Kävlingeåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

More documents

Recommendations

Info

Bro vid Flyinge, balkrambro, 1928, betong Bro vid Skarhult, valvbro, 1870, sten Skånska broar: Kulturhistoriskt värdefulla broar längs det statliga vägnätet, Vägverket region Skåne 1998. De broar som behandlas är de som är eller har varit belägna längs det allmänna vägnätet. Urvalet baseras i första hand på Vägverkets brodatabank. Broar fram till 1945 har tagits med på grund av att det under mitten av 1940-talet genomfördes förändringar i och med att vägverket bildades och brobyggandet standardiserades. Ingen avgränsning görs bakåt i tiden. Inventeringen digitaliserad för kulturmiljöprogrammet (se ovan). Nationell plan för bevarandevärda broar: Har getts ut av Vägverket 2005 och innehåller ett urval med 121 st broar spridda över landet. En bro över Kävlingeån vid Flyinge tas upp i planen. Balkbro med betongbalkar, byggd 1928, två spann. FMIS: 20 broar registrerade Veberöd 36:1, Veberöd 67:1 Högseröd 18:1 Högseröd 15:1 Lövestad 4:1 Sövde 11:1 Östra Sallerup 39:1 Fränninge 42:1 Vollsjö 11:1 Västra Hoby 2:1 Högseröd 10:1 Östra Sallerup 21:1 Högseröd 3:1 Lövestad 2:1 Veberöd 91:1 Öved 25:2 Västra Sallerup 9:1 Södra Åsum 5:1 Hällestad 13:2 Östraby 97:1 Brandstad 26:1 Harlösa 17:1 Öved 25:1 Lövestad 15:1 Tolånga 8:1 Fränninge 61:1 Silvåkra 11:1 Skarhult 10:1 Högseröd 4:1 Veberöd 67:2 Öved 37:1 Holmby 38:1 Harlösa 37:1 Högseröd 19:1 Gudmundtorp 18:1 Örtofta 9:1 Harlösa 54:1 Veberöd 37:1 Silvåkra 12:1 Öved 41:1 Vanstad 41:2 Kommentar: Observera att dubbletter kan förekomma. Broarna i Malmöhus län, En inventering 1976 – 1977: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer1977:4, finns i tryck. Vid värderingen har broarna delats in i tre grupper. Grupp 1A framträdande representanter för en viss tids brobyggnadskonst, grupp 1B karaktäristiska representanter för olika brotyper och grupp 2 broar som kan bli föremål för framtida kulturhistorisk utvärdering. Har ej gått igenom denna inventering med avseende på <strong>Kävlingeåns</strong> HARO pga. tidsbrist. Fiskevårdsplan för Kävlingeån: 3 vandringshinder i form av broövergångar. Kävlingeån Eslövsbäcken, 90 m uppströms bäcken utflöde i Bråån av typen broövergång. Bråån, Kristinebergsbäcken, Broövergång, äldre banvall uppströms Kristineberg, Broövergång Grybodal, OBS. två vandringshinder av typ broövergång vid Grybodal. Biotopkartering Borstbäcken: Strukturelement, Stenbroar/rester av stenbroar 7 2.2.2 Industrimiljöer Kartbilaga 7: Regionalt kulturmiljöprogram, kulturskyddad bebyggelse, industrier ur MIFO -registret Kartbilaga 8: Vandringshinder enligt biotopkartering, SMHI dammregister Kartbilaga 7 visar de vattenanknutna industrimiljöer som finns digitaliserade inom ramen för kulturmiljöprogrammet dvs. vindmöllor (OBS. vatten kvarnar finns inte digitaliserade) brännerier, lagerhus, mejerier och tobakslador. Ingen heltäckande
och digitaliserad inventering av industrimiljöer finns för Skåne. Även uppgifter om vandringshinder kan ge en uppfattning om var intressen för kulturmiljövården kan finnas och redovisas därför nedan. Sanering av förorenade områden kan påverka industrihistoriska värden. Kulturmiljövården är ofta involverad i miljösaneringsprojekt. Förorenade områden i Skåne län finns digitaliserade i det så kallade MIFO- registret (Metod för Inventering av Förorenade Områden) Objekten redovisas utifrån fastighetskartan med 100 meters buffert från vatten. Kartbilaga 8 visar vandringshinder och dammar vilket kan indikera var en historisk industrimiljö kan ha varit lokaliserad. Det regionala kulturmiljöprogrammet innehåller ett temaavsnitt som behandlar industrins landskap. Det är huvudsakligen hantverksnäringar från förindustriell tid och den skånska industrins "guldålder" 1870-1970 som tas upp. I kulturmiljöprogrammet finns följande fördjupningar: Brännerier, hantverk och förindustriellverksamhet, järnframställning i skogsbygd, jord- och stenindustri, kemisk-teknisk industri, kraftförsörjning, livsmedelsindustri, möbeltillverkning, sockerbruk, tegelbruk, tekoindustri, träindustri samt verkstadsindustri. Livsmedelsindustrin tas upp i det regionala kulturmiljöprogrammet som en del av den Skånska kulturmiljöprofilen. Dessa miljöer har ofta anknytning till vatten. Från mitten av 1800-talet skedde en snabb utveckling i Skåne efter, då de positiva aspekterna av skiftesreformerna började få genomslag. Detta var grunden för regionens variationsrika livsmedelsindustri. Efter 1945 har särskilt konserv- och djupfrysindustrin utvecklats. Livsmedelsindustrin har en särställning i Skåne och relaterad till denna är konserv- och djupfrysindustri samt emballageindustri. Skåne blev ledande även inom andra industribranscher så som stenkolsbrytning, den enda i Sverige, och ler- och tegelindustrin som var omfattande. Annan byggindustri som tillverkning av cement, betong, asbestcement (eternit), sanitetsporslin och småhus har också varit starka. De skiftande naturgeografiska förutsättningarna gav upphov till särskilda industriregioner med brännerier och stärkelsefabriker lokaliserat till de sandigare markerna i östra Skåne, sockerbruk i det bördigare landskapet i södra Skåne medan slakterier framför allt anlades i stationssamhällen. Mejerier fanns nästan i alla byar. En Mejeri inventering finns (2006 Henrik Borg) även digitaliserad inom ramen för Kulturmiljöprogrammet (se kartbilaga 7). Mejerier innan rationaliseringsvågen är inkluderade medan de äldsta mindre mejeriererna och gårdsmejeriererna inte tas upp. Avgörande för var mejerierna lokaliserades var god tillgång till vatten. Mejerierna fungerade även som varmbadhus där gästerna betalade för att få bada. I samband med att mejerierna behövde plats för mer maskiner och fler fick egna badrum så försvann dock detta. (Kartbilaga 7) Kulturmiljöprogrammet: 1 tobakslada eldtorkningslada, 25 kvarnar, 6 brännerier, 16 mejerier, 1lagerhus FMIS: 1 Brott täckt, 3 damvall, 1 kalkugn, 1 kanal, 4 kvarnar, 2 sten industri Kommentar: Miljöer med eventuell anknytning eller i anslutning till vatten SMHIs dammregister: I flera av de tidigare uppräknade kulturmiljöerna är dammarna av central betydelse för förståelse av kulturmiljön. Ofta är vattenkraftnyttjandet ursprunget/förklaringen till kulturmiljöns karaktär och placering. Ingen regional kulturhistorisk inventering av dammanläggningar har gjorts, den som använts i kartan är en nationell inventering utförd av SMHI.
Page 1 and 2: Kunskapsöversikt för kulturmiljö
Page 4 and 5: Kartbilagor: Kartbilagorna återfin
Page 6 and 7: Inom Kävlingeåns HARO ryms höga
Page 8 and 9: områdets största sjö men här fi
Page 10 and 11: Österlenska backlandskapet består
Page 12 and 13: vatten dragen. Dessa är idag ofta
Page 14 and 15: skyddszoner mot omgivande åkermark
Page 16 and 17: ersatte en äldre föregångare. Av
Page 18 and 19: Vombsjön nationellt särskilt vär
Page 20 and 21: M:K81, Kungsmarken - Fågelsångsda
Page 22 and 23: Löddeånsmynning Flack betad havss
Page 24 and 25: 2.1.6 Byggnadsminnen Se kartbilaga
Page 26 and 27: överlappningar har inte kontroller
Page 30 and 31: Kvarninventering: Vattenkvarnar i S
Page 32 and 33: Hammarlunda-Harlösa-Hjularöd-Revi
Page 34 and 35: Östra Sallerup-Sniberup-Hörby run
Page 36 and 37: (Se ”Örtofta sockerbruk” under
Page 38 and 39: åde kvarnstenar och valskvarnar. I
Page 40 and 41: marken kunde förvandlas från fukt
Page 42 and 43: Skarhult, Ellinge och Örtofta är
Page 44 and 45: Delta 0 Brink, nipa, skredärr 0 Ut
Page 46 and 47: Fiske: Utreda/inventera fiskets his
Page 48 and 49: Riksintressen, naturreservat, Natur
Page 50 and 51: Klingavälsån Återmeandring och s
Page 52 and 53: Borstbäcken Damm? dämme Partiellt

Kävlingeåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?