Jämlik vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

More documents

Recommendations

Info

26 HEMSJUKvÅRD även för de allra minsta – det var en helt annan känsla att få komma hem och få ha honom hela dygnet ”på riktigt”. man är avslappnad på ett annat sätt, och det måste vara bra för barnet att föräldrarna är lugna och trygga, säger Sofi e lindberg, mamma till Gustav, som föddes för tidigt. text och bild: ann louise leikin Gustav vårdades ett tag på neonatalavdelning 210 på Mölndals sjukhus. Sofi e Lindberg och maken Per nappade direkt på förslaget att fortsätta vården hemma med stöd och hjälp av personal från neonatalvården. – De skickade inte hem honom förrän de var säkra på att han skulle klara det. Det har fungerat bra, säger Sofi e Lindberg. Barnsjuksköterskan Marie Engström är på sitt första hembesök hos familjen ett par dagar efter att Gustav kommit hem. Han sover gott i sin säng, vilande på en larmmatta som signalerar om han glömmer att andas. På ena kinden syns en fasttejpad tunn kateter, som via näsan leds till magsäcken och används för sondmatning. Marie Engström hör sig för med föräldrarna hur det gått, hur ofta han ätit och hur mycket mat han fått via sonden. Allt har gått fi nt, och nu blir det dags för viktkontroll. Den sovande gossen lyfts upp, blinkar yrvaket, kläs av och läggs på vågen. Marie konstate- Neonatalvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset vårdar nyfödda barn, som är sjuka eller för tidigt födda. Avdelning 316 på Östra sjukhuset svarar för neonatal intensivvård, och avdelning 210 på mölndals sjukhus vårdar barn som inte behövt eller inte längre behöver intensivvård. Barn som fötts extremt för tidigt kan behöva flera månaders vårdtid. Marie Engström konstaterar att gossen följer viktkurvan som han ska. rar att han följer viktkurvan som han ska. Sedan tar hon tillsammans med föräldrarna en titt på naveln, som också ser fi n ut. Hon får några frågor, ger råd och tips, avtalar om att återkomma om två dagar och tar farväl. Många mammor har på grund av sjukdom vårdats på sjukhus under en stor del av graviditeten. Långa sjukhusvistelser är påfrestande för familjerna. – Vi började ett försök med hemsjukvård hösten 2007. Det slog så väl ut att vi har fortsatt med hemsjukvård sedan dess, berättar vårdenhetschef Marie Finizia, avdelning 210. Barnet kan få komma hem när det uppnått en ålder på cirka 34 graviditetsveckor och väger minst cirka 1700 gram. Andning och cirkulation ska ha stabiliserats och barnet ska kunna hålla normal kroppstemperatur. Föräldrarna måste ha lärt sig sondmata barnet och även att hantera syrgas om det skulle behövas. Det fi nns stora fördelar med hem- sjukvården, menar barnsjuksköterskan Ewa Johansson. Barn och föräldrar får lättare att knyta an till varandra, något som är viktigt eftersom forskning visat att för tidigt födda barn har svårare att knyta an. Amningen underlättas och dessutom minskar risken för att barnet drabbas av infektioner som kan spridas på sjukhus. – För att amningen ska fungera bra krävs att mamman är närvarande, bor med sitt barn och ammar ofta. Annars måste personalen fl askmata de måltider mamman är frånvarande, då barnets sugbehov måste tillfredsställas, säger vårdenhetsöverläkare Elisabet Persson. Sjukhuset har traditionellt varit en miljö där personalen varit experter. Genom hemsjukvården har roller och arbetssätt ändrats, så att föräldrarna ses som primära vårdare inne på avdelningen, medan personalen ger råd och vägledning. Tyvärr har inte lokalerna för nyföddhetsvård ändrats för att möta den föräldramedverkan som idag ses som naturlig, och föräldrarna måste fortfarande lämna sina barn på sjukhuset i brist på föräldrarum. – Tack vare medicinska framsteg och utveckling av omvårdnaden kan även väldigt tidigt födda barn överleva. Så snart barnet är stabilt och inte ständigt måste övervakas av apparatur och personal, ska det vårdas av föräldrarna med stöd av personalen. Vi stöttar föräldrarna att våga lita på sig själva och på barnets signaler, säger Elisabet Persson. sumagasinet 2/2009
Gustav fi ck komma hem när personalen var säkra på att han skulle klara det. Per och Sofi e Lindberg tycker att det har fungerat bra. Barnsjuksköterskan Marie Engström är på sitt första hembesök hos familjen. Två barnsjuksköterskor i taget har under en sexveckorsperiod hand om hemsjukvården. En strävan är att en och samma sjuksköterska besöker ”sina” familjer en eller fl era gånger i veckan. Barnet är inskrivet på neonatalavdelningen så länge hemsjukvården pågår och om det blir problem kan föräldrarna direkt komma in med barnet utan att behöva passera akutintaget. Vid hembesöken läggs fokus på barnets tillväxt och att det lär sig äta, så att matningssonden slutligen kan tas bort. För tidigt födda barn har inte kraft nog att suga i sig mjölken, och Pyttetäcken komponerade för de tidigt födda därför sondmatas alla i början. Det verkar dock som om barnen snabbare kommer upp i full amning när de vårdas hemma. – För säkerhets skull har de fl esta barnen larmplatta i sängen, som larmar om de skulle få ett andningsuppehåll. Oftast vaknar barnet självt av ljudet och kommer spontant igång med andningen. Om inte så vaknar föräldrarna, som lärt sig hantera dessa situationer, säger barnsjuksköterskan Carina Rikner. Antalet neonatalpatienter har ökat de senaste åren. Lapphexorna kallar sig en förening som syr lapptäcken till de för tidigt födda barnen. 60-70 täcken om året delar föreningen ut. – Föräldrarna till de allra minsta barnen födda före vecka 34 får välja ett lapptäcke att ta med sig hem, berättar barnsköterskan Ann-Gerd Lindbäck, på neonatalavdel- – Hemsjukvården är en grundförutsättning idag för att vi ska kunna klara av den nya vårdsituationen, säger Marie Finizia. Vi kan ta hand om minst 15 patienter i hemsjukvården, och det är nästan en hel avdelning till. – Patienterna skrivs inte ut senare än om de vårdas på sjukhus, snarare tidigare. Sedan sker en överlämning av hemsjukvårdens sjuksköterska till sjuksköterskan på BVC, så att det inte blir glapp i vårdkedjan, förklarar Elisabet Persson. ning 210, Mölndals sjukhus. De vackra färgglada, välkomponerade lapptäckena har skänkts av föreningen Lapphexorna i Göteborg. Föreningen bildades 1987 och har cirka 300 medlemmar. De tycker att det är roligt att tillverka täcken till glädje för familjer som haft det jobbigt i samband med de små barnens sjukhusvistelser. – Familjen som fått ett täcke brukar skriva sitt tack och ofta även en liten berättelse i boken som hör till. Andra föräldrar kan också ta del av deras berättelser, säger Ann-Gerd Lindbäck. ann louise leikin sumagasinet 2/2009 27
Page 1 and 2: sumagasinet sahlgrenska universitet
Page 3 and 4: sumagasinet 2/2009 Jämlik vård oc
Page 5 and 6: Utvecklingsfråga. Att arbeta med j
Page 7 and 8: sumagasinet 2/2009 SÄKRARE i möte
Page 9 and 10: ”Dörrmattorna är ett djävulsty
Page 11 and 12: Vården kan ha hjälp av mobilbilde
Page 13 and 14: dessa enkla förhållanden. Vid den
Page 15 and 16: det är inget jag personligen ska h
Page 17 and 18: miljön har skiftat på 50 år är
Page 19 and 20: - Vi hade en sjuårig flicka inneli
Page 21 and 22: Placeras i Rågården. Bakom fasade
Page 23 and 24: ningar som förenar läkande miljö
Page 25: Hur ser sahlgrenska Universitetssju
Page 29 and 30: Ett kafé med utsikt Gårdas goda/P
Page 31 and 32: Nytt system länkar samman fl era o

Jämlik vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?