAPPORT<br />
utsatta situationer och genom att göra sig fri från hinder skapa förutsättningar för <strong>ett</strong><br />
självständigt liv. Då förutsättningen för socialpedagogiskt arbete alltid rör sig om en<br />
relation mellan socialpedagog och klient kan relationen undersökas ur <strong>ett</strong> maktper-<br />
spektiv.<br />
Barth och Näsholm (2006, 116-117) indelar motivationsfaktorer enligt att vilja,<br />
att kunna och att föra beslut. Samtliga faktorer är viktiga i förändringsarbete och<br />
bör därför finnas med. Vill-faktorer är motivationsfaktorer som rör kunskap, insikt,<br />
affekt, önskan, behov och argument. Kan-faktorer består <strong>av</strong> motivationsfaktorer, som<br />
handlar om förmåga, kapacitet, kunnande, färdigheter och resurser. Besluts-faktorer<br />
är slutligen beslut, val och förpliktelser.<br />
Särkelä (2001, 64) betonar att människan bör få tillgång till <strong>stöd</strong> precis då när<br />
hennes egna resurser inte räcker till. Stödet måste utformas så att människan använder<br />
sina egna resurser. Om inte <strong>stöd</strong>et finns tillgängligt då behovet uppstår har problemen<br />
en tendens att bli mer komplicerade och kräva ännu mera <strong>stöd</strong>. Stödprocessen är alltså<br />
samtidigt en inlärningsprocess. Enligt Laimio och Karnell (2010, 13) är referensgrupp-<br />
sverksamhet <strong>ett</strong> sätt för människan att hitta sina egna resurser och styra livet i önskad<br />
riktning. Stödet sätter igång en process där människan är aktör istället för att vara en<br />
passiv hjälpmottagare.<br />
Nilsson (2005, 20-25) ser att människan enligt den interaktionistiska samspelste-<br />
orin är beroende <strong>av</strong> att vara tillsammans med andra människor. Människan utvecklas<br />
<strong>socialt</strong> och personligt genom samspel med andra. Genom umgänget med andra skapar<br />
hon en självuppfattning, en självkänsla, en självtillit samt <strong>ett</strong> självförtroende som <strong>av</strong>gör<br />
tilltron till de egna färdigheterna. Förutom den personliga identiteten har människan<br />
en social identitet som utformas beroende på vilka grupper hon tillhör och inte tillhör.<br />
I gruppen sker <strong>ett</strong> <strong>socialt</strong> utbyte som innebär givande och tagande <strong>av</strong> resurser.<br />
Ett empowerment perspektiv fokuserar enligt Forte och Moula (2009, 40-41)<br />
på människans möjligheter att förändra sitt liv genom att utveckla sina resurser.<br />
Människan är en aktiv, social varelse men utgångspunkten finns således i henne själv.<br />
En fokusering på människans resurser i form <strong>av</strong> kunskap, erfarenheter och handlings-<br />
förmåga samt en strävan efter att dela dessa resurser med andra förenar <strong>ett</strong> socialkon-<br />
struktivistiskt perspektiv med de socialpedagogiska principerna.