Kävlingeåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

vatten dragen. Dessa är idag ofta vattenfyllda. Vid Sularps-bäcken finns spår av
kalkstenstäkt och uppgifter om brytning från 1400-och 1500-talet. Sockerbruket
Örtofta är ett exempel på hur industrier lokaliserats efter behovet av vatten.
Vattendragen har även haft betydelsen för försvar, som gräns och strategiska
hållpunkter. Borstbäcken var plats för ”Slaget vid Borst”. År 1644 stod här ett slag
mellan Skåne och Danmark. Naturreservatet Rövarekulan vid Bråån
(naturreservat och Natura 2000 område) sägs ha fått namnet genom att rövare
härjade i trakterna. Rövarekulan har även enligt tradition varit tillhåll för
snapphanar samt utgör ett geologiskt gränsområde för det skogrika urbergsområdet
i norr och slättbygden i söder.
1.4 Vattenförvaltningen och åtgärdsförslag,
Biotopkartering och Fiskevårdsplan
Kartbilaga 3a Vattenförvaltning: Ekologisk status, 3b Kontinuitet, 3c Övergödning
Vattenförvaltning och EUs ramdirektiv för vatten – Syftet med EUs
ramdirektiv för vatten är att skydda medlemsländernas vattenresurser och en
grundtanke är att skapa en helhetssyn på Europas och de enskilda ländernas
vattenresurser. I Sverige beslutade riksdagen och regeringen om nationell
lagstiftning, vilket innebar en komplettering av miljöbalken och en särskild
vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660) samt en organisation för den svenska
vattenförvaltningen. Vattenförvaltningen omfattar grundvatten, sjöar, vattendrag
och kustvatten och man arbetar utifrån vattnets egna gränser, de så kallade
avrinningsområdena, som inte följer läns- eller kommungränser. Målsättningen
med vattenförvaltningen är att allt inlands-, kust- och grundvatten ska ha god
ekologisk och kemisk status år 2015. För att Sverige ska kunna nå målet krävs
engagemang och nära samarbete mellan alla parter som påverkar vattnet inom ett
visst avrinningsområde. Länsstyrelsen har en samordnande roll i
vattenförvaltningsarbetet. Kunskaps- och planeringsunderlag uppdateras löpande
och finns tillgängliga i VISS (Vatteninformationsystem Sverige), se
http://www.viss.lst.se/
För området finns upprättat ett Åtgärdsförslag för Kävlingeåns
huvudavrinningsområde från 2009 ( observera att uppgifterna därför kan vara
inaktuella.) Åtgärdsförslaget är ett underlagsmaterial inför den åtgärdsplan som
ska tas fram under 2012. Bara en av sjövattenförekomsterna, Krankesjön, och tre
av de rinnande vattenförekomsterna, Djurrödsbäcken, Tolångaån och
Tranåsbäcken bedömdes få god ekologisk status år 2009. I brist på kunskap
klassades samtliga sjö- och rinnande vattenförekomster med god kemisk status till
år 2009. Samtliga sjö- och rinnande vattenförekomster bedömdes dock riskera att
vare sig klara god ekologisk status eller god kemisk status till år 2015. Orsak till
att god ekologisk status inte skulle uppnås i Kävlingeån kopplades till problemen
övergödning, miljögifter, tillsammans med problemet fysisk påverkan, dvs.
negativ påverkan på vattendragets naturliga flöde och form samt problemen
miljögifter och vattenuttag. Åtgärder i form av anlagda våtmarker och trädbevuxna
skyddszoner har bedrivits inom Kävlingeåns avrinningsområde sedan länge. I
Åtgärdsförslaget framhålls att trots detta behövs fler trädbevuxna skyddszoner och