SNPF-tidningen - Svenska Narkotikapolisföreningen

Håller Storbritannien på att ändra
sin inställning till cannabis?
TEXT: LENNART KARLSSON
Det här var temat på en föreläsning som hölls under World Forum Against
Drugs i Stockholm den 9 september i år. Föreläsare var Mary Brett och Theodore
Dalrymple, biologilärare respektive psykiatriker/författare.
Nedklassning av cannabis
ledde till ökat missbruk
Mary Brett började med att ge en historisk tillbakablick.
Storbritannien införde 1971 ett system med klassificering
av droger i tre olika kategorier A, B och C.
A representerar de tyngsta drogerna och C de lätttaste.
De som är ansvariga för bedömningen är ett råd
som kallas för AMCD vilket betyder Advisory Council
for the Missuse of Drugs.
I begynnelsen var cannabis placerat i kategori B.
Under åren 1997-2001 pågick en intensiv debatt
understödd av legaliseringsrörelsen som ville verka för
att nedklassificera cannabis till kategori C. Debatten
var framgångsrik för cannabisförespråkarna och nedklassificeringen
skedde under Tony Blairs regering år
2002. Inom massmedia och tidningsvärlden ställde
man sig överlag positiva till nedklassificeringen.
I sak skulle inte förändringarna behövt bli så stora.
Det som hände fick dock förödande konsekvenser.
Ingen av beslutsfattarna hade räknat med signalvärdet
som sändes ut. Plötsligt fick stora delar av det brittiska
samhället för sig att cannabis numera var lagligt.
Under de närmast efterföljande åren ökade användandet
av cannabis med en tredjedel. Som en effekt av
detta ökade även
användning av
annan narkotika.
Mest ökade användandet
av kokain,
även detta med en
tredjedel (i förhållande
till siffror
innan nedklassificeringen)
18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
Cannabi sklubbor
till salu på Camden
Market i London.
Förbjud tobak tillåt cannabis
Theodore Dalrymple belyste cannabisanvändandet ur
ett mer filosofiskt perspektiv. Han pekar på många
lätt absurda företeelser. Ett tydligt exempel är jämförelse
i tolerans mellan tobaksrökning och cannabisrökning.
För närvarande är situationen i Storbritannien
sådan att tillvaron för tobaksrökare blir allt hårdare.
Många talar öppet om att tobaksrökning borde förbjudas.
Cannabisrökarna däremot har aldrig haft det så
bekvämt som just nu. Många förespråkar att cannabis
ska legaliseras. Det har till och med gått så långt att
vissa människor söker hjälp hos läkare för att bli kvitt
sin tobaksrökning, men de har inte för avsikt att ge upp
sin cannabisrökning.
Dalrymple påpekade vidare bristen på logik i resonemang
runt lagstiftning. Legaliseringsförespråkarna
har alltid drivit tesen att bruk av cannabis ska tillföras
den enskilde individens rätt att bestämma över sin egen
kropp. Vidare menar legaliseringsförespråkarna att det
i själva verket är mycket få personer som inte kan hantera
sitt bruk och övergår i missbruk, där de riskerar
att skada sig själv eller andra. Det är denna tanke som
legaliseringsförespråkarna har lyckats få beslutsfattarna
att köpa. Dalrymple jämför detta med rattfylleri.
Det är väldigt många som kör bil berusade. De allra
flesta lyckas ta sig från punkt a till punkt b utan att
skada sig själv eller andra. Innebär då detta att vi ska
tillåta rattfylleri?
De unga langarna
Polisens val att prioritera sina resurser visade också en
tydlig effekt. 58 procent färre cannabislangare greps
mellan åren 2002 och 2006. Av dem som togs med
innehav slutade påföljden i 70 procent av fallen med
varning.
Av de langare som greps visade det sig att andelen
unga försäljare ökade med en tredjedel. I vissa fall var
cannabislangarna yngre än 10 år.
Det finns flera fall av drogrelaterat våld där ungdomar
har dödat varandra. Många gånger på grund av
obetalda narkotikaskulder. Vissa av Londons förorter
anses vara mer brottsbelastade än USA:s tyngre förorfortsättning
sid 22