Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitets - Statistiska centralbyrån

6
familjer med ensamstående vuxen med barn, högre - tjänstemanna - familjer.
De i HINK mest använda statistiska måtten är medelvärde och antal, men bl.a.
median förekommer också.
Exempel på statistiska målstorheter: Genomsnittlig arbetsinkomst under året för
arbetarfamiljer, genomsnittlig disponibel inkomst under året för två - vuxen-
familjer utan barn, medianinkomst för högre-tjänstemanna-familjer, antal lantbrukarfamiljer.
Kommentarer om statistiska målstorheter
En användares önskemål om statistisk information utgår från dennes sakproblem. I första
hand är användaren intresserad av statistiska målstorheter som nära ansluter till det
föreliggande sakproblemet. Ju bättre statistikens objekt, variabler, referenstider, m.m.
överensstämmer med önskemålen, desto bättre är kvaliteten på denna punkt.
En användare som kan delta i planering av ny eller i omläggning av existerande statistik
har möjlighet att påverka valet av objekt, variabler och mått. Eftersom det ofta finns flera
användare kan dock motstridiga önskemål föreligga, och ofta måste kompromisser göras.
Även i fall där enighet råder kan man av kostnads- eller tidsskäl välja statistiska målstorheter
som avviker från de ideala.
Kommentarer om redovisningsgrupper
Om användarens intresse är fokuserat på statistik för vissa bestämda grupper, fäster
han/hon naturligtvis stort avseende vid om statistik redovisas för just de grupperna.
Är användaren mer allmänt intresserad av en detaljrik bild, fäster han/hon kanske mest
vikt vid hur långtgående indelningar som görs.
1.1.5 Referenstider
Objekt och variabler hänför sig till någon viss tid. Den kan vara snävt avgränsad,
t.ex. till en bestämd dag, och man talar då om referenstidpunkt. När tiden är längre,
t.ex. ett kalenderår, talar man om referensperiod. Referenstiderna för objekt och
variabler i en statistisk målstorhet sammanfaller oftast, men behöver inte göra det.
Flera referenstider kan ingå, särskilt i målstorheter som avser förändringar.
För statistik från återkommande undersökningar (t.ex. avseende medellön för
arbetare inom industrin) är det ofta naturligt att betrakta population och variabler
som desamma i varje undersökningsomgång, medan referenstiden ändras. För statistik
från engångsundersökningar är det ofta naturligare att betrakta referenstid som
del av definitionerna av objekt och variabler. (Exempelvis kan objekten definieras
som "kvinnor i ålder 16 – 50 år som var bosatta i Stockholm 1 juli 1998".) Om det är
mest ändamålsenligt att betrakta referenstiden som fristående eller som del av
objekt och variabler får avgöras i det speciella fallet.
Exempel
Objekt och variabel med samma referenstid: Genomsnittlig arbetsinkomst
under kalenderåret 1998 för personer bosatta i riket under hela 1998.
Objekt och variabel med olika referenstid: Lön under 1998 för personer som
avlade civilingenjörsexamen under 1988.
Variabler med olika referenstider: Att konsumentprisindex för juli 1998 var
257 kan (något svepande) tolkas så att en bestämd "varukorg" som under
indexbasåret 1980 kostade 100 kronor, i juli 1998 kostade 257 kronor. Här
figurerar såväl 1998 som juli 1980 som referenstider för prisuppgifter.