Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR KALMAR LÄN | 2013-2021
Avgränsningar och
strategiska val
I DET HÄR AVSNITTET BESKRIVS VAD SOM BEDÖMS VARA VIKTIGAST ATT FOKUSERA PÅ FÖR ATT
KOLLEKTIVTRAFIKEN SKA SKAPA VÄRDE FÖR RESENÄRERNA OCH MÖTA DERAS RESEBEHOV PÅ ETT
SÅ BRA SÄTT ATT MARKNADSANDELEN KAN ÖKA. PRINCIPER FÖR DEN REGIONALA KOLLEKTIV-
TRAFIKENSHUVUDLINJENÄT BESKRIVS INKLUSIVE ANSLUTNINGAR OCH PRINCIPER FÖR EFFEKTIV
Den regionala kollektivtrafiken ska bidra till en hållbar och
klimatsmart samhällsutveckling genom att erbjuda transporter
med låg miljö- och klimatpåverkan samt ge människor
med olika typer av funktionshinder ökad tillgänglighet
till viktiga funktioner i samhället.
Några viktiga ledstjärnor för trafiken är ”Bäst för flest”,
”Hela Resan” och ”Tänk tåg – kör buss”. Det innebär att de
större satsningarna i första hand koncentreras till de relationer
där många reser idag. Inriktningen är att få länet att
växa i och utmed de stråk som har bäst förutsättningar för
kollektivtrafik. Matningen till de starka kollektivtrafikstråken
kan ske genom olika typer av trafik (stads-, landsbygds-
eller särskild matartrafik). Väsentligt för resandet är att få
minsta möjliga väntetid i bytespunkterna då direktresandet
är det i särklass mest attraktiva.
Minst lika stor utmaning är att utveckla kollektivtrafiken till
ett faktiskt alternativ för människor som bor på landsbygden
vid sidan om de starka stråken. Alternativa lösningar
för kollektivt resande prövas, vilka kan inrymma allt från
anropsstyrd trafik till modeller för samåkning baserade på
modern teknik. Det är nödvändigt med en bred syn på begreppet
kollektivtrafik för en stor och relativt glest befolkad
del av landet som Kalmar län.
6.1 Prioriterade målgrupper
SAMVERKAN MED STADSTRAFIK OCH INTERREGIONAL TRAFIK.
De utblickar som gjorts om framtidens vardagsresande pekar
i riktning mot en allt större vilja hos resenären att klara
sina resebehov på egen hand. Individuella lösningar för att
exempelvis söka och hämta information och betala blir mot
den bakgrunden allt viktigare. Om lika stor kraft ska läggas på
att nå samtliga resenärsgrupper kräver det orimliga resurser.
Resfrekvens
Det finns en stor skillnad mellan de som aldrig reser och
de som endast reser kollektivt då och då. Attityden till och
kunskapen om kollektivtrafik är betydligt bättre hos de som
reser sällan, vilket innebär att det är lättare och mer kost-
22
nadseffektivt att försöka få dessa till att resa oftare, jämfört
med att övertyga en resenär som aldrig har rest kollektivt.
Kategorierna ”Sällanresenärer” och de som reser någon
gång i månaden är följaktligen en prioriterad målgrupp.
Åldersgrupper
Det finns ett par tydliga brytpunkter i ålder när det gäller
kollektivt resande. En viktig infaller när gymnasieperioden
är slut. Studier visar att kollektivtrafikens marknadsandel
minskar från 48 till 16 procent kring denna ålder. Det är av
flera skäl viktigt att hålla kvar yngre som kunder i kollektivtrafiken.
En prioriterad målgrupp borde därför bli 15 - 25
åringar.
Geografi
Ungefär hälften av alla resor i länet sker i de tre största
kommunerna Kalmar, Oskarshamn och Västervik. Av totala
antalet resor går ungefär 30 procent över kommungräns.
Tillgänglighet och turtäthet är mycket starka drivkrafter för
en positiv resandeutveckling. Den största potentialen nya
resor finns i de områden där trafiken redan är tät. Boende
dels i de tre största orterna, dels utmed de större trafikstråken
i länet är mot den här bakgrunden prioriterade grupper
Specifika målgrupper
Det finns en tydlig inriktning och ambition att få fler funktionshindrade
resenärer att resa med den allmänna kollektivtrafiken.
För det krävs att hållplatser och bytespunkter får
en standard som är likvärdig med fordonsparken.
En annan prioriterad målgrupp med specifika behov är de
som arbets- och studiependlar längre sträckor där även
länsgränsen passeras. Här är några av nyckelbegreppen
pålitlighet och punklighet samt möjlighet att nyttja restiden
för just arbete och studier.
Barnfamiljer har betonats som en viktig framtida grupp i
kollektivtrafiken. Det är därför viktigt att deras specifika
önskemål och behov kartläggs för att de ska kunna erbjudas
en bättre och mer attraktiv trafik.