Vägtrafikens hastigheter - kunskapsinventering - VTI notat 6-2012

6 Effekt av hastighetsåtgärder
Här följer en genomgång över effektiva åtgärder mot för hög hastighet. Åtgärderna är
indelade i utbildningsinsatser, tekniska lösningar och övervakning, vilket också brukar
kallas de tre E:na efter de engelska termerna:
Education
Engineering
Enforcement.
6.1 Utbildningsinsatser
6.1.1 Förarutbildning
En viktig åtgärd för att få ner hastigheten på vägarna är att försöka påverka nya förares
inställning till att köra för fort. I Sverige ändrades kursplanen för B-körkort under 2006
och förutom kunskaper, färdigheter och insikter skulle den nya förarutbildningen
fokusera på en ökad riskmedvetenhet och självvärdering (Vägverket, 2005). En annan
förändring från 2006 är att alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att
övningsköra privat måste genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning. I en VTIstudie
(Berg och Thulin, 2009) genomfördes en utvärdering av den nya introduktionsutbildningen.
Studien genomfördes som en enkätstudie bestående av en föremätning år
2005 och två eftermätningar år 2007 och 2008. Målgruppen var nyblivna körkortstagare
med B-behörighet som var 18–24 år gamla när de tog B-körkortet. Resultaten visade att
det inte var någon större skillnad mellan dem som genomgått den nya introduktionsutbildningen
och de som inte deltagit i densamma. De skillnader före och efter den nya
utbildning som kunde påvisas var bl.a. att de som gått introduktionskursen reagerade
mera negativt på påståendet ”det är OK att köra 5–10 km/tim för fort” vilket kan
kopplas till en ökad riskmedvetenhet. Däremot hade självförtroendet ökat efter 2005,
eftersom man då i högre grad än tidigare ansåg att man var bättre än andra bilförare på
att undvika att hamna i kritiska situationer, att reagera snabbt, att göra säkra bedömningar
samt att köra bil i halt väglag, vilket skulle kunna kopplas till en sämre självvärdering
snarare än en bättre vilket var syftet med den nya förarutbildningen. Det kan
exempelvis nämnas att andelen som ansåg sig vara bättre än genomsnittsföraren vid halt
väglag steg från drygt 10 procent till drygt 15 procent. Drygt 15 procent ansåg sig år
2008 också vara bättre än förare i allmänhet på att klara av ”kritiska situationer”, trots
att de inte haft körkort längre tid än några månader. År 2005 låg motsvarande andel
strax under 15 procent (Berg och Thulin, 2009).
I en parallell utvärdering av den nya kursplanen studerade man hur den påverkat utbildningen
och hur eleverna uppfattade kursplanen (Nyberg och Henriksson, 2009).
Resultaten visade att den nya kursplanen ökat betoningen på miljöfrågor, som att
försöka köra miljövänligt och ge information om den skadliga inverkan biltrafiken har
på miljön. Däremot visade inte resultaten på en ökad självvärdering bland eleverna. Den
1 april 2009 infördes en utökad obligatorisk riskutbildning för körkort B, som komplement
till den tidigare halkutbildningen. Målet var att få ett fokus på riskmedvetenhet,
förutseende körsätt och insikt om egna begränsningar. En utvärdering i form av en
enkätstudie bland nya körkortstagare visade att de som genomgått den fyra timmar
långa riskutbildningen hade fått ökad kunskap och en trafiksäkrare inställning även om
detta inte alltid avspeglade sig i en mera trafiksäker intention (Forward, Wallén Warner
och Berg, 2010b).
VTI notat 6-2012 57