Katternö 3/2011

Redo för marklyft. Råstyrka, teknik och koncentration. Och så lite mer råstyrka.
Johanna Forsman
TUNG METALL. Teija Löfholm har alltid föredragit
kroppsarbete framför skrivbordsjobb. På gymmet
bygger hon upp sin styrka för att orka med det
hårda jobbet som svetsare.
Det är måndag kväll. Teija Löfholm har
veckans första arbetsdag bakom sig
och kommer till gymmet för att köra
ett vanligt tvåtimmarspass. Som svetsare består
jobbet av tunga arbetsmoment. En stor del
av arbetsdagen ägnar hon åt att montera ihop
och löda ihop radiatorer med gassvets.
”Jag trivs jättebra med jobbet, men det är
tungt, främst för axlarna. För att orka med det
och undvika belastningsskador började jag
träna på gym”, berättar Teija Löfholm.
Att byta till skrivbordsjobb var inte att
tänka på.
”Jag har prövat på det också, men det är
inget för mig. Jag vill ha ett arbete där jag får
ta i ordentligt.”
Så 2008 gick hon till gymmet, fick ett träningsprogram
och satte igång med att bygga
upp en grundkondition. Ett halvt år senare
frågade gymägaren Tapio Hepokangas, som
även är aktiv inom föreningen Pietarsaaren
Voimailijat, om hon var intresserad av att
börja tävla i styrkelyftning.
”Jag tog en funderare, diskuterade saken
med min man och tyckte att det var värt att
pröva på.”
I December samma år gjorde hon sin första
tävling, stadsmästerskapen i Jakobstad. Det
kändes bra och redan i februari 2009 var hon
redo för veteran-FM för 40-åringar i bänkpress.
Där blev det guld direkt. Två månader
senare tog hon ett nytt guld i FM i styrkelyft.
Resultaten gav henne en inbjudan till EM i
styrkelyft i Tjeckien i juli 2009, där hon tog
hem en silvermedalj.
Hon har själv ingen entydig förklaring till
kometkarriären.
”Någon har förklarat för mig att jag har en
grundstyrka i kroppen. Jag har haft kroppsarbeten
under flera år och dessutom har jag en
egen häst. En del av styrkan har jag nog arbetat
upp i stallet.”
Förra året spolierades Teijas tränings- och
tävlingssäsong bland annat av en axelskada
som uppstod när hennes häst ryckte till. Det
blev först en axeloperation för Teija och sedan
vila. I november 2010 återupptog hon träningen
och ställde siktet på EM i Tjeckien i juli
2011. Där bärgade hon en EM-silvermedalj till
och satte samtidigt personliga rekordet 315 kg.
Av dem tog hon 110 kg i knäböj, 75 kg i bänkpress
och 130 kg i marklyft.
”Mitt mål för i år är att göra 350 kg. Det känns
rimligt, jag kan bättra i alla tre grenar. Jag vet
det för jag har gjort bättre resultat på träning.”
Segrarinnan i sommarens EM-final, Eva
Buxbom från Danmark, landade på slutre-
TEKNIKGREN. ”Det är viktigt att man använder rätt
teknik och lyfter rätt, annars ökar skaderisken. De
skador jag haft det senaste året, i axel och knä, har
uppstått utanför gymmet”, säger Teija Löfholm.
sultatet 402,5 så det krävs framsteg av Teija
Löfholm för att ta den ädlaste valören i ett EM.
Teija Löfholm tävlar i 57 kg:s klassen. Det
innebär att hon och hennes medtävlare i samma
klass måste vara under 57 kg när de väger
in sig i en tävling.
”Två veckor före en tävling brukar jag minska
på godis och andra delikatesser. Om det
behövs tömmer jag kroppen på vätska, men
det tar ju också på krafterna så det bästa är att
vikten hålls på samma nivå.”
En del idrottare, inte minst inom teknik-
och styrkegrenar, drabbas av nervositet under
tävlingar och floppar när det gäller. Det gäller
inte Teija Löfholm.
”I tävlingar måste man taktikera i förhållandet
till motståndarna och spela på en viss
säkerhet, men trots det brukar jag oftast göra
mina bästa resultat på tävling.”
I september sKULLe Teija Löfholm ha åkt
till Kanada på VM-tävlingar, men valde att
operera sitt knä.
”Jag kände av knäskadan redan i våras, innan
jag åkte till EM i Tjeckien, men jag beslöt att satsa
allt på ett kort där, bära eller brista. Det blev
förstås värre och nu måste jag åtgärda det.”
Hon har fått löften om att hon kan börja
träna ganska snart efter operationen.
”Det hade varit onödigt att åka till VM i
Kanada när jag inte är i fullt slag. Det kommer
fler tävlingar, jag är ju bara i början av min tävlingskarriär.
Flera av mina konkurrenter har
hållit på med styrkelyft i flera årtionden, så jag
känner mig som en nybörjare.”
De sportsliga framgångarna har sporrat
henne att träna minst tre–fyra gånger per
vecka på gymmet. Dessutom rider hon fyra–
fem gånger per vecka och har familj med man
och två döttrar.
”Styrkelyftningen är ju trots allt en hobby,
inget som jag måste göra. Samtidigt vill jag
förbättra mina resultat så ibland behöver jag
en spark i baken för att tända till på ett träningspass.”
En annan faktor som drar henne till gymmet
är de andra stamgästerna.
”Det är alltid kul att komma hit och höra det
senaste. På gymmet hittar man olika typer av
människor och stämningen är trevlig. Oftast
tränar jag ensam, men det finns alltid någon
som hjälper till och säkrar om jag tränar med
stora vikter.”
Och på gymmet tänker Teija Löfholm tillbringa
en stor del av hösten för hon har bestämt
att 350 kg ska knäckas i år.
johan svenlin
26 katternö katternö 27
Johanna Forsman