Katternö 3/2011
Katternö 3/2011
Katternö 3/2011
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bli din egen meteorolog!<br />
Väderprognoserna på webben<br />
är populära. Det man ska tänka<br />
på är dock att de i allmänhet<br />
produceras helt automatiskt och<br />
alltså inte – som till exempel<br />
prognoserna i TV – tolkas och<br />
bearbetas av en meteorolog.<br />
Nätprognoserna kan se<br />
imponerande detaljrika ut, med<br />
temperaturer och nederbördsmängder<br />
angivna timme för<br />
timme anpassat just för din<br />
hem ort. Men ibland stämmer<br />
prognoserna dåligt eller inte<br />
alls. Hur ska man förhålla sig<br />
till det?<br />
Här återges utdrag ur ett<br />
samtal i ämnet mellan Svenolof<br />
Karlsson på <strong>Katternö</strong>tidningen<br />
och Anders Persson, meteorolog<br />
med lång prognoserfarenhet, nu<br />
på det europeiska vädercentret<br />
ECWMF i Reading, England.<br />
En av slutsatserna är att<br />
det är klokt att försöka bli sin<br />
egen meteorolog. Se datorprognoserna<br />
som ett underlag<br />
som du tolkar utgående från<br />
de behov just du har!<br />
Rob Hine<br />
Svenolof Karlsson: Hur kommer väderprognoser<br />
från datorer till?<br />
Anders Persson: Principerna bygger<br />
på en vision av den franske filosofen Pierre<br />
Simon de Laplace (1749–1827) att ett hypotetiskt<br />
superintellekt, som känner positionen<br />
och hastigheten för varje partikel i universum,<br />
borde kunna räkna ut allt som har hänt<br />
och allt som kommer att hända.<br />
I det här fallet alla molekylerna i atmosfären?<br />
Ja, och delvis i marken och i haven också. Sådant<br />
görs inte i en handvändning, men meteorologerna<br />
har kommit en bit på vägen genom<br />
att dela upp jordens atmosfär i miljontals luftvolymer<br />
eller beräkningskuber med 15–30 km<br />
sidor och 30–100 m höjd. Datorn beräknar<br />
hur deras temperatur, fuktighet och rörelse<br />
förändras i 10–15 minuter långa intervall.<br />
Beräkningen avser inte bara vad som sker<br />
inom luftvolymen, som vattenångas kondensering<br />
utan också in- och utgående strålning<br />
samt påverkan av kalla berg eller varma hav.<br />
Det riktigt komplicerade består i växelverkan<br />
med andra närliggande luftvolymer.<br />
Det låter minst sagt komplicerat…<br />
Det är förvånansvärt att vi kan förutsäga<br />
vädret överhuvudtaget! Och ändå är det här<br />
bara halva jobbet. Den andra halvan består i<br />
att innan beräkningarna inleds bestämma<br />
temperaturen, fuktigheten, lufttrycket och<br />
rörelsen (det vi kallar vind) för var och en av<br />
dessa miljoner luftvolymer. Det arbetas med<br />
att öka observationernas antal och kvalitet<br />
och med att finslipa metoderna för hur observationerna<br />
ska integreras i de matematiska<br />
datorberäkningarna.<br />
Anders Persson vid en så kallad EFIkarta (EFI =<br />
Extreme Forecast Index) på centret för medellånga<br />
väderprognoser ECWMF. På kartan visas en<br />
situation i mitten av september då EFI 3–4 dagar i<br />
förväg varnade för högre sannolikheter än normalt<br />
för mycket kraftiga vindar över Finska viken, södra<br />
Sverige och Baltikum (rött), högre sannolikheter än<br />
normalt för stora regnmängder i centrala Finland<br />
(grönt) och ovanligt höga sannolikheter för en<br />
värmebölja i sydöstra Europa (gult och orange). Det<br />
är ett exempel på en datorprodukt som inte ger mer<br />
detaljer eller information än vad som är motiverat.<br />
”Den lovar mindre men håller mer”, är Anders<br />
Perssons kommentar.<br />
14 katternö katternö 15
Change language