Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitets - Statistiska centralbyrån

leda till att fel uppdagas och att uppgifter rättas/ändras. Dataregistrering, kodning
och granskning/rättning kallas sammantaget databeredning.
Slutligt observationsregister
Nästa steg är att framställa det slutliga observationsregistret. För många, förhoppningsvis
den stora majoriteten, av cellerna i det planerade observationsregistret har
man lyckats i insamlingen, och de innehåller uppgifter. Vissa celler saknar dock
uppgifter beroende på bortfall. Med dessa kan förfaras på olika sätt.
Vanligen accepteras att uppgift saknas, vilket sedan beaktas på lämpligt sätt i
skattningarna. I andra fall införs "förmodade" värden istället för de saknade,
imputeringar görs. Celler kan också sakna värden därför att de svarar mot övertäcknings/avbrytningsobjekt.
Räkning av bortfalls- och övertäckningsobjekt görs,
eftersom deras antal spelar roll vid skattningarna.
Beräkning av värden på härledda variabler som skall sparas är ytterligare ett
moment i framställningen av det slutliga observationsregistret, vars innehåll kallas
undersökningens primärmaterial.
Moment 4. Skattning och resultatredovisning
Primärmaterialet utgör underlaget för statistiken från undersökningen. Steget härifrån
till statistikvärden innehåller huvudingrediensen skattning (estimation), som
diskuteras mer ingående nedan.
Åtminstone när det handlar om officiell statistik görs den framtagna statistiken
allmänt tillgänglig, offentliggörs (publiceras). Härvid kan olika spridningsmedia
(papperstryck, diskett, databas, m.m.) används och olika spridningskanaler (Statistiskt
Meddelande, årsbok, inläggning i databas, Reuter, m.m.).
Statistik bör presenteras så att den är lätt att förstå och överblicka, för vilket utformningen
av text, tabeller, diagram, o.dyl. spelar roll. Vidare bör undersökningens
sakmässiga huvudresultat lyftas fram.
Ofta publiceras inte all statistik som tas fram, utan bara sådan som bedöms vara
"mest intressant". Ibland är användare med speciella sakproblem intresserade av
statistik som inte tagits fram, men som kan framställas på basis av primärmaterialet.
De kan då efterfråga av producenten genomförda specialbearbetningar. En annan
möjlighet är att en användare får tillgång till (avidentifierat) primärmaterial, och
därigenom själv kan framställa statistik. Utredare och forskare är ofta angelägna om
den sistnämnda modellen, som möjliggör snabb och flexibel analys.
Skattning
Steget från primärmaterial till statistikvärden innehåller vanligen ett statistiskt inferensproblem,
beroende på att primärmaterialet normalt inte innebär att man känner
de exakta variabelvärdena för samtliga objekt i den målpopulation som statistiken
skall uttala sig om. Vid en urvalsundersökning är man säker på att komma i den
situationen, men man gör det ofta också vid totalundersökningar, beroende på
ramtäckningsbrister, bortfall och mätfel.
Punktskattningar, statistikvärden
En beräkningsalgoritm som leder från primärmaterialet till statistikvärden kallas ett
(punkt)skattningsförfarande eller (punkt)estimationsförfarande. Vid skattning är
den "kategoriska" ledstjärnan att sträva efter väntevärdesriktiga ("riktiga i genomsnitt")
skattningar. Oftast leder strävandena till, åtminstone så gott som väntevärdesriktig
statistik, men man kan inte alltid undvika skevhet (bias) i skattningarna,
d.v.s. systematiska över - eller underskattningar.
Givet en skattnings (åtminstone approximativa) väntevärdesriktighet är nästa princip
att skattningsförfarandet skall leda till så tillförlitlig statistik som möjligt, mer
25