GRÖNDALS- VARVET NATTGIBB PÅ PLAYZ - Situation Sthlm

Vid Liljeholmsviken jobbar entusiasterna med sina träbåtar. Det är ett
långsamt men kärleksfullt arbete. Här görs kulturhistoria i ett ruckel fyllt
av tjärdoft. TEXT VERONIKA ÅSTRÖM FOTO JOEL NILSSON
GRÖNDALS-
VARVET
Alla båtar ligger fortfarande i dvala
på varvet i Gröndal. Sliprälsen
leder blint ut mot två stora portar
där båtarna strax ska rullas ut.
Till vänster trängs master, segel och
virke, som sträcker sig upp mot nydragna
elledningar som löper över takets till synes
provisoriska bjälklager.
– Byggnaden hyser våra pärlor. Vi skulle
aldrig ställa våra båtar här om det var risk att
den skulle rasa ihop, berättar Per Lesse, ordföranden
för Träbåtssällskapet Skeppsmyran,
som har sin verksamhet i byggnaden.
Förutom de utbytta elledningarna har
det också ställts in ett återvinningsbås och
ett torrdass. Bredvid dasset
sitter en lapp med instruktioner
om hur man tömmer det.
Byggnaden har också fått ett
ansiktslyft genom att fönstergluggar
fått nytt glas. Bryggan
Per Lesse.
har renoverats och invändigt
har den lilla, men stolta ”maskinhallen” fått
ett nygjutet golv. Den gamla bandsågen har
nyligen fått sällskap av en begagnad träsvarv
som någon i klubben billigt införskaffat.
Allt på eget initiativ av de cirka sjuttio
aktiva medlemmarna.
– Föreningen bygger på engagerade, händiga
och pyssliga medlemmar som fixar
problemen. Här finns ingen vaktmästare,
utan vi hjälps alla åt, förklarar Per Lesse.
ENTUSIASTERNA I FÖRENINGEN har sedan 1985
huserat i byggnaden, och har genom åren
tampats med ett ständigt rivningshot. Den
strandnära och centrala platsen är nämligen
attraktiv för kommersiella krafter.
– Båtarna kan försvinna, men försvinner
varvet kommer det aldrig tillbaka. Därför är
byggnaden det primära, säger han.
I fastigheten trängs omkring tjugofem båtar
i olika storlekar och i olika skick. Gemensamt
är att de alla är av trä och att samtliga
har någon form av renoveringsbehov.
– Plastbåtar är absolut förbjudna här, förklarar
Per Lesse, och fortsätter:
– Jag paddlade hit min träbåt med plastpaddlar.
”De där paddlarna får du nog slänga
i sjön”, hörde jag nån ropa från bryggan.
Han förklarar att föreningen inte enbart
vill förvara båtar, utan även kunna erbjuda
en plats där man får möjlighet att ta hand
om sina båtar, kanske rent av bygga en.
En av dem som fått möjligheten
är Jonas Myrenberg.
Han har byggt på sin blekingeeka
i över två år nu.
– Varvet är en fristad och
det är rofyllt att vara här.
Det är också en schysst och
ödmjuk anda här. De flesta
Jonas
Myrenberg.
hjälper också gladeligen till med råd och
tips.
Jonas Myrenberg gillar att det industriella
14-17 Gro ndalsvarvet.indd 15 12-05-23 18.22.54
15