14.09.2013 Views

Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik

Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik

Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Beaktas däremot enbart perioden från 2008 och framåt blir<br />

bilden en annan. Under det året trädde en större förändring<br />

av linje- och närtrafiken i kraft. Sju av tolv kommuner<br />

har sedan 2008 haft ett positiv resanderesultat med Nybro<br />

som klar etta. Här ligger mycket av förklaringen i förbättrad<br />

trafik både på tåg och buss (närtrafik). Minskningen av antalet<br />

resande har fortsatt i Mönsterås och Borgholm, vilket<br />

kan relateras till ett minskat skolresande.<br />

Kostnadstäckningen mätt som biljettintäkternas andel av<br />

den totala kostnaden för trafiken uppgick 2011 till 38 procent.<br />

Andelen har pendlat kring 40 procent sedan mitten<br />

av 2000-talet. Högst självfinansieringsgrad hade enligt<br />

<strong>Trafik</strong>analys sammanställning Skåne län med 62 procent<br />

och lägst var den i Gotlands län, med 25 procent. Bland<br />

grannlänen varierade självfinansieringsgraden från 41 procent<br />

(Östergötland), 42 procent (Jönköping), 54 procent<br />

(Blekinge) till 60 procent (Kronoberg). Det måste samtidigt<br />

påpekas att vad som redovisas inom olika poster kan skilja<br />

sig åt mellan olika län varför siffrorna inte är helt jämförbara<br />

sinsemellan.<br />

3.3 Kunderna<br />

3.3.1 Linjetrafiken<br />

Kundernas uppfattning om det kollektiva resandets kvalitet<br />

mäts av Svensk Kollektivtrafik genom den så kallade ”Kollektivtrafikbarometern”.<br />

Varje år sedan 2001 intervjuas 1 200<br />

slumpmässigt utvalda personer i åldern 15 - 75 år i länet, både<br />

resenärer och icke-resenärer.<br />

Frågorna i undersökningen är uppdelade i tre olika områden:<br />

u Service och kvalitet<br />

u Varumärke<br />

u Marknadsandel<br />

Kundnöjdheten har minskat sedan mätningarna började<br />

och då främst hos gruppen befintliga resenärer. Mönstret<br />

är inte specifikt för <strong>Kalmar</strong> <strong>Läns</strong>trafik utan är generellt för<br />

hela landet. År 2011 var 61 procent av de som reser kollektivt<br />

minst en gång i månaden nöjda, vilket är i linje med riksgenomsnittet.<br />

Det finns studier som visar dels på att ökat<br />

resande ofta genererar lägre nöjdhetsvärden, dels höjs<br />

hela tiden kundernas lägsta-nivå för vad som är bra kvalitet.<br />

Även om kollektivtrafiken idag är renare, enklare, snabbare,<br />

mer kundinriktad med mera än för tio år sedan, har kundens<br />

uppfattning om vad som känns acceptabelt höjts ett<br />

par snäpp, fler företeelser är så kallade hygienfaktorer idag<br />

än tidigare. Genom alla år som mätningarna pågått är det<br />

enkelheten som ständigt efterfrågas. Enkelhet i form av en<br />

känsla att kunna kliva på och av ett fordon, köpa biljetter,<br />

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR KALMAR LÄN | 2013-2021<br />

11<br />

läsa tidtabeller, få information om trafikutbud och då inte<br />

minst vid förseningar och givetvis enkelhet att åka med.<br />

Drivkrafter<br />

Däremot har uppfattningen om trafikens tillgänglighet som<br />

avgångstider och linjesträckning förbättrats sedan 2007.<br />

Begrepp som relevans (att <strong>Kalmar</strong> <strong>Läns</strong>trafik är ett reellt<br />

alternativ), kunskap (att man vet hur man köper biljett och<br />

reser) och popularitet (man har positiva känslor och vill sprida<br />

ringar på vattnet) är de starkaste drivkrafter som styr ett<br />

ökat resande. Just dessa begrepp har också växt i styrka i<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>Läns</strong>trafik-betygen de senaste åren, vilket ju bekräftas<br />

genom en positiv resandeutveckling.<br />

Tyvärr har samtidigt flertalet av de krafter som driver kundnöjdhet,<br />

till exempel prisvärde, punktlighet/pålitlighet och<br />

produktfördel, utvecklats negativt under samma period.<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>Läns</strong>trafik har alltså inte kunnat vare sig hantera<br />

kraven eller den upplevda kvaliteten på exempelvis nytillkommen<br />

tågtrafik, nya biljettsystem och nya informationssystem.<br />

En annan indikation på missnöje och frustration som berör<br />

det nya biljettsystemet är uppfattningen att tillgängligheten<br />

att köpa biljetter har minskat markant under de senaste<br />

åren. Övergången till nya betalformer har inte riktigt fungerat<br />

tillfredsställande.<br />

Könsfördelning<br />

Flera resandeundersökningar gjorda inom kollektivtrafiken<br />

i länet visar att fördelningen mellan könen i regel är 60 procent<br />

kvinnor och 40 procent män. Det finns en något högre<br />

andel män när det gäller tågpendling, dock inte så stor att<br />

vi kan prata om ett helt jämställt läge. Andra indikatorer på<br />

att kvinnor är mer lyhörda för kollektivtrafik är att de deltar<br />

mer i just undersökningar och engagerar mer i att lämna<br />

synpunkter och chattinlägg.<br />

Bilinnehav<br />

<strong>Kalmar</strong> län har i ett riksperspektiv ett relativt högt bilinnehav.<br />

Tillsammans med Gotland och Norrlands- och inlandslänen<br />

har drygt hälften av invånarna i <strong>Kalmar</strong> län tillgång till<br />

bil. <strong>Kalmar</strong> län är ett utsträckt län med stor andel glesbygd,<br />

vilket traditionellt innebär en hög andel bilresor. Kollektivtrafiken<br />

känns ofta inte relevant.<br />

Kollektivtrafikresandet i de västra kommunerna i länet finns<br />

främst i väst-östlig riktning (till exempel Emmaboda-Nybro-<br />

<strong>Kalmar</strong>, Högsby - Oskarshamn och Vimmerby - Västervik).<br />

Det finns få starka pendelstråk i nord-sydlig riktning i denna<br />

del av länet. I de östra kommunerna finns bra pendelstråk i<br />

samtliga riktningar, vilket samtidigt gör att kollektivtrafiken<br />

har en betydligt starkare ställning i dessa delar.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!