14.09.2013 Views

Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitets - Statistiska centralbyrån

Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitets - Statistiska centralbyrån

Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitets - Statistiska centralbyrån

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Moment 2. Undersökningsplan<br />

Observationsobjekt <strong>och</strong> uppgiftskälla<br />

Den mest resurskrävande delen av en statistisk undersökning är vanligen uppgiftsinsamlingen.<br />

En <strong>för</strong>ekommande synonym till uppgift är observation. Man brukar<br />

skilja mellan grunduppgifter (t.ex. ett frågesvar inhämtat genom intervju, eller<br />

inkomstuppgifter från Riksskatteverket) <strong>och</strong> härledda uppgifter. De senare framkommer<br />

genom att grunduppgifter kombineras, enligt någon <strong>för</strong>eskriven härledningsregel,<br />

med varandra eller med uppgifter som producenten <strong>för</strong>fogar över.<br />

Planen <strong>för</strong> en uppgiftsinsamling skall ge svar på bl.a. följande frågor. Vem/vad vill<br />

man samla in uppgifter om? Vem vill man inhämta uppgifter från? Hur kommer<br />

man i kontakt med uppgiftskällan? Ett objekt som man hämtar in uppgifter om<br />

kallas ett observationsobjekt, <strong>och</strong> variabler som man samlar in värden på kallas<br />

observationsvariabler. En instans från vilken uppgifter inhämtas kallas en uppgiftskälla.<br />

För ett <strong>och</strong> samma observationsobjekt kan det vara aktuellt att inhämta<br />

uppgifter från flera olika uppgiftskällor. Om uppgiftskällan är en person (t.ex. när<br />

en individ lämnar uppgifter om sig själv) talar man hellre om uppgiftslämnare.<br />

Även register, databaser, o.dyl. kan vara uppgiftskällor. När uppgiftskällan är ett<br />

<strong>för</strong>etag/organisation är vanligen en person utpekad att ansvara <strong>för</strong> att uppgifter<br />

lämnas, dessas riktighet, m.m., en kontaktperson.<br />

Ram<strong>för</strong>farande<br />

Proceduren <strong>för</strong> att fastställa observationsobjekt <strong>och</strong> komma i kontakt med uppgiftskällor<br />

kallas undersökningens ram<strong>för</strong>farande. I "nybörjarboken" ser ram<strong>för</strong>farandet<br />

<strong>för</strong> en urvalsundersökning ut så här. En lista <strong>för</strong>eligger, kallad ram, vars<br />

element ett - till - ett korresponderar med objekten i målpopulationen. Ett urval dras<br />

genom att man låter slumpen välja ut ett antal ramelement, <strong>och</strong> korresponderande<br />

populationsobjekt utgör urvalet som skall observeras. Uppgifter om utvalda objekt<br />

inhämtas direkt från dem själva. Vid detta enkla ram<strong>för</strong>farande <strong>för</strong>eligger ett - till -<br />

ett korrespondens mellan "ramelement", "objekt i målpopulationen", "observationsobjekt"<br />

<strong>och</strong> "uppgiftskälla". I många undersökningar är dock vissa, ibland<br />

t.o.m. alla, dessa instanser olika. Man kan urskilja två huvudtyper <strong>för</strong> en uppgiftsinsamlings<br />

struktur.<br />

Observationsobjektbaserat insamlings<strong>för</strong>farande:<br />

Först fastläggs vilka observationsobjekten skall vara. Därefter kommer uppgiftskällorna<br />

in i bilden (eventuellt är de observationsobjekten själva).<br />

Uppgiftskällebaserat insamlings<strong>för</strong>farande:<br />

• Först fastläggs vissa primära uppgiftskällor som man skall vända sig till.<br />

Hos dessa görs anmodanden av typen: "Var vänlig ange alla objekt (av<br />

angivet slag) som är relaterade (enligt angiven regel) till Er, samt deras<br />

värden på följande variabler: ...........".<br />

• Först därefter vet man precis vilka observationsobjekt som ingår i undersökningen.<br />

Eventuellt fortsätter uppgiftsinsamlingen <strong>för</strong> framkomna objekt,<br />

<strong>och</strong> det kan då vara aktuellt att vända sig till sekundära uppgiftskällor.<br />

Ovanstående insamlingstyper kan benämnas insamling enligt "listmodell" respektive<br />

"klustermodell". Det behöver inte vara självklart vilken av modellerna som<br />

skall användas <strong>för</strong> en speciell undersökning, <strong>och</strong> det finns också mellanvarianter.<br />

Ett huvudinstrument <strong>för</strong> en uppgiftsinsamling, oavsett dess typ, är undersökningens<br />

ram. Dess centrala del utgörs av en eller flera <strong>för</strong>teckningar (vanligen av möjliga<br />

observationsobjekt eller uppgiftskällor). Härvid skall <strong>för</strong>teckning uppfattas i vid<br />

mening. Den vanligaste typen av <strong>för</strong>teckning är ett elektroniskt register, men den<br />

kan vara en lista på papper, en karta, m.m. Objekten i en ram<strong>för</strong>teckning kallas<br />

ramelement. Med undersökningens ram<strong>för</strong>farande avses den totala proceduren <strong>för</strong><br />

21

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!