Messias kommande rike - Restoration Fellowship

En av de tydligaste beskrivningarna om Guds rike finns i Daniels bok 2:44. Efter
ödeläggelsen av de fientliga världsmakterna kommer ”himlens Gud att upprätta ett
rike (tydligen ett världsimperium) som aldrig i evighet skall förstöras, och vars makt
inte skall överlämnas till något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla
dessa andra riken, men själv skall det bestå för evigt”. I Daniel 7 ska samma
utlovade rike administreras av Människosonen (Jesu favoritbeteckning på sig själv)
och av hans efterföljare, Guds utvalda folk:
Och åt honom [Människosonen] gavs herravälde, ära och rike så att alla folk,
nationer och människor av varje språk skulle tjäna honom. Hans herravälde är ett
evigt herravälde som inte skall ta slut, och hans rike skall inte förstöras … Sedan skall
makten och väldet av alla riken under himlen ges till det folk som tillhör den högste
Guden. Deras kungliga makt kommer aldrig att ta slut och alla jordens styresmän
skall tjäna och lyda dem (Dan 7:14, 27, Good News Bible).
Den revolution som är associerad med Messias installation i sitt rike beskrivs av
Sakarja:
Sedan skall HERREN gå ut i strid mot dessa hednafolk … HERREN skall vara
konung över hela jorden … Det skall ske att var och en som är kvar av alla de
hednafolk som kom emot Jerusalem skall dra dit upp, år efter år, för att tillbe
konungen, HERREN Sebaot (Sak 14:3, 9, 16).
Dessa och många andra avsnitt hos profeterna bevisar utan all diskussion att Guds
rike kommer att bli en ny världsregering på jorden som administreras av Messias,
Guds utvalde kung, assisterad av en grupp förbundna som hos Daniel kallas ”den
Högstes heliga” (7:27). Bilden av en upprättad jord är gemensam hos alla
profeterna. Den är grunden för det messianska hoppet, sammanfattad i termen
”Guds rike”.
Israels nationella hopp som aposteln Paulus helhjärtat stödde hade beskrivits
levande och briljant av den store profeten Jesaja på 700-talet f.v.t. (före vår
tideräkning). Paulus var övertygad om att det kristna evangeliet hade avslöjats för
Israels profeter före Kristi ankomst (Rom 1:1-2; 16:25-26; Gal 3:8; Tit 1:2). Allt
åtskiljande av evangeliet från dess uppenbarelse i de gammaltestamentliga Skrifterna
leder till ett katastrofalt missförstånd. När Paulus skriver om evangeliet tar han för
givet att hans läsare känner till evangeliets bakgrund i Gamla testamentet. Men i vår
tid närmar sig de flesta läsare Paulus brev utan den oumbärliga förståelsen för vad
profeterna menade med evangeliet.
15