Kävlingeåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

serande på bebyggelse och annan mänsklig aktivitet. Lödde å var under vikingatiden
en av de viktigaste transportlederna från havet in i landet. Vid Kävlinge och
Löddeköpinge uppstod vadplatser som var naturliga färdvägar och mötesplatser.
Orterna var tings- och handelsplatser där gästgivaregårdar och skjutsstationer uppfördes.
Borlunda kyrkby intill Bråån är ett exempel på hur platsnamn historiskt
kan knytas till vatten. Namnet Borlunda betyder lunden där man fick bära båtarna
när man färdades på ån.
Vattendragen har inte bara haft betydelse som kommunikationsleder utan även
fungerat som en barriär vilket visas genom ett stort antal äldre broar inom
avrinningsområdet. Fiske har också haft stor betydelse genom tiderna. Ett antal
ålkistor har identifierats som vandringshinder i fiskevårdsplanen för Björka ån.
Många av de slott och herrgårdar som präglar landskapet i Skåne är anlagda i
anslutning till vatten. Vattendrag och sjöar har ingått i trädgårdsanläggningar och
parker eller i form av vallgravar, som vid Ellinge slott. Det främsta exemplet på
godsens betydelse för landskapet inom avrinningsområde är Övedskloster beläget
vid Vombsjön. Slotts- och odlingslandskapet utmed sjön har en förhistorisk
bosättningskontinuitet som sedan medeltiden präglades av klostret och senare
godförvaltningen. 1885- 1886 anlade Övedskloster översilningssystem eller så
kallad ängsvattning vid byarna Björka Omma och Vressel. I Björka anlades en
akvedukt för att leda vattnet över Björka ån. Akvedukten finns idag fortfarande
kvar men hotas av rivning eftersom den utgör ett vandringhinder för fisk. Skåne är
det län där ängsvattningssystem förekommit som mest och har troligen varit ett
utbrett fenomen inom Kävlingåns avrinningsområde.
Dalgångarna utmed åarna är ofta betesmarker som hävdats under lång tid.
Dalgångsbygden runt Lödde å uppvisar strandängar som var en vanlig
landskapstyp i Skåne under äldre tid. Sularpskärret är en rest av ett kalkrikkärr
som nyttjats för slåtter och bete och hävdats under lång tid. Vid Kungsmarken
intill Sularpsån finns lämningar efter ett medeltida biskopssäte med agrarhistoriska
spår såsom ryggade åkrar i landskapet.
Få län i Sverige är så kraftigt påverkade av markanvändning som Skåne. Även
Kävlingeåns avrinningsområde har i hög grad berörts av den dikning, rensning och
rätning som pågick under 1800-och 1900 talet för att utvinna mer åkermark. Flera
av sjöarna är sänkta i området bla Vombsjön, Krankesjön och Ellestads sjön.
Många vattendrag är också kulverterade.
I historisk tid har vattendragen haft stor betydelse som kraftkälla. Vattendrivna
kvarnar, sågar, stampar, garverier och andra industrier förlades utefter åarna.
Godsen har även i detta fall spelat en stor roll för utvecklingen där vattendragen
fungerat som transportled och färdväg. Åsumsgården med tillhörande kvarn,
dämme och kvarnränna vid Åsumsån är ett exempel på hur vattenkraften verkat
lokaliserande på bebyggelse. Här finns ett sockencentrum med kringliggande
odlingsbygd, en medeltida kyrka, skola och stenvalvsbro samt ett av länets äldsta
friluftsbad med bad och solterasser från 1920-talet.
I avrinningsområdet har det brutits torv. Detta kan ses vid Revingehed där det idag
finns vattenfyllda torvgravar. Även flera kalkbrott och andra stenbrott finns utmed