Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik
Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik
Trafikförsörjningsprogram - Kalmar Läns Trafik
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Långsiktig målbild för<br />
starka kollektivtrafikstråk<br />
i sydöstra Sverige.<br />
Tågstråk<br />
Busstråk<br />
Nässjö Eksjö<br />
Växjö<br />
Vetlanda<br />
Åseda<br />
Hovmantorp<br />
Lessebo<br />
Linköping<br />
Kisa<br />
Virserum<br />
Emmaboda<br />
som ett stabilt element i samhällsbyggandet. Ökad framkomlighet<br />
och styva tidtabeller är viktiga faktorer.<br />
Större investeringar i transportinfrastruktur prioriteras till<br />
de starka stråken. I busstråken ska en standard eftersträvas<br />
som närmar sig tågets med avseende på turutbud, restider,<br />
komfort och kvaliteten på bytespunkter. Anpassning av<br />
bytespunkter till funktionshindrade sker i första hand i de<br />
starka stråken.<br />
Samverkan med kommunernas fysiska planering är central<br />
för att uppnå önskat resultat. En viktig inriktning bör vara<br />
att utbyggnad av bostads- och verksamhetsområden i första<br />
hand sker i områden med god anslutning till de starka<br />
stråken.<br />
Exempel på förbindelser som är eller kan utvecklas till starka<br />
stråk är nästintill samtliga järnvägslinjer, länsgränsöverskridande<br />
busstrafik med målpunkter i universitetsstäder<br />
eller huvudorter i lokala arbetsmarknader, busslinjer som<br />
TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR KALMAR LÄN | 2013-2021<br />
Sturefors<br />
Vimmerby<br />
Hultsfred<br />
Målilla<br />
Nybro<br />
Karlskrona<br />
Torsås<br />
Norrköping<br />
Åtvidaberg<br />
Högsby<br />
Överum<br />
<strong>Kalmar</strong><br />
Smedby<br />
Dunö<br />
Ljungbyholm<br />
Gamleby<br />
Ankarsrum<br />
Västervik<br />
Oskarshamn<br />
Påskallavik<br />
Mönsterås<br />
Blomstermåla Timmernabben<br />
Färjestaden<br />
Mörbylånga<br />
Borgholm<br />
26<br />
förbinder centralorter i kommuner med varandra samt vissa<br />
delar av stadstrafiken.<br />
6.5.2 Medelstarka stråk<br />
De medelstarka stråken kännetecknas av:<br />
u Fungerar för många typer av vardagsresor; främst arbete<br />
under normal arbetstid, utbildning och inköp samt i mer<br />
begränsad utsträckning för fritid.<br />
u Öppna för trafik dagtid (cirka kl 06-19) vardagar men<br />
begränsat eller inget turutbud kvällar och helger<br />
u God turtäthet; vardagar i högtrafiktid minst 20 minuterstrafik<br />
i stadstrafiken och minst timmestrafik i regiontrafiken.<br />
u Nattrafik förekommer normalt inte; sena kvällsturer kan<br />
förekomma.<br />
De medelstarka stråken karakteriseras i övrigt av ett betydande<br />
underlag för resande och potential för stor marknadsandel<br />
vad gäller arbetspendling. Flertalet av de medelstarka<br />
stråken bör betraktas på samma sätt som de starka<br />
stråken i samhällsplaneringen.<br />
Inte minst i stadstrafiken är samspel med kommunernas<br />
fysiska planering för att säkra bra framkomlighet en nyckelfaktor<br />
för att kunna förbättra trafiken och göra den attraktivare.<br />
Anpassning av bytespunkter för funktionshindrade sker<br />
med början där resandet är som störst när motsvarande åtgärder<br />
genomförts i de starka stråken<br />
Exempel på förbindelser som är eller kan utvecklas till medelstarka<br />
stråk är busstrafik från större orter i varje kommun<br />
till centralorten i kommunen, en stor del av stadstrafiken i<br />
länet samt uppsamlande matningstrafik till bytespunkter<br />
utmed de starka stråken.<br />
6.5.3 Svaga stråk<br />
De svaga stråken kännetecknas av:<br />
u Fungerar bra bara för ett fåtal vardagsresor som exempel<br />
vis utbildning eller inköp.<br />
u Begränsad trafik, ofta bara under högtrafikperioder<br />
morgon och eftermiddag vardagar<br />
u Låg turtäthet; vardagar i högtrafiktid minst halvtimmestrafik<br />
i stadstrafiken och från fem dubbelturer i veckan till<br />
tre dubbelturer per dag i regiontrafiken<br />
u Ingen kvälls- eller nattrafik.<br />
Kännetecknande i övrigt för de svaga stråken är litet underlag<br />
för resande och förväntad låg marknadsandel för arbetspendling.<br />
<strong>Trafik</strong>en är i stor utsträckning av lokal karaktär.<br />
Möjlighet finns för kommuner att göra tillköp av trafik<br />
utöver grundutbudet.<br />
Exempel på förbindelser som kan räknas till kategorin svaga<br />
stråk är den traditionella landsbygdstrafiken, viss stadstrafik<br />
samt den linjelagda skolskjutstrafiken.
Change language