UV Öst Rapport 2001:15 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

Fig 10. Årderspår vid RAÄ 247 a under lager 29 från bronsåldern. Dessa förekom glesare än i lager 25. Foto Bengt Elfstrand.
på lager 29 och i den underliggande markbotten framträdde
de övriga årderspåren som även var ljusa i lagrets
botten. Dessa var sällan under 0,30 m i längd och i ett
fall låg spåren på rad i en 3 meter lång sträcka. Här fanns
två riktningar på spåren som dominerade, nämligen i riktning
mot nordnordost och i öst – väst. Det kan möjligen
indikera en något annorlunda ärjningsteknik i lager 28
än i 29. Även 2 m väster om haket förekom enstaka årderspår
direkt under den västra änden av lager 28 och 29.
Spåren avtecknade sig i lager 40 och var orienterade i
samma väderstreck som de föregående. Dessa årderspår i
lager 40 hörde till aktiviteterna i lager 29. Årderspåren
hade samma bredd på 0,06 m i de två lagren till skillnad
från de som hade en variationsbredd i lager 25.
Ca 9 m västerut från dessa kom några årderspår i ett
glest antal inom en 7 m lång sträcka som avtecknade sig
i botten under lager 37, 34 och 39. Dessa började att
uppträda strax ovanför den östra kanten på haket A5810
och vidare österut på samma sätt som spåren vid lager 28
och 29 gjorde vid haket där. Årderspåren här måste delvis
ha tillkommit då haket slutats att användas eftersom
de täckte haket. Spåren avtecknade sig som mörka raka
ränder i botten. Orienteringen skilde sig inte i stort från
de andra i schaktet.
Den lilla ansamlingen av glest förekommande årderspår
söder om E4 vid RAÄ 239 b framkom vid foten av
höjden där västsluttningen började att flacka ut (fig 22).
Dessa har undgått förstörelse på grund av att plöjskikten
i lager 101 och 102 ökade i mäktighet. Även plogspår
20 Undersökningsresultat
har börjat att synas i markbotten. Årderspåren låg i leran
och syntes som gråa mosträngar som var 0,06 – 0,08 m
breda och 0,20 – 1,80 m långa. Årderspåren var ansamlade
inom en 4x2,5 m stor yta och förekom konsekvent i
två riktningar, de gick antingen mot nordnordost eller
västnordväst i ett rutmönster. Här saknades diagonal ärjning.
En annan egenhet med årderspåren var att det snittade
spåret visade på en flat årderbillsspets eller att bottensidan
på årdersulan varit utformad på ett speciellt sätt.
Årderspåren i profilerna var inte lika talrika men visade
en del intressanta företeelser. Det är flera lager som hade
tappar i botten som liknade årderspår men många av dem
var osäkra. Tappar fanns i lager 7, 8, 13, 15, 16, 21, 23,
25, 28, 29, 31/40, 31/36, 44 och 121. Några diffusa fanns
i lager 2, 115 och 124.
Tapparna varierade i bredd. De var till exempel 6 cm
breda i lager 7 och gick igenom lagret och ner i botten. I
lager 8 och 9 hade spåren pressats ner upp till 15 cm djupt
i botten och de var 4 cm breda. I lager 8 var det samma sak
att de tryckts ner upp till 10 cm. Dessa var 6 cm breda.
Samma bredd hade ett årderspår (A5863, fig 29) i lager
40 som gick 10 cm djupt och var avskalat i ytan av lager
31. Detta visar att lager har passerat ovanför nr 40 minst
två gånger. Att man pressat ner årderspåren rejält i underliggande
mark visar spåret A5864 som gick igenom
lager 36 och hade klippts av vid lager 31 ovanför på
samma sätt som det förra årderspåret. Ca 18 cm djupt
gick spåret ner i lagret och visade också att årdret vidgade
sig till 10 cm bredd vid 18 cm och var 6 cm bred vid