Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik
Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik
Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
gionala utvecklingsstrategin ökar förutsättningarna för en<br />
hållbar samhällsutveckling .<br />
Varaktighet är ett annat nyckelord. Begreppet ”Tänk tåg<br />
– kör buss” ska vara vägledande. Det innebär god framkomlighet<br />
för kollektivtrafiken inte minst i stadsmiljö och<br />
en stabilitet i linjesträckningarna över tiden. Helhetssynen<br />
på resan från dörr till dörr innebär att åtgärder behövs även<br />
vad gäller anslutande transportinfrastruktur som gång- och<br />
cykelbanor, cykelställ och bilparkering för att det kollektiva<br />
resandet ska kunna öka.<br />
Kollektivtrafiken ska i sitt uppdrag bidra till gränslöshet<br />
och bör därför planeras i ett perspektiv så fritt från administrativa<br />
geografiska begränsningar som möjligt. Planering<br />
och genomförande ska givetvis vara både kommun- och<br />
länsgränsöverskridande och ske i samverkan med berörda<br />
myndigheter och institutioner/organisationer. Sammantaget<br />
skulle dessa fyra nyckelfaktorer (framåtsyftande, varaktig,<br />
helhetssyn och gränslös) verksamt kunna bidra till en<br />
kollektivtrafikdriven samhällsutveckling.<br />
6.5 Stråktrafik och närtrafik<br />
huvudinriktning<br />
Nästa steg på väg mot den långsiktiga målbilden om en<br />
kollektivtrafik för alla är att fortsätta på den framgångsrika<br />
linjen med utbyggnad av snabb stråktrafik i stomlinjer med<br />
anslutande matartrafik i kombination med mer yttäckande,<br />
anropsstyrda närtrafiklösningar. I de fall där kompletteringar<br />
behövs får de lösas med traditionell landsbygds- och<br />
skolskjutstrafik. Därtill finns alltid de lagstadgade serviceresorna<br />
att tillgå för dem som efter särskild prövning visat sig<br />
inte kunna använda den öppna kollektivtrafiken.<br />
Gemensamma grunddrag för stråktrafiken är att trafikeringen<br />
sker på riksvägar och större länsvägar, längden på<br />
det enskilda stråket är minst 30 – 40 km, stoppen mellan<br />
ändpunkterna är få, linjesträckningen är alltid densamma<br />
Närtrafik<br />
Principbild över starka,<br />
medelstarka och svaga<br />
stråk samt närtrafik.<br />
Tätort<br />
TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR KALMAR LÄN | 2013-2021<br />
Medelstarkt stråk<br />
Tätort<br />
Närtrafik<br />
Svagt stråk<br />
Huvudort<br />
Huvudort lokal<br />
Starkt stråk<br />
Bytespunkt<br />
Starkt stråk<br />
25<br />
(”Tänk tåg – kör buss”), komfort- och servicenivå är högre<br />
än i övrig linjetrafik samt hög turtäthet. En avvikelse i form<br />
av omväg eller ett nytt hållplatsstopp måste ge fler nya resor/resenärer<br />
än som tappas på restidsförlängningen.<br />
Stopp ska finnas vid samtliga kommuners centralorter och<br />
andra strategiska hållplatser som kollektivtrafiklinjen passerar,<br />
detta ska gälla såväl buss- som tågtrafik. Det bör<br />
också utvecklas en väl fungerande matartrafik till dessa<br />
hållplatser. Detta för att möjliggöra pendling för orter som<br />
ligger längs linjesträckningen. Den fortsatta utvecklingen<br />
mot större arbetsmarknader kan generera behov av trafik<br />
med andra uppehållsmönster.<br />
Baserat på den kunskap som finns i dagsläget har en samlad<br />
bedömning och viktning gjorts av förutsättningarna att<br />
åstadkomma största möjliga samhällsnytta och samtidigt<br />
tillfredsställa kundernas behov och önskemål. Analysen har<br />
resulterat i följande grundkoncept vad gäller den strategiska<br />
inriktningen för kollektivtrafikens utbyggnad.<br />
u Starka stråk<br />
u Medelstarka stråk<br />
u Svaga stråk<br />
u Närtrafik (anropsstyrd trafik)<br />
Samtidigt är det viktigt hålla i minnet att resandeströmmar<br />
i mångt och mycket är dynamiska och kan förändras från tid<br />
till annan. Det är därför väsentligt att ha beredskap för att<br />
kunna göra omprioriteringar i trafikutbudet i takt med att<br />
efterfrågan ändras. För det ändamålet kommer en särskild<br />
bedömningsgrund med vidhängande riktlinjer att tas fram.<br />
6.5.1 Starka stråk<br />
De starka stråken kännetecknas av<br />
u Direkt från stadskärna/innerstad till stadskärna/innerstad<br />
med minimalt antal stopp.<br />
u Fungerar för alla typer av vardagsresor; arbete 7-16, 8-17<br />
och 9-18, utbildning, fritid, besök, inköp med mera.<br />
u Öppna för trafik alla dagar i veckan från tidig morgon till<br />
sen kväll.<br />
u Hög turtäthet; vardagar i högtrafiktid minst tiominuterstrafik<br />
i stadstrafiken och minst halvtimmestrafik i<br />
regiontrafiken.<br />
u <strong>Trafik</strong> efter midnatt minst en dag i veckan.<br />
Utmärkande i övrigt för de starka stråken är stort underlag<br />
för resande, potential till hög marknadsandel för arbetspendling<br />
samt låg restidskvot gentemot resa med bil.<br />
Tågtrafiken i de starka stråken byggs i första hand ut i befintlig<br />
trafik på befintliga banor, i andra hand i ny trafik på<br />
befintliga banor och i tredje hand i ny trafik på nya banor.<br />
Nya tågstopp och ny tågtrafik planeras in bara där de kan<br />
ge ett totalt nettotillskott av resande.<br />
För busstrafiken i de starka stråken (”Rasken”) gäller att den<br />
ska ha en strukturbildande funktion, det vill säga uppfattas
Change language