You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
med enbart växtproduktion förlorar insekter<br />
som trivs i till exempel gödselhögar. Det är<br />
särskilt negativt för gråsparvarna när spannmålsproduktion<br />
försvinner men det är också<br />
negativt när djuren försvinner. Man har kunnat<br />
se på sparvarnas beteende att tillgången<br />
på insekter är sämre på gårdar utan djur men<br />
det är osäkert om skillnaden är så stor att det<br />
har effekter på populationsnivå.<br />
– Det skulle behövas en miljöstödsform<br />
som förhindrar att specialiseringen fortsätter,<br />
säger Maria. Specialiseringen sker inte bara<br />
på gårdsnivå utan även på en regional nivå.<br />
Områden med bra jordar blir spannmålsområden<br />
och områden med lägre produktivitet<br />
blir mer extensiva djurgårdar. Det skulle förvåna<br />
mig om gråsparven var den enda arten<br />
som påverkades negativt av det här. Det är<br />
nog fler arter än gråsparvarna som är relativt<br />
stationära.<br />
Något annat som maria har tittat på är hur<br />
gråsparvspopulationerna skiljer sig åt genetiskt.<br />
När det blir stora avstånd mellan populationerna<br />
och miljön däremellan gör att de<br />
inte gärna tar sig mellan varandra kan det bli<br />
en genetisk differentiering mellan populationerna.<br />
I Finland har en liknande studie gjorts<br />
på gråsparvspopulationer från hela landet.<br />
Prover från 80-talet visade knappt några signifikanta<br />
skillnader mellan populationerna<br />
men nya prover visar att differentieringen har<br />
ökat. De populationer som Maria och hennes<br />
kollegor tittade på i Skåne skiljde sig alla<br />
Tofsvipan både häckar och födosöker på åkern.<br />
”Bland de fågelarter som det går dåligt för är<br />
fåglarna i jordbrukslandskapet överrepresenterade<br />
jämfört med fåglarna i skogen.”<br />
signifikant åt, utom de som var allra närmast<br />
varandra, trots att det var ett relativt litet<br />
område som studerades.<br />
– På sikt kan det här få negativa följder,<br />
säger Maria. Fåglarna får mindre motståndskraft<br />
mot sjukdomar och det blir större risk<br />
för inavel. Det är bra med en stor genetisk<br />
variation för att fåglarna ska kunna anpassa<br />
sig till exempel till klimatförändringar.<br />
Tobias efterlyser precis som Maria politiska<br />
åtgärder för att förbättra situationen för<br />
fåglar och andra arter knutna till jordbrukssamhället:<br />
– Politiken har väldigt stor påverkan på<br />
hur det ser ut. Jordbrukets stödsystem är<br />
på väg att reformeras och i höst kommer<br />
en ny budget för hur jordbruksstödet ska<br />
fördelas i sju år framöver. Det är just nu man<br />
ska diskutera de här frågorna men i media<br />
är det helt tyst. Det är nu det ska bildas<br />
opinion. Det är nu miljöorganisationer ska<br />
göra sig hörda.<br />
EU:s jordbruksstöd minskar och Tobias<br />
tror att det med största sannolikhet kommer<br />
att påverka miljön negativt genom att<br />
miljöersättningar tas bort.<br />
– Det här lägger ett stort ansvar på re-<br />
geringen för att inte allt ska falla igenom,<br />
säger han.<br />
Det finns dock de som är beredda att genomföra<br />
åtgärder utan ersättning. Projektet<br />
Lantbrukare och fågelskådare i samverkan<br />
för ökad biologisk mångfald bygger helt på<br />
frivillighet.<br />
– Det blir problematiskt när det ges ersättningar,<br />
för så fort ersättningarna försvinner<br />
så försvinner åtgärderna, säger Sönke.<br />
Nu håller man på och kartlägger hur effektiv<br />
rådgivningen har varit för att få lantbrukarna<br />
att genomföra åtgärder. Variationen är<br />
stor. På många gårdar har det inte hänt särskilt<br />
mycket men det finns också många positiva<br />
exempel. Det kan vara att lantbrukarna har<br />
satt upp fågelholkar, anlagt en fågelåker där<br />
spannmålet får stå kvar som fågelmat, anlagt<br />
lärkrutor, lämnat en blomrik kantzon eller<br />
börjat slå vallen en till två veckor senare så<br />
att storspoven och lärkorna hinner få ut sina<br />
ungar först. Att förändra beteenden är svårt<br />
och Sönke säger att det kan finnas en spärr<br />
mot att genomföra vissa åtgärder för att en del<br />
upplever att grannen tittar snett. Att åtgärder<br />
inte har genomförts behöver dock inte betyda<br />
att projektet inte har haft någon positiv påverkan.<br />
Kanske har bonden till exempel haft<br />
planer på att lägga igen ett dike men valt att<br />
avstå efter rådgivning. Den typen av positiv<br />
påverkan syns inte i uppföljningen.<br />
ett mål framöver är att fokusera på de<br />
lantbrukare som är mest intresserade och<br />
följa deras gårdar under en längre period.<br />
Vissa gårdar skulle kunna bli demonstrationsgårdar<br />
dit folk kan komma på föredrag<br />
och studiebesök. På så sätt kan lantbrukarna<br />
få möjlighet att se hur det fungerar i praktiken<br />
och lära av varandra.<br />
Ett annat mål är att undersöka åtgärdernas<br />
effekter. Vissa åtgärder genomförs utan att<br />
man egentligen vet vilken nytta de har. Olika<br />
miljöstöd har hittills inte lyckats vända den<br />
negativa trenden men med större kunskap<br />
om vilka åtgärder som fungerar och var de<br />
gör mest nytta blir det lättare att få det att<br />
vända. •••<br />
<strong>Fältbiologen</strong> 1/2013 15
Change language