Jämlik vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

More documents

Recommendations

Info

10 Jämlik vård Att ta fram den perfekta dörren som passar alla funktionsnedsättningar är inte lätt renoveringen av Jubileumskliniken, Kvinnokliniken och Centralkomplexet med kringliggande låghusdelar. Att ta fram den perfekta dörren som passar alla funktionsnedsättningar är inte lätt. Är det en vanlig dörr eller gliddörr så måste den vara tillräckligt bred för en rullstol och heller inte stängas igen för snabbt. Synskadade gillar inte automatiken – åt vilket håll far dörren upp? En automatisk dörröppnare, som på dörren vid sidan av snurrdörren vid huvudentrén, har också en arbetsmiljöaspekt. Genom att den står uppe så länge drar en massa kall luft drar in och besvärar dem som jobbar innanför. Någon sluss finns det inte plats för. Men snurrdörren är heller ingen perfekt lösning. Som rullstolsburen måste man sikta rätt och att hitta ”hålet” kan vara nog så svårt även för en synskadad. Och nog gäller det att vara snabb och ha bra balanssinne för att klara sig helskinnad igenom! Olika intressenter ska sköta sin del av anpassningen på sjukhustomterna. Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västfastigheter, som båda är en del av Västra Götalandsregionen, ansvarar för husen och tomten. Men fler intressenter finns. Folk ska ju till och från sjukhuset och då är det bil eller kollektivtrafik som gäller. Taxi och Färdtjänst kan pricka in rätt entré med hjälp av GPS och släppa av sin kund på plats. Lennart Ring tycker att nu när spårvagnar och bussar fungerar bättre för funktionshindrade borde möjligheten förbättras, att ta sig från spårvagnen till entréerna, särskilt på Sahlgrenska sjukhuset. – Här behövs också en helhetslösning där vagnar och bussar kan Hörselvården vid Gröna stråket 11 är inte precis anpassad för personer med rörelsenedsättning, märkte vår medarbetare Michael Björk, som varken kom in eller ut ur hissen. – Här borde det inte finnas vårdmottagningar för patienter. Lokalerna passar egentligen bara för administration, säger planeringschef Lennart Ring. komma närmare sjukhusentréerna. Helst skulle jag vilja att genomfartstrafiken på Per Dubbsgatan försvann. Lennart Ring bedömer anpassningen för personer med funktionsnedsättning inom hela sjukhuset. Östra sjukhuset med barnsjukhuset tycker han fungerar bra och bättre blir det med den nya entrén på Östra. På Mölndals sjukhus är vårdbyggnaderna godkända men de gamla bostadshusen, som används till administration, är riktigt dåliga. Högsbo sjukhus är den fula ankungen i sammanhanget. Husen, som är gamla och ofta har trappsteg in, har dålig standard med tanke på funktionsnedsättning. – Det största problemet är att vi inte riktigt har bestämt hur vi ska använda Högsbo i framtiden. Sahlgrenska sjukhuset har också många utmaningar, men inget är hopplöst, enligt Lennart Ring. – 2010 är vi inte klara med anpassningen här på Sahlgrenska sjukhuset, men vi har gjort så mycket vi kan. 2012, då låghusbyggnaden och höghuset i Centralkomplexet är renoverade och fina, då ska du se på grejor. sumagasinet 2/2009
Vården kan ha hjälp av mobilbilder varje år ringer cirka 300 000 personer till sjukvårdsrådgivningen med frågor om synliga förändringar på huden. Eftersom det är svårt att bedöma via telefon rekommenderas dessa att söka vårdcentralen. – det kan fi nnas en möjlighet att en hudläkare i framtiden kan göra en första bedömning av hudförändringer genom ett foto i mobiltelefonen, säger läkaren Alexander Börve. text: göran samuelsson bild: adam ihse Alexander Börve arbetar som ortopedläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Att hans uppfi nning att använda modern mobiltelefoni som ett hjälpmedel att bedöma åkommor testats just inom hud är en ren tillfällighet. Enligt honom själv skulle tekniken kunna användas inom många olika medicinska områden. Idén kom redan 2005 då han tjänstgjorde som AT-läkare i Jönköping. Han hade lagt märke till att patienter som kördes till akuten i ambulans medföljdes av en enkel polaroidbild från olyckstillfället. ”Varför skulle inte ambulanspersonalen kunna skicka ett MMS direkt från olycksplatsen så skulle vi på akuten vara mycket bättre förberedda”, tänkte Alexander Börve. Han presenterade sin idé för ett utvecklingsföretag som stöttade kreativa idéer ekonomiskt. Han lade ned massor med fritid på projektet och till slut var han nöjd. Nu skulle idén bli verklighet och han såg fl era verksamheter där bildtekniken kunde användas. Hudsjukvård, ortopedi och akutsjukvård är några exempel. Alla var till en början positiva, men vårdapparaten är stor och där fanns alltid parter som bromsade. I samma veva fl yttade han till Göteborg och började som ST-läkare på ortopeden. MMS-fotoidén levde vidare. Skam den som ger sig! Arbetet hade givit honom massor av nya kontakter, bland annat inom Västra Götalandsregionens ”Vården på webben”-projekt. Här möttes han äntligen av intresse och entusiasm. Ett forskningsprojekt pågår nu med Hud- och könssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Backa vårdcentral, för att se om man i framtiden kan använda mobiltelefonen, främst vårdgivare emellan, men även i en egenremiss. ”Fotokonsultationerna” bedöms av två hudläkare på Sahlgrenska sjukhuset som sedan följer upp patienterna. – Dessutom används tekniken i ett projekt inom Västra Götalandsregionen, inom Vården på webben. Syftet är att för att se om 200 MMS-meddelanden kan fungera som ett komplement till dagens sjukvårdsrådgivning, berättar Alexander Börve. Av de hundra första konsultationerna visar det sig att cirka 70 procent misstänkta visuella förändringar kunde få medicinsk information som inkluderade en möjlig diagnos, information och egenvårdsråd. Resterande hänvisades till en vårdcentral eller hudläkare. Alexander Börve ser också andra möjligheter. – Det här är en ny form av egenremiss där man tar en bild på det som man oroar sig för, lägger till en kort beskrivande text hur länge det pågått, om man behandlat åkomman och hur man upplever situationen. Bilden kan också sändas då man är på semester någonstans i världen med ett snabbt svar om man behöver uppsöka läkare på plats, om man kan vänta tills man kommit hem eller om man kan göra något själv. Hudläkaren Ann-Marie Wennberg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, idag områdeschef för område 2, har tänt på idén men garderar med att forskningsprojektet ännu inte kommit igång. – Det är därför svårt att bedöma nyttan. Men om misstänkta hudförändringar snabbt kan bedömas med den här metoden skulle det kunna korta väntetiderna för dem som verkligen behöver ett specialistbesök. multimedia messaging service, mmS, är en vidareutveckling av SmS, som gör det möjligt att skicka multimediemeddelanden mellan mobiltelefoner, som digitala fotografier. Allt som sänds med tidskrävande remisser till hudkliniken kan bedömas med ett snabbt MMS-foto, kopplat till en beskrivande text, utan sjukhusbesök, är Alexander Börves vision. Intressant tycker hudläkaren Ann-Marie Wennberg. sumagasinet 2/2009 11
Page 1 and 2: sumagasinet sahlgrenska universitet
Page 3 and 4: sumagasinet 2/2009 Jämlik vård oc
Page 5 and 6: Utvecklingsfråga. Att arbeta med j
Page 7 and 8: sumagasinet 2/2009 SÄKRARE i möte
Page 9: ”Dörrmattorna är ett djävulsty
Page 13 and 14: dessa enkla förhållanden. Vid den
Page 15 and 16: det är inget jag personligen ska h
Page 17 and 18: miljön har skiftat på 50 år är
Page 19 and 20: - Vi hade en sjuårig flicka inneli
Page 21 and 22: Placeras i Rågården. Bakom fasade
Page 23 and 24: ningar som förenar läkande miljö
Page 25 and 26: Hur ser sahlgrenska Universitetssju
Page 27 and 28: Gustav fi ck komma hem när persona
Page 29 and 30: Ett kafé med utsikt Gårdas goda/P
Page 31 and 32: Nytt system länkar samman fl era o

Jämlik vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?