Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik

More documents

Recommendations

Info

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR KALMAR LÄN | 2013-2021 Mål på lång och kort sikt FÖLJANDE AVSNITT ÄGNAS DE MÅL SOM GÄLLER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKFÖRSÖRJNINGEN MÄTT SOM RESTID OCH TURTÄTHET, MARKNADSANDEL OCH RESANDEUTVECKLING, TOTALT OCH I FÖREKOMMANDE FALL OLIKA DELAR AV LÄNET, FÖR ATT TILLGODOSE RESEBEHOVEN. HÄR REDOVISAS OCKSÅ MÅL VAD GÄLLERKUNDNÖJDHET I OLIKA AVSEENDEN, TILLGÄNGLIGHETSMÅL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING, MÅL FÖR KOSTNADSEFFEKTIVITETEN I DEN AVTALSREGLERADE Strategin för kollektivtrafiken som redovisade i föregående avsnitt bygger bland annat på utveckling av starka stråk mellan regionala centra, huvudorter i lokala arbetsmarknader och centralorter i kommuner samt medelstarka stråk inom kommunerna, kompletterat med anropsstyrd närtrafik. För att åstadkomma den förstoring av regioner för arbete och studier som lagts fast i olika nationella, regionala och lokala utvecklingsprogram behöver målpunkterna kunna nås på kortast möjliga tid. Men resorna måste också kunna göras på ett tillförlitligt, bekvämt och säkert sätt av så många som möjligt. Ett annat krav är att de ska ta största möjliga hänsyn till miljön och vara kostnadseffektiva. Den takt med vilken målen kan nås är dock helt kopplad till de resurser i form av inte minst ekonomi och infrastruktur som står till förfogande. Den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten utgör ram för kollektivtrafiken. En succesiv utveckling av trafiken kommer ske och ekonomisk effekt av varje förändring ska redovisas kontinuerligt innan nya förbättringsåtgärder påbörjas. 7.1 Restid Under 60 minuter Mellan huvudorter i angränsande lokala arbetsmarknader och mellan centralorter i angränsande kommuner. Under 45 minuter I en lokal arbetsmarknad mellan huvudorten och samtliga orter med fler än 2 000 invånare samt i en kommun mellan centralorten och alla tätorter större än 1 000 invånare. Under 30 minuter Från start- till primär målpunkt i närtrafiken. Merparten av restidsmålen bedöms vara möjliga att uppnå på kort sikt inom programperiodens första del. Några av de aktuella relationerna kräver större insatser bland annat i form av förbättrad infrastruktur och kan därför nås först i ett längre tidsperspektiv. KOLLEKTIVTRAFIKEN OCH MÅL FÖR ATT SKYDDA MILJÖN. 28 7.2 Turtäthet Målen för turtäthet är utformade som riktlinjer för ett minsta basutbud av trafik med utgångspunkt från ortsstorleken och därmed potentialen för kollektiva resor. Avsteg från riktlinjerna kan göras där resandet är betydande. Denna turtäthetsmodell kommer att noga analyseras och konsekvensbedömas av trafikförvaltningen. Minst timmestrafik (mellan 18 och 24 dubbelturer/vardag) Alla kommuners centralorter samt tätorter med fler än 2 000 invånare. Minst varannantimmestrafik (mellan 12 och 16 dubbelturer/vardag) Tätorter med fler än 1 000 invånare. Minst 3 dubbelturer/vardag Tätorter med färre än 1 000 invånare. Minst 5 resmöjligheter/vecka Boende på landsbygd utanför tätorter. Enligt den senaste sammanställningen (SCB 2010) faller Kalmar, Västervik, Oskarshamn, Nybro, Vimmerby, Lindsdal, Hultsfred, Färjestaden, Emmaboda, Mönsterås, Smedby, Borgholm och Gamleby inom ramen för den förstnämnda kategorin. Samma trafikstandard ska även gälla för kommuners centralorter i länet med färre antal invånare (Högsby, Torsås och Mörbylånga). Till den andra gruppen räknas för närvarande Högsby, Torsås, Mörbylånga, Virserum, Rinkabyholm, Ljungbyholm, Blomstermåla, Målilla, Trekanten, Timmernabben, Ankarsrum, Överum, Södra Vi och Påskallavik. De tre förstnämnda är samtidigt centralorter i respektive kommun. Riktlinje för turutbudet lör-, sön- och helgdagar är en halvering jämfört med vardag. För resor över länsgräns är målet ett basutbud om trafik minst varannan timma till centralorter i angränsande kommuner. Målet är höjt till timmestrafik för det regionala vardagsresandet med tåg mellan Kalmar - Växjö (universitetsorter) och Kalmar - Karlskrona (residensstäder).
Mål bild för turtäthet till större orter i sydöstra Sverige. Timmestrafik Varannan- timmestrafik Nässjö Växsjö 7.3 Resandeutveckling u Andelen av befolkningen i Kalmar län (15-75 år) som reser i den regionala kollektivtrafiken minst en gång i månaden är minst 40 procent år 2020. Målet innebär en ökning från 34 procent 2011. u År 2020 är målsättningen att kollektivtrafikens marknadsandel i Kalmar län bör vara 15 procent. Motsvarar en ökning av andelen från 8,5 procent 2011. 7.4 Kundnöjdhet u År 2020 ska kundnöjdheten vara 80 procent hos befintliga och regelbundna kollektivtrafikresenärer (de som reser en gång i månaden eller oftare) i nuvarande Kalmar län. Målet innebär en ökning av andelen nöjda resenärer från 61 procent 2011 enligt kollektivtrafikbarometern. u År 2020 ska den totala nöjdheten hos allmänheten vara 60 procent. Eksjö Vetlanda Linköping Virserum Emmaboda Karlskrona Södra Vi TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR KALMAR LÄN | 2013-2021 Vimmerby Hultsfred Målilla Nybro Torsås Norrköping Åtvidaberg Högsby Smedby Överum Dunö Ljungbyholm Gamleby Ankarsrum Västervik Oskarshamn Påskallavik Mönsterås Blomstermåla Timmernabben Lindsdal Kalmar Mörbylånga Borgholm Färjestaden 29 Motsvarar en ökning av andelen från 46 procent 2011. u År 2020 ska kundnöjdheten hos färdtjänst- och sjuk- resenärer vara minst 98 procent. Kundnöjdheten var 2011 hos färdtjänstresenärer 98 procent och hos sjukresenärer 95 procent. 7.5 Regional utveckling u Kollektivtrafiken ska vara ett verksamt medel för att åstadkomma förstoring och bättre integrering av regionen. Stråktrafiken ska ha en tydlig inriktning att bidra till uppfyllelse av det regionala målet att antalet arbetsmarknadsregioner till år 2020 ska ha minskat från fyra till tre. 7.6 Tillgänglighet u Samtliga kategorier av hållplatser som prioriterats i Kalmar Länstrafiks handlingsplan för funktionshindrade i kollektivtrafiken bör vara åtgärdade år 2020. Det finns omkring 2 300 hållplatslägen i länet, varav ungefär var femte finns i kommunalt gatunät och resten efter statlig väg. Vid de flesta hållplatserna finns endast en stolpe i vardera vägkant. Av samtliga hållplatser, terminaler och stationer har drygt 400 pekats ut för tillgänglighetsfrämjande åtgärder. Här ingår 70 hållplatser och terminaler med strategisk placering, alla de nästan 300 hållplatserna i stadstrafiken i Kalmar, Oskarshamn och Västervik samt därutöver hållplatser i anslutning till vårdcentraler, sjukhus och sjukhem/servicehem/äldreomsorg. Många av dessa har anpassats för funktionshindrade. Samtidigt har kraven höjts successivt. Det är därför angeläget att en samlad översyn görs av nuvarande standard. Nya hållplatser byggs från början med hög tillgänglighet för funktionshindrade. u Bytespunkter och linjer i starka och medelstarka stråk samt i stads- och närtrafik bör vara fullt tillgängliga för alla resenärer år 2020. Samtliga fordon (både buss och tåg) har idag en sådan standard att de är tillgängliga för funktionshindrade (låggolv/
Page 1 and 2: TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR KA
Page 3 and 4: Kollektivtrafiken bidrar till att s
Page 5 and 6: PRODUKTION u Trafikledning. u Best
Page 9 and 10: 3.1 Utmaningarna för framtiden Kol
Page 11 and 12: Beaktas däremot enbart perioden fr
Page 13 and 14: 3.4 Trafiken Kalmar län är jämf
Page 15 and 16: Närtrafiken på landsbygd utgår
Page 17 and 18: 4.1 Dagens lokala arbetsmarknader S
Page 19 and 20: u Tillgänglighet i form av bra vä
Page 21 and 22: 5.3 Trafikförvaltningens inriktnin
Page 23 and 24: 6.2 Funktionella behov ska uppfylla
Page 25 and 26: gionala utvecklingsstrategin ökar
Page 27: 6.5.4 Närtrafik (anropsstyrd trafi
Page 31 and 32: Devisen ”Tänk tåg - kör buss
Page 35 and 36: 8.3 Långsiktigt behov Satsning på
Page 37 and 38: hög tillgänglighet. Långsiktighe
Page 39 and 40: gifter vid resor med riksfärdtjän
Page 45 and 46: Linje Sträcka TRAFIKFÖRSÖRJNINGS
Page 47 and 48: 47 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR

Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?