Jämlik vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

More documents

Recommendations

Info

Jämlik vård EN HJÄRTEFRÅGA att göra vården jämställd – det är ett kul arbete och lätt att få ett engagemang för frågan, både bland chefer och medarbetare, tycker lars Ekström, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För flera verksamheter inom området har Gör det jämnt inneburit konkreta förbättringar. text: katarina s hallingberg bild: måns langhjelm illustration: maria nordberg För Lars Ekströms del skedde uppvaknandet i jämställdhetsfrågan när han 2005 hamnade i styrgruppen för Gör det jämnt. – Det var spännande att höra hur chefer från vitt spridda verksamheter i Västra Götalandsregionen tänkte i frågan. När sedan hela ledningsgruppen för dåvarande område Hjärta-Kärl deltog i en utbildning i jämställdhet blev det den tändande gnista som behövdes för att börja ta sig an de egna verksamheterna. Efter kartläggningen stod det klart att kvinnor med misstänkt hjärtinfarkt fick sämre behandling än män. Kvinnorna fick vänta längre på ambulans därför att man på larmcentralen och i ambulanserna prioriterade männen och på akutintaget fick kvinnorna inte lika snabbt vård. – Det var givetvis inte en medveten bortprioritering. Analysen visade att det brast Program Gör det jämnt, 2005-2007, var ett samarbete mellan västra Götalandsregionen, vGr, och länsstyrelsen. Nu pågår Program Gör det jämt, lett av vGr och Sveriges kommuner och landsting, Skl. 4 I flera år har det pågått ett målmedvetet arbete med att införa jämställdhetsaspekten i all verksamhet inom Västra Götalandsregionen. Intresset för frågan har allmänt ökat, anser Lena Gunnarsson, processledare för Program Gör det jämt. – Jag är förvånad över hur lätt det i kunskap om kvinnors symtom vid hjärtinfarkt, som ju skiljer sig från männens, säger Lars Ekström. Det i sin tur ledde till att kvinnorna inte lika ofta kördes direkt till hjärtintensiven, inte fick lika snabb behandling och därmed inte likvärdig vård som männen. – Det var naturligtvis intressant. Det visade sig dock att det inte var någon skillnad för inneliggande patienter eller patienter som blev remitterade till kranskärlsröntgen. I de fallen fick kvinnor och män lika snabb diagnos och likvärdig behandling. Kartläggningen och analysen ledde till ett handlingsprogram där Lars Ekström gav cheferna för de aktuella verksamheterna i uppdrag att utbilda personalen kring mäns och kvinnors symtom vid hjärtinfarkt. Män får ont i bröstet och förändringen syns tydligt med EKG medan kvinnor oftare beskriver varit denna gången att hitta verksamheter som vill delta i programmet. Vad Lena Gunnarsson jämför med är starten av Program Gör det jämnt för fyra år sedan. – Då fick vi dammsuga regionen efter intresserade verksamheter. Idag är attityden en annan. Västra Götalandsregionens hållning är att jämställdhet ska vara en naturlig del av all verksamhet i regionen. ”Det innebär att kvinnor och män får likvärdig tillgång till resurserna och att man tar hänsyn till deras specifika behov och livsvillkor” står det på Gör det jämnts hemsida. Kunskap har spridits bland annat via de utvecklingsprojekt som deltagit i det tidigare programmet och som pre- trötthet, illamående, ont i magen och olustkänslor. – Eftersom kvinnor har en mindre mängd hjärtmuskler är inte utslaget på EKG heller lika märkbart. Rent konkret har nu direktinläggningen på hjärtintensiven utökats så att fler patienter med misstänkt hjärtinfarkt än de som uppvisar typiskt manliga symtom läggs in. En annan effekt av deltagandet i Gör det jämnt är en kartläggning, som kvalitetscheferna svarar för, av hur patienter med bröstsmärtor handläggs utifrån jämställdhetssynpunkt. Avsikten är att få fram en standardvårdplan för både kvinnor och män. – Jämställd vård är en fråga om verksamhetsutveckling, slår Lars Ekström fast. – Om vi jobbar så kommer vi att ge bättre vård och samtidigt utnyttja våra resurser mer kostnadseffektivt. Allt fler vill vara med senterades i skriften Gör det jämnt i praktiken. I höst har 20 nya projekt startats inom vitt skilda verksamheter i regionen. – Patienten eller kunden är i fokus, säger Lena Gunnarsson. – Med den synvinkeln märker man att gruppen patienter ser väldigt olika ut. Men idag har vi inte ens alltid tillgång till statistik uppdelad på kön. De krav som ställs på verksamheterna som ska vara med är att de måste vara intresserade av utvecklingsarbete och se jämställdhet som ett förbättringsområde. Man har också önskat en spridning av verksamheternas innehåll och geografiska läge. Med de verksamheter som anmält sig skrivs ett avtal. – Cheferna måste avsätta tid för projektet, det ska slå igenom från ledningsnivå och genom hela verksamheten, säger Lena Gunnarsson. Alla ledningsgrupper i de verksam- sumagasinet 2/2009
Utvecklingsfråga. Att arbeta med jämställdhet bland patienter inom hjärta-kärlverksamheten har givit mersmak. Områdeschef Lars Ekström ser åldersdiskriminering som ett annat område där stora vinster kan göras. Äldre med hjärtinfarkt får inte tillgång till bästa behandling i tillräckligt hög grad. heter som deltar i utvecklingsarbetet får utbildning i att integrera jämställdhet i budgetprocessen och andra styrmedel. Arbetet för de deltagande utvecklingsprojektens del börjar med en kartläggning utifrån en specifik frågeställning. Från Sahlgrenska Universitetssjukhuset deltar psykosavdelning 244 som ska titta på permissionsmönster, hembesök, vårdtillfällenas längd, mediciner med mera ur ett könsperspektiv. Geriatriken inom område 6 ska undersöka hur kvinnor och män inom palliativ vård upplever bemötandet från personalen. I analysfasen står verksamhetsföreträdarna för den medicinska kompetensen medan Lena Gunnarsson och hennes kollega, projektledaren Jeanette Bäfverfeldt, består med kunskapen i genusanalys. – Det är viktigt att påpeka att det handlar om likvärdig vård, inte lika vård. För att viss vård ska bli likvärdig för män och kvinnor måste den ibland vara olika. Lena Gunnarsson menar att det här med hur män och kvinnor är ligger djupt sociokulturellt förankrat och att det är nyttigt att skärskåda sig i sin yrkesroll. Det gör man bland annat i de tvärgrupper projekten emellan som skapas. Det är mycket enklare att prata om professionen och verksamheten jag befinner mig i än mina personliga attityder och värderingar. Det är också viktigt att se att jämställdhet inte är en kvinnofråga. Både män och kvinnor förlorar på den dans av konstruerade könsskillnader som pågår, menar Lena Gunnarsson. – Vi målar in båda könen i trånga hörn. Jämställdhet är i själva verket en människofråga. ”Men vi gör ju inte olika, vi behandlar alla lika” är ofta verksamheternas spontana reaktion i början. – Det är frapperande att höra hur de efter några månader upptäcker att de faktiskt bemöter kvinnor och män helt olika när de kommer till mottagningen. De pratar kanske mer med kvinnorna medan de skjutsar männen rakt in i på undersökningen. När analysen är klar gör verksamheten en handlingsplan för att genomföra förbättringar. Denna måste vara förankrad hos ledningen. Processen avslutas med en utvärdering av den direkta effekten och av processen, ”vad har vi lärt oss”. Alla resultat är dock inte mätbara, påpekar Lena Gunnarsson. – Att man går från att bara tala om jämställdhet till att man satt på sig genusglasögonen och faktiskt fått en annan syn – det är svårmätbart. Här är chefer på alla nivåer nyckelpersoner som kan göra förbättringsarbetet möjligt i den praktiska verksamheten. katarina s hallingberg Kunskapscentrum för jämställd vård är unikt i sitt slag i Sverige. kunskapscentrum som tillhör västra Götalandsregionen, har till uppdrag att initiera forskning och införa forskningsresultat i den praktiska verksamheten. kunskapscentrum har forskare på deltid knutna till sig. Program Gör det jämt är en del av kunskapscentrum för jämställd vård. sumagasinet 2/2009 5
Page 1 and 2: sumagasinet sahlgrenska universitet
Page 3: sumagasinet 2/2009 Jämlik vård oc
Page 7 and 8: sumagasinet 2/2009 SÄKRARE i möte
Page 9 and 10: ”Dörrmattorna är ett djävulsty
Page 11 and 12: Vården kan ha hjälp av mobilbilde
Page 13 and 14: dessa enkla förhållanden. Vid den
Page 15 and 16: det är inget jag personligen ska h
Page 17 and 18: miljön har skiftat på 50 år är
Page 19 and 20: - Vi hade en sjuårig flicka inneli
Page 21 and 22: Placeras i Rågården. Bakom fasade
Page 23 and 24: ningar som förenar läkande miljö
Page 25 and 26: Hur ser sahlgrenska Universitetssju
Page 27 and 28: Gustav fi ck komma hem när persona
Page 29 and 30: Ett kafé med utsikt Gårdas goda/P
Page 31 and 32: Nytt system länkar samman fl era o

Jämlik vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?