Jämlik vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

More documents

Recommendations

Info

Ulla Sterning och Mattias Aurell har upplevt en spännande utveckling av sjukhuset i Göteborg. 20 Barnsjukhuset firade 150 år Tolv sängar fanns det på barnsjukhuset i Göteborg när det öppnade för 150 år sedan. ”Sängservisen är av bästa beskaff enhet, sängställena av jern med fl ätade stolfj eders bottnar. De äro alla af en storlek långa nog för 12-14 års barn och ganska breda. Detta har tillåtit att vid starkare tillopp af patienter intaga fl er än tolv, då tvenne barn utan olägenhet kunna rymmas uti en säng.” Så står det i den första årsberättelsen omfattande tiden från öppnandet i november 1859 till december påföljande år. Vid Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus 150-årsjubileum 2009 trycktes en faksimil av skriften för att spridas till besökarna. Barnsjukhuset hyrdes i början in i centrala Göteborg, närmare bestämt där Medicinhistoriska museet idag ligger på Östra Hamngatan. Bemanningen var blygsam. Det krävdes en läkare, en förestånderska, en ”De avslutande årtiondena på 1900-talet var medicinens guldålder alla kategorier” På 50 år har det hUnnit ändra sig igen. Nu är lägenheterna i stadsdelarna renoverade och lyxutrustade i mångmiljonklassen medan centralkomplexet har fått stå pall för många förändringar och verksamhetsbyten och är i starkt behov av renovering. – När man nu tittar på de 50 åren som centralkomplexet funnits, framstår huset som en startsignal för den nya tiden, säger Ulla Sterning och Mattias Aurell fyller i: – Ja, jag tycker att de avslutande årtiondena på 1900-talet var medicinens guldålder alla kategorier. Minnena bubblar och namn och människor, tekniska innovationer och händelser kommer till ytan. Men en viss tröghet i utvecklingen har också alltid funnits. Mattias Aurell kommer ihåg när han skulle introducera ultraljudet, som är en svensk uppfi nning, på röntgen på kökspiga, två sjuksköterskor, en tvätterska och en portvakt för att driva barnsjukhuset och vårda 100 små patienter under ett år. Idag har sjukhuset 120 000 öppenvårdsbesök och 12 000 inläggningar per år och en personalstyrka på cirka 1 850 medarbetare. Redan 1860 planerade man för expansion och även för god miljö och lekplats för de sjuka barnen. Dessa tankar lever kvar. 150 år senare inviger Drottning Silvia ett läkande rum på barnsjukhuset, som sedan tio år tillbaka bär hennes namn. Det nyskapande rummet som fi nns på hjärtavdelning 323 är utformat av Eva Erwander och Emilia Wärff på företaget Kontor Kontur. En färgglad hage, ritad på golvet, leder in i själva sjukrummet. På en lång bänk vid fönstret med kuddar i olika färger kan besökarna sitta. Bänken rymmer också en extrasäng för en förälder. I en Sahlgrenska. ”Det kan väl hända att det här är bra, men en sak ska du ha klart för dig – ultraljud kommer aldrig in på vår institution” fi ck han ofta höra. – Nu fi nns undersökningarna med ultraljud överallt och det kostar nästan ingenting. Sahlgrenska har alltid ansetts vara ett fi nt forskningssjukhus och många välkända namn och människor har passerat förbi paret Aurell och Sterning under åren. – Det var inget dåligt gäng som fanns inom Göteborgs sjukvård. Alla de här människorna hade aldrig kommit hit om inte Göteborg satsat på sin sjukvård. Tillkomsten av högskolan 1954 betydde också mycket för den positiva utvecklingen. Det blev en viktig korsbefruktning mellan sjukhus, utbildning och forskning som är lika betydelsefull idag, säger Mattias Aurell. bild: ann-sofie Petersson Under jubileet fi ck Nalle Puh prova hur det kändes att bli stucken i tassen. liten trappa kan man sitta och prata. De tråkiga uttagen för syrgas och annan apparatur är dolda genom en extra vägg. En whiteboard i barnets nivå med många färgpennor och magneter lockar kreativiteten liksom laptopen som står öppnad på sängbordet. Rummet tillfaller hjärtsjuka barn från hela Sverige eftersom barnhjärtkirurgin på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus är utsedd riksspecialitet av Socialstyrelsen. sumagasinet 2/2009
Placeras i Rågården. Bakom fasaden skapas en hemlik miljö. Lokalerna har stor betydelse för den rättspsykiatriska vården. läkande miljö kring nya rättspsykiatrin i början av 2010 startar bygget av den nya vårdbyggnaden för rättspsykiatrisk vård på en vacker naturtomt i rågården. – det blir ett fantastiskt sjukhusområde med en bra anläggning och många fiffiga lösningar. säger verksamhetschef Frances Hagelbäck Hanson. text: ann louise leikin bild: white arkitekter Arbetet med att hitta en lämplig plats för rättspsykiatriska vårdkedjan i Göteborg har pågått sedan våren 2000. Det har funnits flera förslag på tomt, men kringboende har protesterat och beslut har överklagats. Valet föll slutligen på den nu aktuella 16 hektar stora tomten i Rågården i östra Göteborg. – Från början såg vi inte den här tomtens potential. Men när vi blivit tilldelade den, upptäckte vi tillsammans med arkitekten dess möjligheter med sin varierande natur och nivåskillnader. Förhoppningsvis kan allt stå klart till våren 2012, säger Frances Hagelbäck Hanson. Utformningen av lokalerna betyder mycket för att kunna ge bästa möjliga vård. Tanken är att patienterna ska kunna leva så normalt som möjligt i hemlik miljö. – Lokalernas betydelse för den rätts- sumagasinet 2/2009 psykiatriska vården kan jämföras med avancerad teknisk utrustning i den somatiska vården, säger projektledare Elsa Ivarson. – Vårdtiderna är långa, ofta flera år, och vi måste motverka att patienterna blir hospitaliserade, betonar Frances Hagelbäck Hanson. Vi ska hjälpa dem att ta till vara sina resurser och hantera sina svagheter. Det kräver tid och tålamod av både personal och patienter. Då är det viktigt att även arkitektur och vårdmiljö blir till stöd i behandlingen och hjälper patienterna att bli aktiva i vardagen. Vårdbyggnaden ska innehålla akutvård och rehabilitering. Patienterna ska bo i mindre boendegrupper där man tillämpar självförvaltning och uppmuntras att ta allt större ansvar i sitt eget liv. Den dagliga träningen innebär att laga mat med stöd av personalen, fixa med hygien, tvätt, städning och planering. Naturens läkande inverkan ska tas till vara genom exempelvis trädgårdsarbete, arbete i ett hunddagis och en liten verkstad. Med hundens hjälp kan motivationen till promenader öka och bli en träning i att ta ansvar och följa rutiner. – Vår största förhoppning är att de nya lokalerna ska leda till att patienterna blir mer delaktiga i vardagen och rehabiliteringen för att kunna skrivas ut och leva i samhället, säger biträdande verksamhetschef Sanna Richter. Patienten får eget rum med möjlighet att möblera på olika sätt och skapa en ombonad miljö i den privata sfären. Eget hygienutrymme hör också till. Var och en kommer att kunna låsa om sig, vilket inte minst är viktigt för kvinnor. Som kvinna inom rättspsykiatrisk vård är man i minoritet och mera utsatt. "Förhoppningsvis kan allt stå klart till våren 2012” forts sid 22 21
Page 1 and 2: sumagasinet sahlgrenska universitet
Page 3 and 4: sumagasinet 2/2009 Jämlik vård oc
Page 5 and 6: Utvecklingsfråga. Att arbeta med j
Page 7 and 8: sumagasinet 2/2009 SÄKRARE i möte
Page 9 and 10: ”Dörrmattorna är ett djävulsty
Page 11 and 12: Vården kan ha hjälp av mobilbilde
Page 13 and 14: dessa enkla förhållanden. Vid den
Page 15 and 16: det är inget jag personligen ska h
Page 17 and 18: miljön har skiftat på 50 år är
Page 19: - Vi hade en sjuårig flicka inneli
Page 23 and 24: ningar som förenar läkande miljö
Page 25 and 26: Hur ser sahlgrenska Universitetssju
Page 27 and 28: Gustav fi ck komma hem när persona
Page 29 and 30: Ett kafé med utsikt Gårdas goda/P
Page 31 and 32: Nytt system länkar samman fl era o

Jämlik vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?