SNPF-tidningen - Svenska Narkotikapolisföreningen

Drogning & Drogtestning
Urinprov
– ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning
TEXT: LENNART KARLSSON OCH ANDERS ROSANDER
FOTO: LENNART KARLSSON
Narkotikaspanarna i Stockholm City bekämpar gatumissbruket som ett led i att
motivera missbrukare till vård.
Ett mycket effektivt verktyg i narkotikabekämpningen
är urinprovstagning. Den 1 juli 1988 kriminaliserades
bruket av narkotika. Senare kom även
en straffskärpning som gav polisen möjlighet att med
tvångsmedel säkra bevis genom kroppsbesiktning. I förarbeten
till lagen kan man läsa ut att de huvudsakliga
skälen till att lagföra eget bruk syftar till att upptäcka
och förhindra narkotikabruk så tidigt som möjligt.
Sedan lagen kom har det med jämna mellanrum förts
diskussioner huruvida lagen är ett hjälpmedel eller hinder.
Förespråkarna menar att det är ett viktigt verktyg
som skall användas, särskilt när det gäller ungdomar.
Motståndarna tycker att det är fel att kriminalisera
narkotikamissbruk och menar på att det avskräcker
missbrukare från att söka vård.
Urinprov kan motivera till vård
Poliserna på Citypolisens narkotikasektion jobbar denna
dag på Plattan. Här finns det gott om ”urinprovskandidater”.
Sektionens huvuduppdrag är att spana
på och lagföra överlåtelser. Ett annat viktigt uppdrag
är att förmå etablerade missbrukare att söka vård.
De erbjuds bland annat hjälp att ta sig in i det frivilliga
LOTS-programmet. LOTS är ett samarbete mellan
missbruksvården och polisen och omfattar hela
Stockholms län.
Många av missbrukarna har efter flera år utvecklat
en väldigt stark fasad och i vissa fall stark självförnekelse.
I dessa fall kan brottsmisstanken och ett urinprov
bryta isen och skapa en nödvändig dialog och
uppvaknande. Tvärt emot vad urinprovsmotståndarna
säger kan en sådan åtgärd istället för att avskräcka från
vård bli det som motiverar till vård.
Precis så är fallet denna dag. Polismännen ingriper
i en överlåtelseliknande situation. Ingen narkotika
anträffas. Däremot är det tydligt att en av männen är
påverkad. Standardsvaret på Plattan kommer snabbt:
”Jag går på Subutex som jag får legalt av min läkare!”
Att mannen har injektionsverktyg på sig förklarar
han med att han har tänkt sig att bygga upp sin kropp
med anabola steroider. En förklaring som med tanke
på miljö och omgivning känns mindre trolig. Istället för
att diskutera tas mannen med för kroppsbesiktning.
34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
Provtagningsproceduren
Väl inne på stationen dras ärendet för stationsbefälet
som efter sedvanlig förmansprövning godkänner att
provtagning får genomföras. – ”Kan du kissa? Om inte
får du dricka ett par glas vatten!” Poliserna erbjuder
mannen vatten vilket är helt ok så länge man begränsar
sig till ett par muggar.
Urinprovet kan dock genomföras utan vattentillförsel.
Alla nödvändiga säkerhetsprocedurer följs.
Provtagaren dukar upp en förpackning innehållande
glasrör, pipett, urinprovsburk samt blanketter.
Mannen får själv bryta sigillet till urinprovsburken.
Syftet med detta är att undvika kontaminering. Av
samma skäl hanterar provtagaren allting med gummihandskar
på händerna.
Själva urinprovet övervakas. Den misstänkte visiteras
strax innan provet genomförs för att undvika att
han för med sig kontaminerande ämnen. Om den misstänkte
har svårt att slappna av kan han få urinera till
ljudet av rinnande vatten. Om det är möjligt kan han
även tillåtas att hålla ett finger under ljummet rinnande
vatten.
Inga sådan trix är nödvändiga denna dag. Urinprovet
lämnas utan dröjsmål. Redan i samband med att urinprovet
tas börjar mannen så smått bekräfta att injektionsverktyget
inte bara är avsett för anabola steroider.
Ett viktigt uppdrag för polisen är att spana på och lagföra
överlåtelser.