12.09.2013 Views

UV Öst Rapport 2001:15 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

UV Öst Rapport 2001:15 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

UV Öst Rapport 2001:15 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Dateringsfrågor<br />

Om analysresultaten, se bilaga. 14 C-proverna utgör den<br />

viktigaste dateringsmetoden <strong>för</strong> denna undersökning, eftersom<br />

fyndmaterialet är mycket knapphändigt och fragmenterat.<br />

Sammanlagt har 25 14 C-prover analyserats från undersökningsområdet.<br />

Ett prov är analyserat av Beta Analytic<br />

Inc, Miami, Florida, USA, medan de övriga analyserna<br />

har ut<strong>för</strong>ts av Ångströmslaboratoriet i Uppsala.<br />

Analysresultatet redovisas i tabellform (fig 34). Halveringstiden<br />

är 5568 år och BP-åldern är avräknad från 1950.<br />

Här redovisas de kalibrerade värdena i metod B alltså 2<br />

sigma <strong>för</strong> att få den största sannolikheten i resultatet<br />

(95,4%). Proverna är kalibrerade med hjälp av Radiocarbon<br />

Calibration Program ”calib” Rev 3.0.3., Quarternary Isotope<br />

Lab, University of Washington enligt Stuiver, M. and<br />

Reimer, P. J. 1993. Proverna Ua 8538-8543 är efter Stuiver,<br />

M. and Kra, R. S. 1986. Provet 74575 från Beta tillvaratogs<br />

vid utredningen av fornlämningen och Ua 7018-7021<br />

togs vid <strong>för</strong>undersökningen men har tagits med här <strong>för</strong><br />

att en fullständig redovisning av samtliga analysresultat<br />

från undersökningsområdet skulle erhållas.<br />

Avsikten med proverna har varit att datera de olika<br />

ärjlagren och ställa dem i relation till boplatsen och ett<br />

eventuellt uppehåll i aktiviteterna. Där<strong>för</strong> har även en<br />

rotvälta analyserats. I flera fall har två analyser ut<strong>för</strong>ts<br />

på samma objekt från två olika kollägen <strong>för</strong> att spåra om<br />

det finns eventuella anomalier i dateringarna. Kolmängden<br />

har stundtals varit mycket knapphändig vilket med<strong>för</strong>t<br />

att några analysresultat misslyckats. Dessa är ej medtagna<br />

i denna redogörelse.<br />

Tabellen (fig 34) är uppställd med den lagerföljd av<br />

ärjskikten som <strong>för</strong>ekom på de olika ställena. Den visar<br />

med all tydlighet att dateringarna ligger i rätt kronologisk<br />

ordning med de äldsta lagren underst. Det fanns bara<br />

ett undantag där ett yngre lager (nr 20) överlagrades av<br />

ett äldre (nr 16).<br />

Det äldsta daterade lagret är nr 8 som låg i nedre delen<br />

av östsluttningen till RAÄ 239 a. Dateringen ligger mellan<br />

5570 och 5334 f Kr och torde vara den ursprungliga<br />

markytan som ärjats ner <strong>för</strong> den långa sluttningen och<br />

sedan ackumulerats i en konstgjord terrass (A2944) då<br />

man <strong>för</strong>sökt <strong>för</strong>hindra en allt<strong>för</strong> kraftig jord<strong>för</strong>flyttning.<br />

Samma <strong>för</strong>hållande gäller lager 16 i botten på bäckdälden<br />

som har värdet 5264 – 4933 f Kr och torde vara en del av<br />

det gamla brunjordsskiktet. Det går inte att avgöra om<br />

detta lager kommit från den östra eller västra höjden ner<br />

i dälden. Den överlagrar helt lager 20 i botten som har en<br />

yngre datering, 2863 – 2284 f Kr. Detta kan vara efter<br />

röjningskol vid den <strong>för</strong>sta röjningsfasen i detta gråsvarta<br />

lager innan lager 16 hunnit ner till bäckdälden. Lager 116<br />

på södra sidan om E4 vid RAÄ 247 b motsvarade lager<br />

16 i norr och hade samma gråa färgtoning med en datering<br />

i botten av lagret mellan 3991 och 3727 f Kr och längre<br />

upp i samma skikt visade kolprovet tidsintervallet 2875 –<br />

2319 f Kr. Att den yngre dateringen följdriktigt låg högre<br />

upp visar att det <strong>för</strong>modligen är röjningskol från odlingstillfället.<br />

Om röjningen har skett i sluttningarna och sedan<br />

hamnat i bäckdälden senare eller om det röjts på fyndplatsen<br />

är fortfarande en öppen fråga.<br />

Dateringarna visar dock att den <strong>för</strong>sta odlingsfasen<br />

kan ha skett under tidigneolitisk – eller mellanneolitisk<br />

tid. Lager 120, 121 och 128 var överlappade av lager<br />

116 och borde vara äldre eller samtida om inte lager 116<br />

vid röjningsfasen låg längre upp i backen och hamnade i<br />

dalgångsbotten senare än vad 14 C-dateringarna utvisar.<br />

Samma tidsepok gäller <strong>för</strong> lager 124 i marksänkan öster<br />

om bäckdälden vid RAÄ 247 b. Detta lager låg också<br />

nära markbotten och var svartfärgat. Här visade analysresultatet<br />

3509 – 3100 f Kr. Lager 125, 126 och 127 låg<br />

under detta och kan som i <strong>för</strong>egående fall vara äldre eller<br />

samtida, såvida inte lager 124 liksom 116 legat bredvid<br />

och ärjats ner över de andra lagren vid ett senare tillfälle<br />

under nästföljande tidperiod. En annan stenåldersdatering<br />

är provet från härden A5819 på östsluttningen till RAÄ<br />

247 a. Värdet rör sig mellan 2930 och 2600 f Kr. Denna<br />

mellanneolitiska härd har grävts ner i lager 36, 37 och 33<br />

och 34 som med ganska stor säkerhet därmed daterar<br />

dem till stenålder.<br />

Västra höjden RAÄ 239 a och bäckdäldens lager saknar<br />

i denna 14 C-analys en datering från äldre bronsålder<br />

men däremot har en rotvälta (A3<strong>15</strong>8) intill lager 3 på platån<br />

ett värde mellan 1750 och 1450 f Kr, vilket möjligen<br />

kan tyda på att platån legat i träda under denna tid. Däremot<br />

finns det en äldre bronsåldersdatering på den östra<br />

höjdens östsluttning vid RAÄ 247 a i lager 29 i botten på<br />

lagerföljden just där. Här var värdet inom tidsintervallen<br />

1630 – 1390 f Kr. Dateringen kan påvisa boplatsens ålder<br />

Dateringsfrågor<br />

51

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!