Kävlingeåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

Valskvarn från 1891 är fortfarande i drift, dock in liten skala. Till anläggningen hör
även en samtida möllegård.
Den nästkommande möllan, Vadmöllan, ligger som namnet anger vid ett äldre
vadställe. Kvarnen i Bösamöllan har restaurerats samtidigt som den driver en
generator för elproduktion. Vid Krutmöllan tillverkades, som namnet anger, krut
under 1600-talet. Senare omvandlades Krutmöllan till ordinär mjölkvarn.
Anläggningen består idag av tre stora kvarnbyggnader i korsvirke och tegel. I nära
anslutning till dessa finns bostadshus, magasin och ekonomilängor. Byggnaderna
härrör till övervägande del från decennierna kring 1800-talets mitt. Högs mölla är
en av SMHI:s kontrollstationer för flödesregistrering. Lilla Harrie Valskvarn
ersattes av en välutvecklad industrianläggning inom Pågengruppen.
Kävlingeåns sanka strandängar utnyttjades för bete under mycket lång tid. Det är
av stort värde att denna hävd fortgår. Därtill finns flera anläggningar som visar hur
vattenkraften utnyttjats för olika processer och i de flesta fall varit direkt
avgörande för verksamhetens lokalisering. Detta gäller särskilt de vattendrivna
kvarnarna och de tidiga industrisamhällena. Verksamheter direkt relaterade till
Kävlingeån har ett särskilt värde i detta sammanhang och är av största betydelse
för upplevelsen och förståelsen av landskapet.
Ystad – Eslövs järnväg I stationssamhällena är inte bara stationshusen viktiga,
utan även övriga byggnader och anläggningar – järnvägshotell, godsmagasin,
uthus, lastkajer, perronger, lokstall, vattenkastare, skyltar, signaler etcetera – har
stor betydelse, liksom den öppna plats som anger stationsområdet. Även orternas
struktur, där järnvägsdragningen främst ses i uppdelningen av en fram- och
baksida, är viktig. Där tydliga stations- eller järnvägsgator finns har de ett stort
värde. En järnvägsbana av detta slag innebar ofta ett uppsving för jordbruket
genom att större marknader öppnades, industrin längs banan var helt beroende av
järnvägstransporterna för sin existens. Den betydde även mycket för
stationsamhällenas framväxt och att kyrkbyarna växte.
Skånelinjen Per Albin-linjen: Försvarslinjen är en unik företeelse som tydligt
visar Skåne som gränsprovins. Samtliga värn är viktiga delar i den helhet som
Skånelinjen även kallad Per Albin-linjen utgör. Skånelinjen började byggas år
1939.
Kommunala kulturmiljöprogram: De uppgifter om kommunala
kulturmiljöprogram som finns tillgängliga på länsstyrelsen är ofullständiga och
inaktuella. Dessa underlag tas därför inte med i föreliggande kunskapsöversikt.
2.2.4 Dikningsföretag och historiska våtmarker
Kartbilaga 9: Dikad mark och historiska våtmarker, Rikkärrsinventering och
myrskyddsplan Kartbilaga 8: Vandringshinder enligt biotopkartering, SMHI
dammregister
Kartan visar var diknings-/markavvattningsföretag genomförts i form av linjer och
båtnadsområden. Ett båtnadsområde i ett dikningsföretag är det område som fick
sådan nytta av de förändrade vattenförhållandena att värdet ökade, t ex genom att