Kävlingeåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

skyddszoner mot omgivande åkermark, en ridå av skuggande träd längs vattendraget,
minimerad påverkan av rensning samt möjligheter till återmeandring eller
svämzoner. I den nedre delen är borttagande av vandringshinder och långsiktigt
skydd av nyckelbiotoper de viktigaste åtgärderna. Tre vandringshinder är identifierade
i karteringen. Kommentar: Även de nyckelbiotoper och strukturelement som
tagits upp i biotopkarteringen kan ha betydelse för kulturmiljön och redovisas därför
kortfattat i kapitel 3.
Regionala fiskevårdsplaner – Länsstyrelserna har tagit fram länsomfattande fiskevårdsplaner
för att främja och vårda fiske och fiskebestånden.
Kävlingeån: Under 1998 och 1999 utfördes det undersökningar av vattenbiotop
och fiskförekomst i Kävlingeån med tillflöden. Sammanlagt biotopinventerades
mer än 25 mil vattendrag. Från utförda inventeringar framgår det att Kävlingeån
har en mycket stor potential som producent av laxartad fisk. 59 vandringshinder
identifierades varav 36 bedömdes vara motiverade att åtgärda. Åtgärder som föreslogs
var att etablera vandringsvägar för lax och öring i huvudfåran och i tillflödena,
förbättrad rening vid kommunala reningsverk, biotopåtgärder i huvudfåran
samt i några tillflöden, reglering av bevattningsuttag och en utökad fredningstid i
Kävlingeåns mynningsområde.
Fiskevårdsplan för Björkaån 2003 Öringsfisket är välkänt i Björkaån.
Biotopinventering utfördes 2003 och utgör underlag för föreslagna åtgärder på
fiskevårdsåtgärder som i huvudsak går ut på trädplantering biotopvårdsåtgärder
och fiskvägar. Totalt registrerades 18 vandringshinder med varierande passerbarhet
belägna i huvudfåran på sträckan från Vombsjön upp till Vollsjö samt i tillflödena
Grimstofta bäcken och Tolånga ån. Enligt biotopkarteringen utgörs
vandringshindren av olika typer av dämmen för kvarnverksamhet och översilning
(Ängsvattning). Vid flera av dämmena fanns ålkistor.
Fiskeundersökningar har utförts i Klingavälsån och Bråån i syfte att
dokumentera förekomst och beståndstäthet av fiskarter i anslutning till
restaureringen av våtmarkerna vid Vombs ängar samt i anslutning till ett äldre
Kvarndämme, som tidigare utgjort vandringshinder, vid Skarhult (Bråån).
2. KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M.
2.1 Nationella intressen
2.1.1 Kulturvattendrag
”Kulturvattendrag” m.m. - På 1990-talet gjordes den så kallade
Vattendragsutredningen (Omtankar om vattendrag SOU 1996:155). Bakgrunden
var att se över skyddet för vattendrag enligt 3 kap. Naturresurslagen.
Länsstyrelserna lämnade in förslag till Riksantikvarieämbetet respektive
Naturvårdsverket som i sin tur lämnade förslag till Vattendragsutredningen.
Därefter sållade Vattendragsutredningen ut ett antal vattendrag som borde skyddas
med avseende på natur- och kulturmiljön respektive ”orördhet”.