Fältbiologen 1/2013.pdf - Fältbiologerna

More documents

Recommendations

Info

På vår vandring genom livet möter vi många frågor som vi aldrig finner svaret på. Nu när vi, enligt Rickard Axdorff, gått in i ifrågasättandets år har vi på redaktionen kanske funnit svaret på vad som menas med ordet skogstokig. Nedanstående ledartext kan läsas i en av Sveriges största branschtidningar för skogsindustrin. Våga fråga varför! Jag hoppas att 2013 blir ifrågasättandets år. Vi i skogsbruket behöver ställa följdfrågan varför lite oftare och i fler sammanhang. Ett större antal påståenden används som sanningar som drabbar vår verksamhet när vi tvingas följa dem. I viss mån är det vi själva som är arkitekter till dem, vilket inte gör dem mer sanna för det. Vi måste vara kritiska, våga ifrågasätta och ställa följdfrågan varför även om det är obekvämt. Jag tänkte här ta upp några av alla dessa utsagor som förtjänar att ifrågasättas. Första varför: Arealen skogsmark i Sverige som har ägarformen aktiebolag får inte öka. Varför? Det är näst intill omöjligt att omvandla skog som ägs av en privatperson till att ägas i aktiebolagsform, men varför? Vad är det som är så samhällsomstörtande med en ökad areal skogsmark i Sverige som är aktiebolagsägd? Jag har svårt att tro att ett aktiebolag skulle vara en sämre markförvaltare än en enskild firma. Jag har också svårt att tro att ett aktiebolag skulle förse industrin med mer eller mindre virke, om nu det är problemet. Jag har även svårt att se att priset på egendomar skulle skena i höjden på grund av detta. Och om så nu skulle ske, spelar det väl lagstiftaren ingen roll. Våga fråga varför! Andra varför: Alla skogslevande arter skall skyddas från utrotning. Varför? Arter har i alla tider kommit och gått alldeles oavsett om vi människor försökt stoppa det eller inte. Mycket talar för att naturen även fortsättningsvis kommer att ha sin gång och att arter fortsätter komma och gå. Utöver denna moraliska aspekt är det viktigt att stoppa utarmningen av världens genbank, eller? Om man funderar kring att det bara skiljer någon enstaka procent i genuppsättning mellan människor och apor så undrar jag hur mycket det skiljer på en vitryggig hackspett och en tretåig dito. Är det verkligen katastrof om den ena försvinner? Vi bygger vår skogspolitik delvis på antagandet om att inga arter ska tillåtas försvinna. Våga fråga varför! Tredje varför: Produktionsmål och miljömål ska vara jämställda i skogspolitiken. Varför? Hur kan det komma sig att detta mål inte ifrågasätts mer? Utöver att det drabbar skogsägarna både socialt och ekonomiskt saknar begreppet enligt mig samhällsekonomisk och vetenskaplig höjd. Dessutom är målen om inte helt så delvis omöjliga att mäta. Vi ska sköta skogen uthålligt så att den både ger god avkastning och tar hänsyn till natur och människa, men varför jämställt? Varför räcker inte förhållningen ”bruka utan att förbruka” som det står i Skogsstyrelsens regleringsbrev? Varför ska en nations önskan om att vara bäst i klassen oavkortat åläggas ett antal företag i den gröna näringen? Våga fråga varför! Fjärde varför: Allemansrätten är en självklar del av allas tillgång till naturen. Varför? Allemansrättens innehåll diskuterades ivrigt under förra året. Ingen verkar dock ställa frågan varför vi ska ha den över huvud taget? Vad är det som gör att alla i alla lägen ska ha tillgång till din privata egendom, mer eller mindre utan förbehåll? Varför ska markägare i Sverige bjussa på det äventyr som det är att vistas i naturen? Varför ska det vara en självklarhet att en skogsägare bjuder på upplevelsen medan en nöjespark säljer biljetter? Våga fråga varför! Det finns mängder av tveksamma sanningar likt de jag har tagit upp här. Jag tror att om fler ställer frågan varför lite oftare kommer det så småningom märkas att svaren som ges är lika verkningslösa som kejsarens nya kläder. Åter igen; våga fråga varför! Rickard Axdorff, ledarskribent för tidningen Skogsaktuellt
Fältbiologen är Fältbiologernas medlemstidning som utkommer med fyra nummer per år och distribueras gratis till alla medlemmar. Skolor och andra intresserade kan beställa prenumeration för 250 kr/år. Tidningen Fältbiologen produceras av en ideellt arbetande redaktion. Redaktionen kan komma att redigera inkomna texter. Texter och bilder som återfinns i den tryckta tidningen publiceras även på Fältbiologens hemsida www.faltbiologerna.se/faltbiologen. För icke beställt material ansvaras ej. Prenumeration eller adressändring: info@faltbiologerna.se Adress: Fältbiologen, Brunnsgatan 62, 802 52 Gävle. Ansvarig utgivare: Lars Axelsson Hjälp till med FältBiOlOGeN Fältbiologen är alla medlemmars tidning. Vill du skriva en artikel, en internrapport eller göra ett reportage? Har du fotografier eller vill illustrera något till tidningen? Ta då kontakt med redaktionen så blir vi väldigt glada, och så kan vi tillsammans arbeta fram den tidning vi vill ha! Skicka mejl till redaktion@faltbiologerna.se! OmslaG Framsida: Magnus Bjelkefelt Sidan 2: Redaktionen Baksida: Olof Åström tryckiNFO Tryck: Risbergs Information & Media AB Papper: Multi Art Matt 115 g, Svanenmärkt Upplaga: 3 500 exemplar www.faltbiologerna.se/faltbiologen redaktiONeN Magnus Bjelkefelt, Jennie Wadman, Kristin Hyltegren, Alva Anderberg, Svante Hansson, Andreas Hansen, Olof Åström. Mejl till redaktionen: redaktion@faltbiologerna.se Redaktionens blogg: faltbiologgen.wordpress.com Tack för er medverkan: Corinna Krikonenko. Kristin Hyltegren, Andreas Hansen, Alva Anderberg, Svante Hansson, Corinna Krikonenko, Magnus Bjelkefelt och Olof Åström. På bilden saknas Jennie Wadman. Foto: Olof Åström. Innehåll nr 1/2013 Tips och notiser 4 Filmtips, vargfakta och radioaktiva fiskar Aktionsbild 6 Gotland nu och då Hotspot 7 I Umeå flyter vattnet stilla Landsbygdsutveckling? 8 Eller är vi urbana i själen? Svårt för jordbruksfåglarna 12 Sånglärkor, gråsparvar och tofsvipor vantrivs Frön är också politik 16 Odlare bjuder EU motstånd om utsädet Ett år med fiskkryss 18 Följ med Erik och Elin under ytan Plöjningsfritt 20 Låt maskarna göra jobbet Tungt för odlingsjordarna 22 Markpackningsundersökningarna har börjat 26 24 12 5 16 20 18 24 31 8 28 Bryter sönder landskapet 24 Gruvor är inte landsbygdens lösning Duvkompisen 26 Frallan vill bo hemma Råstasjön måste räddas 27 Fågelsjön i Stockholm hotas av bebyggelse Minifältis 28 Falafelrulle, tack! Kultur 29 Norrland är inte Norrland i Norrland Experten 30 Gå emot ett domstolsbeslut? Krönika 30 På gården med årstiderna 5 Internt 31 Starta klubb nu! 31 29 16 Kalendarium 34 Fullproppat på aktivitetsfronten 18 Fältbiologen 1/2013 3
Page 1: 1/2013 En levande landsbygd?
Page 5 and 6: Vårteckenrapporteringen är i full
Page 7 and 8: där livet flyter fram text: Viktor
Page 9 and 10: Vi älskar naturen. Det ingår i v
Page 11 and 12: det är lätt att förstå dragning
Page 13 and 14: Sveriges mark har förändrats frå
Page 15 and 16: med enbart växtproduktion förlora
Page 17 and 18: Spritböna. Phaseolus vulgaris, Bor
Page 19 and 20: Nattsnorkling I början av septembe
Page 21 and 22: ”När vi slutat bearbeta marken h
Page 23 and 24: ton. När så tunga maskiner körs
Page 25 and 26: Om 60 år har den sista personen fl
Page 27 and 28: För Råstasjöns räddning text: L
Page 29 and 30: Norrland: Essäer och reportage Po
Page 31 and 32: Att starta en klubb på din ort gö
Page 33 and 34: Luftfrågor, lobbying och skeppsskr
Page 35 and 36: Signalartskurs och skogsnätverksm

Fältbiologen 1/2013.pdf - Fältbiologerna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?