Den nationella utvärderingen av grundskolan och av ...

More documents

Recommendations

Info

RUNE JÖNSSON OCH BODIL LILJEFORS- PERSSON Frågan om meningen med livet ingår i skolverkets nationella utvärdering av grundskolan vårterminen 2003. Rubriken är ett citat från ett av elevsvaren: Vet inte om det fi nns någon mening med livet. Jag har funderat en del på det. 1 800 ELEVER I SKOLÅR 9 HAR BESVARAT FRÅGOR KOPPLADE TILL RELIGIONSKUNSKAPSÄMNET. EN SAMMANFATTNING AV RESULTATET PUBLICERAS PÅ SKOLVERKETS HEMSIDA UNDER NOVEMBER MÅNAD 2004. MER INGÅENDE ANALYSER AV RESULTATEN FÖR DE OLIKA ÄMNENA KOMMER ATT PUBLICERAS SENARE. RUNE JÖNSSON OCH BODIL LILJEFORS- PERSSON, BÅDA VERKSAMMA VID LÄRARUTBILDNINGEN, MALMÖ HÖGSKOLA, GER OSS HÄR EN KORT SAMMANFATTNING AV RESULTATET FÖR ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP. I religionkunskapsämnets kursplan från 2000 intar livsfrågor och etik en central ställning. I kursplanen betonas också vikten av att kunskapen gestaltas och levandegörs i olika sammanhang. Kursplanen behandlar liksom tidigare kunskaper om olika religioner, deras trosuppfattningar och uttrycksformer. I ljuset av det mångkulturella samhället kommer även frågor om likheter och skillnader mellan olika kulturella och religiösa traditioner i fokus. KUNSKAP OM RELIGIONER En del av provet gäller i vilka av de fem stora religionerna i världen som man fi rar respektive jul, påsk och ramadan. Majoriteten av eleverna svarar rätt, men det fi nns också en stor andel felaktiga svar. Elever blandar samman högtiderna. Då det gäller de kristna högtiderna jul och påsk har cirka 90 procent svarat rätt, men då eleverna skall förklara bakgrunden till varför högtiderna fi ras visar de stor osäkerhet. Beträff ande julen svarar dessutom 10 procent att den fi ras av muslimer och 25 procent att den fi ras av judar. Endast 65 procent av eleverna svarar att ramadan hör hemma inom islam. För att få indikation på elevernas förmåga att förstå och tillämpa sina faktakunskaper har de också fått ge exempel på en religiös berättelse från valfri religion, som ”talar om hur man 6 | RELIGION & LIVSFRÅGOR skall vara mot andra människor”. Endast hälften har gett ett svar som är relevant för frågan. Av dem som svarat har en stor del hänvisat till t.ex. budorden eller gyllene regeln (tillsammans 31 procent) i stället för till en berättelse. De fl esta svaren som beskriver en berättelse anknyter till kristna texter, men det förekommer enstaka hänvisningar till andra religioners texter, t.ex. Koranen och till icke-religiösa texter, t.ex. Sagan om ringen. Resultaten indikerar att en stor del av eleverna, uppemot hälften, inte uppvisar de grundläggande kunskaper som motsvarar mål att uppnå i kursplanen. ETIK Läroplanens mål och riktlinjer föreskriver att ”Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.” Vidare skall skolan ”sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde .../och/ kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen”. Religionskunskapsämnets ansvar för att utveckla eleverna i detta avseende framgår av mål att uppnå i skolår 9 där varje elev ska ”kunna föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstaganden”. Denna inriktning stämmer
också med tidigare läro- och kursplaner, vilket har gjort det möjligt att jämföra elevernas etiska tänkande över en tioårsperiod med utgångspunkt i samma etiska valsituationer. Eleverna har således fått ta ställning till samma etiska valsituationer som ingick i de nationella utvärderingarna 1992 och 1995. Det gäller situationer som innebär ställningstagande till fusk, till att utnyttja situationer och tjäna pengar, till hur lärarens tid för stöd till kamrater ska fördelas, till om det är rätt att bryta lagen i vissa situationer och om det är rätt med medicinska djurförsök. Det sistnämnda är en nyinsatt uppgift, då vi bedömde att denna fråga är viktig för ungdomar i dag. Genomförandet av uppgifterna har skett på liknande sätt som tidigare, d.v.s. eleverna har läst och tagit ställning till etiska valsituationer. Eleverna har fått redovisa sitt val och sin motivering, och i vissa fall därefter ta ställning till följdfrågor som varierat perspektivet vad gäller bl.a. grad av eff ekt och den handlandes kön och status. Genom att eleverna svarar skriftligt och individuellt innebär det att deras svar tolkas i en situation där möjlighet till uppföljande frågor inte fi nns. Den bild som föreligger är således den spontana som eleverna individuellt och skriftligt ger vid läsning och refl ektion över valsituationen. I detta avseende är en jämförelse således möjlig i förhållande till hur eleverna svarade 1992 och 1995. Sammanfattningsvis kan vi se att de allra fl esta eleverna kan upptäcka och ta ställning till den etiska dimensionen, rätt eller orätt, i de valsituationer de ställs inför. Majoriteten av eleverna utgår ifrån och ansluter sig i sitt ställningstagande till den demokratiska värdegrunden, liksom de gjorde i NU92. Men andelen elever som är övertygade och konsekventa i ett synsätt grundat i människors lika värde, har minskat något. Inte så att de tar avstånd, utan tveksamheten i valsituationen har ökat. Främst är det då tanken på den egna vinningen som uttrycks starkare i elevsvaren idag än vid mätningen 1992. Då det gäller könsfördelningen konstateras en förändring från NU92, som tyder på att fl ickorna och pojkarna har närmat sig varandra i etiskt förhållningssätt. I jämförelse med 1992 svarar fl ickorna i mindre utsträckning med argument som handlar om solidaritet och ärlighet, medan pojkarna använder dessa argument i större utsträckning. Då det gäller förhållandet till barn och djur visar fl ickorna i NU03 markant större engagemang än pojkarna. Synen på människans värde belyses i nykonstruerade frågor om djuretik, i syfte att klargöra hur eleverna värderar människors och djurs liv i förhållande till varandra. Denna frågeställning, som ej explicit är uttryckt i styrdokumenten, är viktig för många ungdomar idag. I ett inledningsskede, innan frågorna problematiserats, uttrycker 47 procent av eleverna (fl est pojkar) att människan är mer värd än djuren. På frågan om det är rätt att använda djur i medicinsk forskning visar sig något mer än hälften i princip positiva, men antalet minskar om det gäller medicin för självförvållad sjukdom (genom rökning) eller djur som hundar och katter jämfört med råttor och bananfl ugor. Flickor är klart mer negativa till djurförsök än pojkar; 35 procent av fl ickorna tar helt avstånd jämfört med 17 procent av pojkarna. Sammanfattningsvis kan man säga att i förhållande till läroplanens och kursplanens mål visar resultatet på brister framför allt i elevernas förhållningssätt gentemot av dem mer okända. Detta indikerar i sin tur ett behov av förstärkning av skolans genomförande av läroplanens riktlinje att ”utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen”. LIVSFRÅGOR Ett av kursplanens mål att uppnå är att eleven skall kunna refl ektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor. Precis som i NU92 och UG95 visar eleverna ett stort intresse för existentiella frågor (livsfrågor). Elevernas önskemål om religionskunskapsundervisningens inriktning stämmer med kursplanens mål att sträva mot. Däremot menar mellan 50 procent och 70 procent av eleverna att de har behov av att diskutera dessa frågor mer än vad de gjort. 75 procent av eleverna uppger att de inte alls, eller ganska lite, har diskuterat den typ av frågor som fi nns i elevprovet. Det eleverna vill refl ektera över i religionkunskapsundervisningen är främst (i rangordning) frågor om sin framtid, om döden, om meningen med livet, om kärlek och om krig. Vilka ”livssvar” har då eleverna på sina livsfrågor? Det framgår att vad eleverna tycker är viktigast i livet är samstämmigt och lika fördelat mellan pojkar och fl ickor. Den personliga lyckan och tillfredsställelsen är viktigare både än att leva ett liv för andra och att skaff a mycket pengar. Alternativet ”att leva i gemenskap med Gud” har minst betydelse totalt sett. En större andel av elever med invandrarbakgrund än övriga elever uppger att de tycker att det är viktigt att leva i gemenskap med Gud. ELEVERNAS SYN PÅ UNDERVISNINGEN Eleverna anser att de arbetar mycket med olika religioners trosfrågor och att det är viktigt att arbeta med dessa. Men det som eleverna främst anser att ämnet ska innehålla, nämligen livs-, kultur- och samhällsfrågor samt etik, anser de att de har fått betydligt mindre av. Genom sina svar visar dock en stor majoritet av eleverna att de uppfyller kursplanens mål att uppnå när det gäller att ”kunna refl ektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor”. Hela 42 procent av eleverna anser att religionskunskapsundervisningen inte är intressant och vid en jämförelse ser vi att ämnet rangordnas som det minst intressanta av so-ämnena. Frågan inställer sig om det har något samband med ovanstående redovisade förhållande mellan elevernas syn på ämnets innehåll och vad som faktiskt fokuseras i religionskunskapsundervisningen. Religionskunskapsämnet anses inte av eleverna som ett ämne man har nytta av i framtida studier eller yrkesliv i lika hög grad som övriga so-ämnen. Andra undersökningar visar dock att antalet elever som bedömer ämnet som viktigt har ökat från 22 procent 1997 till 31 procent 2003. Med utgångspunkt i elevernas uttalade behov av att belysa och bearbeta de existentiella och etiska frågorna, framkommer en bild där eleverna ser att religionskunskapsämnet är, eller kunde bli, ett ämne som har ett värde i sig. RUNE JÖNSSON OCH BODIL LILJEFORS- PERSSON LÄRARUTBILDNINGEN, MALMÖ HÖGSKOLA VÄGMÄRKEN 4:04 | 7
Page 1 and 2: NR 4 2004 VÄGMÄRKEN UTGES AV FÖR
Page 3 and 4: REDAKTÖREN HÄLSAR Vägmärken DET
Page 5: GUNNAR ISELAU Religionskunskapen ut
Page 9 and 10: oss? De profana humanisterna liksom
Page 11 and 12: I Koranen fi nner vi historien om J
Page 13 and 14: VÄGMÄRKEN 4:04 | 13
Page 16: OM RELIGION I DET SNABBA SAMHÄLLET
Page 20: OM RELGION I DET SNABBA SAMHÄLLET
Page 23: Järvenpää Günther Heimbrock i F

Den nationella utvärderingen av grundskolan och av ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?