Katternö 3/2011

Karolina Isaksson
KAFFEREP STÄRKER. Gemenskapen är viktig, det ska vara roligt att gå till jobbet, tycker Tony Forsbacka
som gärna fikar med kollegorna Ellinor Haglund och Pekka Siekkinen.
L E K T R I S G Ä N G E T
Tony är helst ett steg före
n Tony Forsbacka och hans team gör sitt bästa för
att verka i det dolda.
”Det är svårt att göra reklam för vårt jobb. När
vi syns minst går det bäst”, säger Tony Forsbacka,
drifttekniker på Nykarleby Kraftverk.
Hans primära uppgift är att hålla områdets elnät
i skick och därmed minimera elavbrotten för
kunderna.
”Det gäller att följa med belastningar i elnätet
och vid behov planera mer transformatorkapacitet
så att man hela tiden ligger ett steg före”, förklarar
han.
De årliga höststormarna brukar ställa till med en
del skador på elnäten, men på dem rår inte människan.
”Nej, det är onödigt att sitta och vänta på att
stormarna ska komma. Det gäller att kontinuerligt
underhålla linjerna, röja bort undervegetation och
se till att man är förberedd. Motorsågarna ska vara
servade och bilarna tankade när man behöver
rycka ut.”
Beprövade system och väldefinierade ansvars-
10 katternö
Mats Sandström
områden gör det lättare att hantera akuta problem.
”Det är också viktigt att vi känner varandra och
kan lita på kollegorna när vi rycker ut och står inför
svåra situationer i terrängen.”
Han har varit anställd på Nykarleby Kraftverk
sedan 1985 och har under åren haft ett antal skiftande
arbetsuppgifter.
”På ett litet elverk får man pröva på många olika
arbeten. Oberoende av vilka arbetsuppgifter jag
haft genom åren har jag alltid trivts väldigt bra på
jobbet”, berättar Tony Forsbacka.
Han har också en regelbunden kundkontakt
eftersom han tar emot nyanslutningar som kommer
in.
"Med en regelbunden kundkontakt i olika ärenden
får man också en viktig lokalkännedom om vad
som är på gång ute i bygden. Var det byggs mera,
vartåt elförbruknigen är på väg. Under min tid har
elbolagens roll i samhället förändrats till att bli en
mera serviceinriktad leverantörsverksamhet. En
utveckling i rätt riktning.”
Wisepro lär hus
att spå väder
n Ett hus som tar in prognoser om de närmaste
dagarnas väderlek kan reglera inomhusvärmen
bättre jämfört med ett hus som enbart reagerar
på realtidstemperaturen. Det är idén bakom Alavieskaföretaget
Wisepros produkter, som hämtar
väderprognoser från internet och beaktar dem vid
uppvärmningen.
”Med hjälp av förhandsinformationen höjer man
energieffektiviteten betydligt, samtidigt som man
uppnår en behagligare reglering av inomhustemperaturen”,
säger Wisepros VD Janne Känsäkoski.
Enligt honom kan man sänka energiförbrukningen
med upp till 10–20 procent genom att installera
företagets system.
Parametrarna som reglerar uppvärmningen
beaktar förutom utomhustemperaturen även den
inverkan som vind, regn och sol har på byggnaden.
TITTAR FRAMÅT. ”Wisepros system hämtar väderprognoser
automatiskt från internet och anpassar
dem till byggnaden”, säger Janne Känsäkoski, VD
på Wisepro, som belönades av YIT för innovationen
i tävlingen Energianero.
Varm sommar
n Efter den kalla vintern kom för
Finlands del en varm vår och sommar
2011. Allra varmast relativt sett var
april och juni.
Den globala medeltemperaturen
har nu, om man sammanställer de
viktigaste mätserierna, visat en svagt
fallande trend i snart tio år. 2011 ser
som helhet ut att bli tydligt kallare
än 2010.
Vad gäller havscirkulationen El
Niño/La Niña i Stilla havet, som är den
enskilda faktor som kanske starkast
påverkar de kortsiktiga globala temperaturtrenderna,
inträdde den i kallt
läge (La Niña) i augusti. Prognosen är
att La Niña kraftigt fördjupas under
det närmaste halvåret.
Det kan noteras att havsnivån, enligt
det globala värdet från University
of Colorado, inte stigit överhuvudtaget
under de tre senaste åren.
I media gick i början av september
notiser om att det arktiska istäcket
’aldrig’ varit så litet som i år. Påståendet
bygger på ett mycket kort tidsperspektiv:
heltäckande uppgifter om
isläget finns bara genom de satellitbilder
som började tas 1979. De facto
var istäcket dessutom mindre 2007.
I ett lite längre perspektiv, från år
1900, kan man följa temperaturutvecklingen
i Arktis genom den brittiska
HadCRUT-serien (se nederst på
sidan). Det framgår då att 1930- och
1940-talen var ungefär lika varma i
Arktis som 1990- och 2000-talen.
Kurvan nertill visar avvikelsen från
temperaturmedelvärdet 1928–2011
Kloten visar månadens temperaturavvikelse
från medeltalet
1998–2006. Illustrationerna har
gjorts av professorn i fysisk geografi
Ole Humlum.
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
Den startar
med en kick
n Många ställer in sina cyklar på långförvaring
när vinterns slarvigt plogade cykelbanor blir tungtrampade.
Med en elassisterad cykel får man sin
vardagsmotion och dagliga dos av frisk luft året
runt utan att svetten sprutar när man kommer fram till jobbet.
ENERGI
SMART
Elassisterade cyklar har ännu inte slagit igenom i Finland, men i Tyskland
och Holland är var fjärde cykel som säljs utrustad med en hjälpande elmotor.
Rent juridiskt är de inte motordrivna fordon eftersom man själv måste trampa
för att cykeln ska drivas framåt. Ett nyladdat batteri håller i cirka 80 kilometer
i blandad körning. När det blir tomt fungerar cykeln som en helt vanlig velociped
tills man laddar litiumbatteriet igen. En display på styrstången visar
batterinivån och därifrån kan även graden av assistans från motorn regleras.
Katternötidningen passade på att testa en åttaväxlars Helkamamodell med
en Panasonic-elmotor inför vintersäsongen. Formgivningen har vissa futuristiska
drag i ramen, men styret, sadeln och pedalerna ger samma känsla som
en vanlig cykel. Elmotorn på 10 ampère och batteriet finns inkapslade ovanför
pedalerna. När hjälpen behövs som mest – vid starten, i motvind och i tunga
uppförsbackar – sätter den smidigt in extrakrafter i tramptagen. Mest märks
hjälpen i hög växel och motlut, då man börjar undra om det fanns något otilllåtet
i frukostgröten.
Under årets mörka månader är det viktigt att trafikanter syns, inte minst
cyklister. Inte helt otippat är belysningen integrerad i elcykeln. Man trampar
själv strömmen till LED-lampan, men inte med den gammalmodiga dynamon
som tryckte fast snö och slask mot fälgen. Nej, mycket har hänt sedan man
lärde sig cykla.
Mats Sandström
EXTRAMUSKLER. Elmotorns momentgivare känner av det motstånd som träffar
pedalerna och sätter in extrakrafter när man kämpar i motvind och
i uppförsbackar.
katternö 11