Kävlingeåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

des. I slottsmiljön ingår även en stenvalvsbro från 1870 över Bråån vid södra uppfarten.
Det skånska godslandskapet, företrädesvis beläget i övergångsbygd mellan bördig
slätt och skog, låter sig väl exemplifieras genom miljön söder och sydost om
Eslöv. De öppna åkerfälten, plattgårdarna, vägsträckningarna, allésystemen och
den utifrån godsen gestaltade bebyggelsen är viktiga komponenter i miljön. Området
illustrerar kulturlandskapets utveckling, särskilt från 1800-talets jordbruksreformer
till nutida storgodsdrift. Byarna Borlunda, Gårdstånga och Igelösa visar
tydligt på den makt godsen haft över markanvändning, bystruktur och i detta fall
även kyrkorna. Borlunda kyrka är unik i Skåne genom sin påkostade renässansarkitektur,
samtidigt som den är ett typiskt exempel på 1800-talets omfattande kyrkobyggande
i olika, ofta medeltidsinspirerade, nystilar. Av grundläggande betydelse
för samtliga utvecklingsskeenden har Brååns och Kävlingeåns vattendrag
varit. För sockerbruket har även järnvägsförbindelserna och de rika jordbruksmarkerna
lämpliga för sockerbetsodling varit av avgörande betydelse. Örtofta sockerbruk
framstår som en komplett bruks- och industrimiljö där arbetarbostäder, fabriksanläggning,
brukskontor, slamdammar och järnvägsspår är viktiga och belyser
sockerbrukets hela historia. Banvaktarstugorna, som den i Håstad är viktiga
delar i järnvägens historia.
Sövde-Sövdeborg-Snogeholm Södra delen av Sjöbo utgör en del av det
sydskånska sjölandskapet. Stora delar av området präglas av ett till Sövdeborg och
Snogeholm knutet slottslandskap i vilket ädellövskogen, alléerna samt de välbevarade
bostadshusen för godsets anställda framstår som viktiga beståndsdelar. Inslaget
av smärre, odlade fält och vidsträckta betesmarker ger omväxling i landskapet.
Markerna är magra och sandrika. De utbredda strandmarkerna vid Sövdesjön nyttjas
för betesdrift. I det gamla agrarsamhället gav de låglänta ofta översvämmade
markerna även en betydande höbärgning. I Lottentorp finns en välbevarad transformatorstation.
Sövdeborgs slott uppfördes på 1590-talet. Slottsbyggnaden fick
sin nuvarande gestaltning under 1840-talet genom en ombyggnad av C G Brunius,
varvid renässansborgen omformades enligt medeltidsromantiska ideal. Slottet omges
ännu av en bred vallgrav. Snogeholm är naturskönt beläget på en udde i
Snogeholmssjön. Den på 1870-talet uppförda anläggningen i franskinspirerad barockstil
har föregåtts av en äldre anläggning, vilken i sin tur ersatte den borg som
var belägen på ön Hägerholmen.
Stångby - V Hoby - Krutmöllan Söder om Kävlingeån utbreder sig ett öppet
åkerbrukslandskap. På de delvis branta sluttningarna vid Kävlingeån, i stort
utnyttjade som betesmarker, ligger flera gravhögar som uppförts under
bronsåldern. Från Stångby mosse sträcker sig en mindre dalgång mot Kävlingeån i
norr. Stångby och Västra Hoby utgör väl avgränsade byar omgivna av träddungar.
De öppna åkerfälten nordväst om Stångby avbryts av en lång pilevall, som
markerar den forna kyrkstigen. De många fornlämningarna i landskapet markerar
tidiga aktiviteter i området. Lämplig jordmån och god tillgång på betes- och
ängsmarker attraherade en tidig bosättning. Krutmöllan Kävlingeåns vatten
utnyttjades under lång tid för driften av kvarnar och industrier. Krutmöllan nordost
om Västra Hoby har gammal tradition. Här tillverkades, som namnet anger, krut
under 1600-talet. Senare omvandlades Krutmöllan till ordinär mjölkvarn.
Anläggningen består idag av tre stora kvarnbyggnader i korsvirke och tegel med