Så kan vi behålla nya lärare i yrket - Lärarnas Riksförbund

Så kan vi behålla
nya lärare i yrket
Rapport från samtalsseminarier
-ett pilotprojekt genomfört av
Projektledare:
Helena Sankala tel 060-554556 helena.sankala@telia.com
Lena Lindqvist-Albinsson tel 0226-19132 lena.albinsson@home.se

Sammanfattning
Lärarnas Riksförbund har på riksnivå drivit ett projekt som syftar till att lösa nya lärares
svårigheter under den första tiden som yrkesverksamma. Tillsammans med fem utvalda
kommuner och en stadsdel i Stockholm, har vi erbjudit samtalsträffar för nyanställda lärare i
grundskola och gymnasium. Därigenom har vi försökt skapa ett forum och nätverk där nya
lärare kan finna stöd hos och utbyta tankar, idéer och förslag med andra nya lärare i
kommunen.
Deltagande lärare har bjudits in av respektive kommun och träffarna har genomförts under
ledning av utbildade samtalsledare under strikta former gällande tid, plats och sekretess.
Under samtalen har frågor och problem som rör de nyexaminerade lärarna diskuterats och
deltagarna har varit mycket nöjda med upplägget. Deltagarna har själva bidragit med
innehållet i träffarna. Många av deltagarna har uttryckligen beskrivit att träffarna givit dem ny
energi att fortsätta arbeta som lärare. Samtalsledarna har dessutom kunnat kartlägga nya
lärares behov i de olika kommunerna. På samtliga orter har initiativet varit välkommet av
såväl arbetsgivare som deltagande lärare.
Lärarnas Riksförbunds slutsats är att träffar av det här slaget är viktiga för att nya lärare ska
finna sig tillrätta i yrket, och att fler kommuner borde satsa på att stärka nya lärare genom
samtal med andra nyanställda lärare i kommunen.
2

Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
Bakgrund 4
Syfte 4
Projektbeskrivning 5
Resultat 6
Deltagarnas utvärderingar 8
Kommunernas utvärderingar 15
Samtalsledarnas utvärderingar 19
Bilagor 21
Sida
3

Inledning
Bakgrund
Det är ett välkänt faktum att det behövs fler lärare till dagens och framtidens skola.
År 2005 kommer det att saknas över 20000 lärare om inte dagens mönster förändras.
Dessutom visar internationell (Baldassarre 1998 ) och svensk (Fransson 1998) forskning att
nyexaminerade lärare möter många svårigheter under den första tiden i yrkesverksamhet,
svårigheter som alltför ofta leder till att nya lärare väljer andra yrken och därigenom ökar
lärarbristen ytterligare.
I Sverige avtalades om stöd till nya lärare 1996 i och med Avtal 2000. Avtalet innebär bl a att
nya lärare har rätt till en mentor och ett introduktionsprogram. Enligt en enkät som Lärarnas
Riksförbund genomförde våren 1998 hade endast 18% av kommunerna ett
introduktionsprogram.
Mot denna bakgrund har Lärarnas Riksförbund arbetat fram ett koncept för samtalsledning
riktat mot just målgruppen nya lärare.
Syfte
Det övergripande syftet är att delge lärare redskap för att snabbare finna sig tillrätta i sin nya
roll samt att bidra till att utveckla och öka arbetsplatsens samlade kompetens och därmed
påverka viljan att stanna kvar inom yrkeskåren.
Detta genom att:
• skapa ett forum och nätverk där nya lärare kan finna stöd hos och utbyta tankar, idéer och
förslag med andra nya lärare i kommunen.
• kartlägga behovet hos nyexaminerade lärare i olika delar av landet.
• skapa en återkoppling mellan högskolor/universitet och den nyexaminerade lärarens
arbetsplats.
4

Projektbeskrivning
Projektet startade hösten 2000 och avslutades ett år senare. Uppdraget att utbilda
samtalsledare gick till Mitthögskolan, som genomförde en utbildning anpassad till
samtalsledarnas behov. Samtliga samtalsledare är utbildade lärare med längre eller kortare
yrkeserfarenhet. Förutom denna grundutbildning genomförde samtalsledarna
fortbildningsträffar kontinuerligt.
Samtalsledarna skickade en inbjudan till respektive hemkommun och till närliggande
kommuner. Av inbjudan ( bilaga 1) framgick bland annat syftet med träffarna , att de skulle
genomföras på arbetstid (dagtid) och att kommunen skulle stå för vikariekostnader. LRs
rekommendation var att lärare med en högst två år gammal examen skulle inbjudas, men
respektive kommun avgjorde på vilket sätt och till vilka inbjudan skulle skickas.
De kommuner som visade störst intresse för detta projekt valdes ut. Samtalsträffarna för
nyexaminerade lärare genomfördes i fem kommuner i Sverige (Avesta, Kramfors, Nybro,
Piteå, Tingsryd) och en stadsdel i Stockholms stad (Hägersten). Träffarna (3-4 st)
genomfördes under vårterminen 2001. Varje grupp innehöll 5-9 deltagare som träffades två
timmar vid varje tillfälle i någon av kommunens konferenslokaler. Ett par kommuner startade
två samtalsgrupper på grund av många anmälningar. Totalt deltog 56 relativt nyexaminerade
lärare. Vid samtalsträffarna var sekretessen en grundförutsättning för att deltagarna skulle
kunna ta upp alla frågor. Ansvariga tjänstemän i kommunen, till exempel skolchef, gavs
möjlighet att träffa deltagarna i anslutning till någon av träffarna.
Efter sista träffen genomfördes en anonym skriftlig utvärdering ( bilaga 2). Även
samtalsledare och representanter för deltagande kommuner har utvärderat projektet ( bilagor 3
och 4).
5

Resultat
Samtalsledarnas utbildning var en bra start för samtliga ledare. Den egna
fortbildningen, och övningstillfällen vid projektträffar, har ökat samtalsledarens
förmåga att på ett professionellt sätt genomföra samtalen med de nya lärarna. Av
samtalsledarnas utvärdering framgår att den egna arbetsinsatsen varit stor, både
mentalt och tidsmässigt. Kontakten med övriga samtalsledare i gruppen har varit
viktig, liksom god planering inför varje möte med de nya lärarna.
Samtalsträffarna har varit mycket uppskattade i alla pilotkommuner och efterfrågan
har varit större än väntat. Planeringen var baserad på tre träffar per pilotkommun,
men fick ändras till dels fler grupper och dels fler samtalstillfällen på flera av orterna.
Det är uppenbart att stödåtgärder av detta slag saknas i kommunerna och att nya
lärare har stort behov och utbyte av att träffas och samtala med varandra. Träffarna
var mycket uppskattade av deltagarna och flera grupper uttryckte önskemål om att
samtalsgrupperna skulle fortsätta.
Deltagande skolchefer uppskattar initiativet från Lärarnas Riksförbund vilket i
förlängningen kan bidra till goda relationer och samarbete kring introduktionsår etc
gällande nyanställda lärares arbetsvillkor. I en kommun har arbetsgivaren redan
beslutat att samtalsgrupper för nyexaminerade lärare fortsätter i kommunens regi.
Enligt kommunföreträdarnas utvärderingar har vikariefrågan då deltagarna varit med
på samtalsträffar lösts på olika sätt. Någon ort har ”…satt in vikarier om vi haft
vikarier att tillgå”, medan andra arbetsgivare överlämnat uppgiften att hitta vikarie
till berörda lärare och lärarens arbetslag. Då ansvariga i kommunen dessutom
konstaterat att inte alla deltagare kunnat närvara på alla träffar med anledning av
olöst vikariefråga, uppfattar vi det som att problemet uppmärksammats. Där
arbetsgivaren har löst vikariefrågan har läraren kunnat närvara vid alla träffar.
Projektet har fått uppmärksamhet i press på flera av de berörda orterna.
Frågor som diskuterats på träffarna har varit av varierande art.
Som exempel kan nämnas:
• Föräldrakontakter
• Elever med särskilda behov
• Betygskriterier
• Arbetslag
• Fortbildning/kompetensutveckling
• Utvecklingssamtal
Totalt har 56 lärare deltagit i samtalsprojektet och många av dem har vid flera
tillfällen uttryckt glädje över att ha samtalsgruppen att ventilera sina frågor med. I
den skriftliga utvärderingen av träffarna kan man bl a utläsa att alla upplevde att
6

deltagandet var utvecklande för den egna lärarrollen. 89 % angav att samtalsgruppen
ökade viljan att stanna kvar i läraryrket. Med den lärarbrist som råder och kommer
att öka bör det vara intressant för kommunerna att samtalsträffar för nyexaminerade
kan vara ett mycket bra och effektivt sätt att behålla nya lärare.
Avslutningsvis kan vi konstatera att projektet nått sina syften vad gäller att:
• skapa ett forum och nätverk där nya lärare kan finna stöd hos och utbyta
tankar, idéer och förslag med andra nya lärare i kommunen.
• kartlägga behovet hos nyexaminerade lärare i olika delar av landet.
När det gäller återkopplingen mellan högskolor/universitet och de nyexaminerade
lärarnas arbetsplats, så finns stora möjligheter för kommuner och lärosäten att utveckla
samarbetet. För kommande projekt, syftande på ovanstående återkoppling, kan denna
rapport användas som underlag.
7

Resultat av deltagarnas utvärdering
Totalt deltog 56 lärare i samtalsgrupperna. Deltagarna gjorde en skriftlig utvärdering efter
sista mötet (bilaga 2).
1. Vilket omdöme ger du inbjudan och sättet inbjudan gick ut på?
Mer än 90 % upplevde inbjudan som positiv. Flera rektorer gav deltagarna inbjudan
personligen och poängterade att de gärna såg att de deltog.
2. Hur bedömer du lokalerna vi vistats i ?
Lokalerna bedömdes som bra av samtliga deltagare.
3. Vilket betyg ger du det stöd du fått från rektor och arbetskamrater
för att delta i utbildningen?
16 % bedömde att de inte fått stöd från rektor och arbetskamrater för sitt deltagande.
4. Hur svarar samtalsgruppen mot dina behov?
Alla var nöjda, nästan 80 % mycket nöjda.
5. Hur tycker du upplägget och strukturen på träffarna har fungerat?
96 % var mycket nöjda.
6. Hur tycker du att tidsplaneringen har fungerat?
2 % var inte nöjda med tidsplaneringen, 9 % var nöjda och 87 % var mycket nöjda. 2 %
svarade ej
svar. De flesta var alltså mycket nöjda med att träffas två tim/gång, att de ägde rum på
dagtid och att en fikastund ingick.
7. Vilket betyg vill du ge utvecklingen av din lärarroll genom deltagande i
samtalsgrupp?
Alla upplevde att deltagandet var utvecklande för lärarrollen. 3 % svarade ej på frågan.
8. Vilket betyg vill du ge samtalsgruppen vad gäller att öka viljan att stanna
kvar i läraryrket?
Samtalsträffarna hade betydelse för 21 %, stor eller mycket stor betydelse för 68 %. 9 %
hade ej funderat på att lämna läraryrket och svarade därför inte på denna fråga. För 2 %
saknade träffarna betydelse.
9. Vilket betyg vill du ge samtalsgruppen vad gäller ökad förmåga att i framtiden
kunna ha en givande diskussion med rektorer, kollegor, föräldrar och elever?
På denna fråga gav 77 % ett mycket högt betyg, ingen deltagare gav ett lågt betyg. 3 %
svarade ej.
10. Vilket omdöme vill du ge samtalsledaren?
97 % gav samtalsledarna ett högt eller ett mycket högt betyg, 3 % var nöjda med
samtalsledarna, ingen var missnöjd.
8

Efter frågorna med svarsalternativ fick deltagarna fyra frågor de svarade på med egna
ord.
Vad är det sämsta med samtalsgruppen?
Deltagarna valde främst att kommentera gruppens sammansättning och antal träffar.
Exempelvis tyckte några att gruppen varit för stor och många poängterade att det borde vara
fler träffar.
Vad är det bästa med samtalsgruppen?
Många kommentarer rörde gruppens sammansättning och träffarnas innehåll och struktur. De
uppskattade att få träffa andra lärare i samma situation och skrev att träffarna fungerade som
ett stöd. De uppskattade också att samtalen skedde under sekretess.
Egna kommentarer
Även de egna kommentarerna behandlade till stor del antal träffar och gruppernas
sammansättning. De valde också att beskriva på vilket sätt samtalsträffarna haft betydelse. De
uppskattade att få prata om sin vardag och sina problem med andra nyexaminerade lärare.
Förslag på förbättringar
När det gäller förslag på förbättringar poängterades framför allt behovet av fler och tätare
träffar.
9

Sammanställning av deltagarnas utvärderingskommentarer.
Kommentarerna är återgivna ordagrant.
Vad är det sämsta med samtalsgruppen?
Kommentarer kring tiden
• Lite tid.
• Tiden på dagen.
• Tiden har känts knapp.
• Tiden. Varje möte kunde varit längre.
Kommentarer kring gruppernas sammansättning
• Borde vara från fler skolor.
• Tar ett tag att öppna sig för främmande människor och verkligen säga vad man vill.
• Liten grupp.
• På en liten ort är lärarna lärare till varandras barn, känsligt.
• Att alla inte kunnat delta alla gånger.
• Ibland kändes det som vi var för många.
• För stor grupp.
• Att deltagarna arbetar på samma skola.
Kommentarer kring antal träffar
• För få gånger.
• För få gånger, skulle kommit igång för några år sedan.
• För kort tid, fler träffar.
• Att vi inte vet om det blir någon fortsättning.
• Kunna ha flera gånger än 3 gånger?!
• För få gånger, alla ej deltagit alla gånger.
• Kunde träffats vid fler tillfällen.
• För få träffar.
Övriga kommentarer kring vad som varit sämst
• Svårigheten att få tag i vikarie.
• Att många frågor man bär på, så är inte samtalsgruppen ett rätt forum för, utan mer en
ledningsfråga t ex.
• Alla är på olika nivå.
• Tar lite tid att komma över det ”konstruerade samtalet” och in i det verkliga.
• Att alla inte var nyexade lärare utan några jobbat i ett flertal år.
• För uppstyltat med att bara en och en fick prata.
• Svårt att få en diskussion.
• Ibland hämmas man av att samtalet är styrt.
• Lite för mycket styrt.
• Ibland blir man låst och känner sig pressad.
10

Vad är det bästa med samtalsgruppen?
Kommentarer kring gruppens sammansättning
• Man får träffa andra människor i liknande situation.
• Mycket bra att träffa andra nyexade lärare.
• Diskutera med andra i samma situation.
• Att få träffa och diskutera med lärare från andra undervisningsår och skolor.
• Alla är nya i jobbet så vi stöttar varandra.
• Träffa andra som är i liknande situationer.
• Bra att tala med de som inte jobbar i samma arbetslag, och att gruppen är trygg.
• Att träffa personer i liknande situation och kunna ventilera problem på neutral mark.
• Bra och öppna deltagare.
• Alla vågar prata, alla lyssnar på varandra.
• Alla har varit aktiva och försökt stötta varandra i alla sammanhang.
• Samma personer skapar trygghet, bra att få ventilera viktiga saker.
• Att träffa andra i liknande situation, få ventilera gemensamma problem.
• Att träffa andra nyutexaminerade lärare.
Kommentarer kring innehåll
• Att få ta del av andra nyexaminerade lärares erfarenheter.
• Man får ventilera och sätta ord på problemen.
• Man får bra feedback och några som lyssnar hela tiden.
• Bra diskussioner gav inblick i andras arbete.
• Att utbyta erfarenheter.
• Flera finns i liknande situation. Man är ej ensam.
• Att känna stöd från personer med samma erfarenheter.
• Framåtsträvan, ”Drivet”.
• Engagemanget, att hjälpa varandra.
• Ärligheten. Stöd och vilja att hjälpas åt för att lösa problem. Strukturen.
• Diskutera och ventilera problem som kan dyka upp hos alla.
• Bra diskussioner.
• Diskutera väsentliga frågor med personer med ungefär samma bakgrund.
• Träffa lärare i samma situation som mig.
• Lyfter fram problem, ventilera.
• Kul att träffa och byta erfarenheter med likasinnade.
• Ha möjlighet att berätta saker och ting och lära sig något från andra lärare.
• Ventilera åsikter, få goda råd.
• Fler olika synpunkter.
• När man kommit in i det verkliga samtalet fördjupas diskussionen.
• Att man får uttala sig om vad som varit negativt eller positivt utan att behöva tänka sig
för.
• I stort sett så har allt varit bra.
• Att få träffas och prata i allmänhet.
• En chans att ventilera och få tips och idéer.
• Att man kan ta upp problem som man har – få hjälp och stöd.
11

• Kul att träffas och få höra andras funderingar och tips och idéer.
Kommentarer kring strukturen
• Alla får komma till tals.
• Att man får chans att tala om det man vill + SEKRETESSEN.
Egna kommentarer
Allmänt positiva kommentarer
• Fantastiskt trevligt.
• Nöjd, varit givande.
• Jag är nöjd!!
• Detta behövdes.
• Ett mycket bra initiativ!
• Mkt bra initiativ med samtalsgrupperna.
Kommentarer kring antal träffar
• Lite för lite med bara 3 träffar. Detta bygger litegrann på att man har ett förtroende för de
andra i gruppen.
• För få samtalstillfällen.
• Vill ha fler sådana möjligheter om det är möjligt.
• Det krävs några gånger för att lära känna varandra så pass väl att samtalet flyter.
• Mycket givande, fler träffar!
• Det har varit mycket givande och roligt. Dock för få tillfällen för att det ska ge något i
längden.
• Kul om vi kunde ha en träff i höst också.
• Varför ska allt i skolan ske så snabbt? Jag tror att vi skulle ha behövt träffas hela året,
varför inte 4 träffar på hösten och 4 träffar på våren?
Kommentarer kring gruppernas sammansättning
• Det kan vara en idé att kolla hur länge alla jobbat och gruppera efter det. Det är bra med
både lika och olika erfarenhet.
• Gruppstorleken med 5–6 personer var lagom.
• Det borde kanske ha varit fler lärare som undervisar i samma åldersgrupp, högstadiet för
min del.
• Som 4-9-lärare saknar jag diskussioner om högstadieproblematiken som ex. betyg.
På vilket sätt samtalsgrupperna haft betydelse
• Bra att få prata om svårigheterna.
• Hoppas på fortsättning och att andra nyexade får samma chans.
• Det är bra att höra att andra är i samma situation och när man är flera kan något göras åt
problemen.
• Jag tycker att det här projektet har varit givande och önskar att alla hade samma möjlighet.
12

• Jag tycker att det är av vikt att nya lärare i framtiden får chansen att deltaga i liknande
grupper. Hur det än är har man funderingar som är viktiga att ventilera med personer i
samma situation.
• En mycket bra ”kurs” där jag som nyutexad fått berätta hur jag upplever läraryrket – fått
tips och idéer.
• Känns befriande att höra andra berätta och diskutera problem och ljuspunkter man har haft
eller kommer att få.
• Ger stöd i vardagen.
• Vi måste få ha ett andningshål för att bli kvar i yrket.
• Jag kommer troligtvis att kunna identifiera mig i många ”problem” i min framtida
yrkesroll.
• Har fått många bra tips och idéer.
• Träffat andra lärare i samma situation.
• Behöver uppleva att andra har haft samma problem i sin yrkesroll.
Övriga kommentarer
• Kommer gärna nästa år, bra att tidningarna blev inbjudna.
• Viktigt att det vi pratat om går vidare till ” högre”.
• Intressant att lyssna på frågor och funderingar som finns på ”mellanstadiet”.
• Skulle vara bra om det kom fram bland personalen ute på skolorna hur vi nya lärare
känner det och hur det borde vara för att det ska bli bra. Även klimatet bland alla.
• Bra struktur på träffarna.
Förslag på förbättringar
Kommentarer kring behovet av fler träffar
• Fler träffar.
• Fler träffar. – Kommer nog komma naturligt eftersom vi var piloter.
• Gärna vid fler tillfällen, kanske till hösten?
• Fler träffar per termin, mindre grupper!
• Fler tillfällen. Tvärgrupper på 5-6 och en stor grupp.
• Ca 5 pers lagom – fler tillfällen.
• Fler träffar.
• Träffas vid flera tillfällen.
• Flera gånger. Gärna över ett helt år. Då blir det en mera långsiktig utveckling och
reflektion och man lär känna människorna mer.
• Fler gånger!
• Flera och tätare träffar.
• Jag tycker att kursen kunde ha fortsatt någon gång till.
• Mkt viktigt att träffarna fortsätter – även med oss som påbörjat detta. Vi är fortfarande nya
och en del får ändrade förhållanden.
• Regelbundna träffar första året man jobbar som lärare.
13

Kommentarer kring gruppernas sammansättning
• Blanda med olika kompetens i gruppen.
• Jag tror ändå inte på renodlade 1-7- eller 4-9-grupper.
Kommentarer kring arbetet i grupperna
• Dela in i mindre grupper samt jobba basgruppsbetonat med att lösa olika problem som vi
själva föreslår.
• Träffarna kunde gärna ligga lite närmare varandra i tid.
• Borde vara under ordinarie arbetstid.
Övriga kommentarer kring förbättringar
• En ordentlig utvärdering/ rapport skulle nog vara bra.
• Fortsätt bara!
• Att fortsätta projektet.
• Alla lärare har ett behov att prata – inte bara nyexade. Äldre lärare som tappat ”gnistan”
borde få diskutera tillsammans i någon form.
• Bra idé att få lära känna andra lärare från andra skolor på ett bra sätt.
14

Sammanställning av svaren på utvärderingen från de kommuner som deltagit i
projektet. Varje kommun representeras av en bokstav och svaren är återgivna
ordagrant. Namn är dock utelämnade.
1. Varför valde ni att delta i projektet?
A: Samtalsledaren presenterade projektupplägget. Som rektor för
kommunens största skola blev jag intresserad. Samtalsledaren
jobbar dessutom på min skola. Förvaltningschefen gav klartecken.
Syftet med projektet att låta nyanställda träffas, att lite mer ”neutralt”
vid sidan om skolornas egen introduktion få träffas och samtala om
ev. bekymmer, svårigheter, men också glädjeämnen de mött under
de första tjänstgöringsmånaderna tyckte jag lät intressant.
B: Helt i linje med syfte och mål för projektet; få de nyexaminerade
lärarna att stanna kvar och lättare komma in i sin roll samt skapa
kontakter.
C: Att börja sitt nya arbete som nyexaminerad lärare innebär en stor
omställning från lärarstudierna. Man har ofta många frågor att ställa
och även om man har en mentor som fungerar bra dyker det upp
problem som man skulle behöva diskutera mer med de som är i
samma situation. Det är viktigt att försöka se till att nya lärare
introduceras i sitt nya yrke och att ge dem allt stöd som är möjligt.
Projektet låg i linje med de tankarna och vi fick på så vis hjälp med
att komma igång med samtalsgrupper. Eftersom vi dessutom fick
hjälp med en resurs i form av samtalsledare innebar det att
kommunens ekonomiska satsning för den här verksamheten var låg.
Vi fick mycket för den lilla satsningen.
D: För att vi kände ett behov av att bättre ta vara på våra nyanställda
så att de väljer att fortsätta i yrket.
E: Vi har en föreställning om att den första tiden som ”nybakad”
lärare av många upplevs som problematisk.
F: För att du (samtalsledaren) erbjöd dej att leda detta utan kostnad
för oss. Jag tror det är mycket värdefullt men har själv inte tid att leda
det. ( se fråga 2 och 6 )
2. Vilka var förväntningarna?
A: Förväntningarna var att de nyanställda i sina samtalsledda möten
skulle känna ett stimulerande kollegastöd och påverkas till en positiv
attityd till sitt arbete. Gruppen skulle kunna utvecklas till ett informellt
nätverk. Ytterst var syftet från skolans sida att behålla nya duktiga
medarbetare.
B: Enligt ovan.
15

C: Förhoppningen var att de nya lärarna skulle ha möjlighet att få
prata av sig och att de lättare och snabbare skulle känna sig som en
av övriga i personalgruppen. Dessutom hoppades vi på detta sättet
att man skulle vilja fortsätta som lärare i X kommun.
D: Förväntningarna var att de som deltog skulle tycka att det var
meningsfullt och känna sig styrkta i sin pedagogroll.
E: Att våra nya lärare skulle visa intresse och vilja deltaga.
F: Jag tror att det är mycket lätt att som nyexad/nyanställd hamna i
samma trall som övriga på skolan. De idéer man har kan lätt
förvandlas i besvikelse om de bemöts avfärdande eftersom de kan
vara ett hot mot gängse ordning. Då tror jag man kan ha stor nytta av
att träffa andra i samma situation för att känna att man trots allt ändå
kanske är rätt ute och kanske för att ingjuta nytt hopp. Man kan
också på detta sätt knyta bekantskap rent privat med personer på en
ny ort i samma ålder som man själv är.
3. Har dessa uppfyllts?
A: Utan att ha gjort någon grundlig utvärdering har vid muntliga
förfrågningar de deltagande uttryckt sin tillfredsställelse över de
regelbundna mötena. Samtliga deltagare har fortsatt sin tjänstgöring i
X kommun.
B: Ja, delvis. Det är för kort tid för att veta vad det ger på sikt.
C: Att döma av kommentarerna från deltagarna så har
förväntningarna i stort uppfyllts.
D: Ja, om man får tro utvärderingen.
E: Ja, antalet deltagare var över förväntan.
F: Vet ej!
4. Hur har kommunen löst vikariesituationen när deltagarna varit
på samtal?
A: Det har varierat. Som regel har kollegor inom arbetslaget täckt
upp för den frånvarande. I något fall har pga tung arbetsbelastning i
arbetslaget vikarie tillsatts.
B: Har lösts på respektive skolenhet
C: Det har lösts på olika vis på respektive skola och vad jag känner
till har det inte varit några problem.
D: Vi har satt in vikarier om vi har haft vikarier att tillgå.
16

E: Har ej behövts vikarier eftersom samtalen varit förlagda på
eftermiddagarna.
F: Det har varje arbetslag/enhet skött utan rektorernas
inblandning/kännedom. Eftersom jag fick det svaret av rektorerna
förmodar jag att ingen vikarie satts in.
5. Vilka reaktioner har ni fått från a) Deltagare b) Rektorer c)
Andra?
A: Se svar fråga 3! I övrigt positiva reaktioner. Tyvärr kunde inte alla i
gruppen komma till alla möten då lojaliteten mot eleverna och
undervisningen med dem prioriterades framför mötet i
projektgruppen.
B: Deltagarna positiva, så även skolledning. Avd. chef för Barn och
Ungdom utvärderade tillsammans med samtalsledaren sista gången
och fick på så sätt en uppfattning om innehåll och vad man tyckte om
satsningen.
C: a) Vad gäller projektet enbart positiva. Man har uppskattat att få
träffas och att det dessutom har legat på arbetstid har varit mycket
positivt.
b) Bara positiva reaktioner. Ingen skolledare har ifrågasatt
samtalsgrupperna.
c) En av kommunens övriga förvaltningar har hört talas om projektet
och tyckt det vara mycket intressant. Några arbetssökande har känt
till projektet och önskade att de skulle få samma chans om de
anställdes i kommunen.
D: Reaktionerna har varit övervägande positiva från samtliga.
E: Positiva. Speciellt från deltagarna.
F: De rektorer som sagt nåt har bara varit positiva och de rektorer
som hört någon reaktion från deltagarna har bara hört positiva
sådana.
6. Har kommunen för avsikt att fortsätta utveckla samtalsgrupper
för nya lärare? Om svaret är ja, hur? Om svaret är nej, varför?
A: Vi har inte bestämt oss än. Vi väntar på en rapport från
samtalsledaren och samtalsledarens erfarenheter från arbetet med
gruppen.
B: Vet ej. Någon eldsjäl måste i så fall ta tag i detta och / eller att
skolorna har en uttalad vilja att satsa på nyexaminerade lärare via
handledning, mentorskap mm. Som nyanställd tar man nog inte
initiativ till detta.
C: Ja. Från och med innevarande läsår har vi anställt en person på
0,5 tjänst som samtalsledare för personal. Tanken är att vi ska kunna
17

erbjuda flera lärare möjlighet att ingå i olika samtalsgrupper. För
närvarande håller verksamheten på att byggas upp och en av de
första målgrupperna är nyanställda lärare. De lärare som ingick i
projektets samtalsgrupper har också erbjudits en fortsättning. Bägge
grupperna har startat under hösten.
D: Vi diskuterar detta i skolutvecklingsgruppen för närvarande.
E: Har ej tagit ställning till denna fråga.
F: Förmodligen kommer vi inte att göra detta till en regel beroende
på att vi inte har tid. Det är lätt att skylla på tiden men när det är
knappt om tid finns det risk för att just detta inte prioriteras eftersom
det är förvaltningsövergripande. Eftersom vi har så liten central
organisation faller det nog på min lott att ta mej an detta men just nu
känns det som att det får vänta.
7. Övriga kommentarer:
A: Från början fick vi reaktioner från Lärarförbundets lokala ombud
som var rädd att projektet var ett led i en värvningskampanj. Efter
första mötet försvann det ifrågasättandet.
B: Inget svar lämnat.
C: Inget svar lämnat.
D:
E: Bra med samarbete mellan facklig organisation och kommunen.
F: Jag har fått ett tips och om jag känner att jag orkar ligger det nu
väldigt nära till för mej att några gånger per år ta chansen att träffa
alla nyexade i vår förvaltning.
18

Sammanställning av samtalsledarnas utvärdering.
Samtalsledare: Magnus Alm, Roger Johansson, Lena Lindqvist-Albinsson, Anders Nilsson,
Magnus Nyberg och Helena Sankala.
1. Varför valde du ut just din kommun?
Samtalsledarna angav att de valde ut den kommun som var mest intresserad.
2. Hur har kommunen ställt upp med fika, utskick, annat?
I fyra av sex kommuner har det fungerat mycket bra vad gäller inbjudan till deltagare, fika
etc.
3. Hur bedömer du lokalerna där samtalsträffarna hölls?
På två orter gav man lokalen godkänt, på övriga orter var man mycket nöjd.
4. Vilken tid på dagen har dina träffar ägt rum? Fördelar/nackdelar?
Samtalsträffarna har ägt rum eftermiddagstid, vanligtvis kl 13.30-15.30. De flesta
samtalsledare tyckte denna tid var lämplig. Fyra kommuner ställde upp fullt ut med
vikariekostnaderna och deltagarna fick i de flesta fall räkna tiden som fortbildningstid.
5. Svarade samtalsledarutbildningen mot behovet som samtalsledare?
Alla samtalsledare har svarat ja på frågan. De olika modellerna för samtalsledning och att
utbildningen byggde på verkliga upplevelser och erfarenheter har varit till stor hjälp.
6. Hur kan du använda utbildningen i din lärarroll?
Samtliga ser stora möjligheter att använda sina kunskaper i lärarrollen bl a vid föräldra- och
elevsamtal, i samtal med kollegor och skolledning samt i arbetslagsarbetet.
7. Hur bedömer du din egen arbetsinsats (tid, mentalt etc)?
Alla samtalsledare har lagt ner mycket tid och energi på projektet. De flesta är överraskade
över hur mycket tid och kraft som krävts inför och under träffarna, och alla har lagt ner stor
tid på planering. Samtliga är mycket nöjda med sina arbetsinsatser.
8. Vilken betydelse har den täta kontakten med övriga samtalsledare haft under
projektets gång?
Här råder en total samstämmighet om att övriga samtalsledare varit ovärderliga som mentorer.
Den heterogena gruppen innehåller stor kompetens och det skapar trygghet att kunna få hjälp
av varandra. Gruppen har också fungerat som ventil och bollplank.
9. Tips du vill ge andra kommuner
• Välkomna nyexaminerade lärare med konkreta åtgärder
• Introducera nyexaminerade för att slippa sjukskrivningar och undvika nyrekrytering
• Kontinuerlig uppföljning av introduktionsprogrammen
• Låt samtalsledning bli en del av introduktionen
19

10. Tips du vill ge andra samtalsledare
• Håll hårt i tiden
• Sätt ramar
• Klargör vikten av att alla respekterar tiden
• Samarbeta med andra samtalsledare
• Var väl förberedd
• Håll er till modellerna
11. Kommentera gruppernas sammansättning
Idealet på gruppstorlek är, enligt samtalsledarna, 7-8 deltagare. Heterogena grupper avseende
stadium, kön, ålder och skolenhet är enligt de flesta berikande för samtalsgruppen.
Samtalsledarna såg fördelar i grupper där deltagarna inte kände varandra innan.
20

Vill ni vara först?
Bilaga 1
Sex kommuner i Sverige kommer att få delta i ett pilotprojekt som syftar till att behålla
nya lärare i såväl yrket som kommunen.
Syfte
Det övergripande syftet är att delge lärare redskap för att snabbare finna sig tillrätta i
sin nya roll samt att bidra till att utveckla och öka arbetsplatsens samlade kompetens
och därmed påverka viljan och möjligheten att stanna kvar inom yrkeskåren.
Detta genom att:
• skapa ett forum och nätverk där nya lärare kan finna stöd hos och utbyta tankar,
idéer och förslag med andra nya lärare i kommunen
• kartlägga behoven hos nyexaminerade lärare på olika skolor i kommunen
• skapa en återkoppling mellan högskolor/universitet och den nyexaminerade
lärarens arbetsplats.
Bakgrund
Det är ett välkänt faktum att det behövs fler lärare
till dagens och framtidens skola.
År 2005 kommer att saknas över 20000 lärare om inte
dagens mönster förändras. Internationell och svensk
forskning visar att nyexaminerade lärare möter många
svårigheter under den första tiden som
yrkesverksamma, svårigheter som alltför ofta leder
till att nya lärare väljer andra yrken, Därigenom ökar lärarbristen ytterligare.
Skolutvecklingen försvåras också om arbetslag och kollegium inte uppnår stabilitet.
Mål
• att i seminarieform komma fram till åtgärder som kan genomföras i den aktuella
kommunen för att motivera nyexaminerade lärare att stanna kvar inom sitt yrke.
• att genom diskussioner komma fram till förslag på arbetssätt och individanpassade
introduktionsprogram
• att skapa nätverk mellan yngre lärare där erfarenheter, tips och idéer lättare kan
spridas och individernas trygghet i lärarrollen stärkas
21

Upplägg
Avsikten är att arrangera samtalsseminarier under våren 2001 för nyexaminerade
lärare på grundskolan och gymnasiet. Deltagarnas examen bör ligga högst två år
tillbaka i tiden.
Träffarna - sammanlagt 3 st under våren
• leds av samtalsledare, utbildade vid Mitthögskolan
• förläggs till tiden 13.00-15.00
• kan räknas som fortbildning/kompetensutveckling
I denna region går erbjudandet om att få vara pilotkommun till följande kommuner:
Här räknas alla kommuner upp som man skickar inbjudan till
Bland dessa kommer en kommun att ges möjlighet att delta.
Detta får kommunen
• Lärare som är mer benägna att stanna inom kommunen
• Lärare med ett vidgat nätverk och med en utökad professionalism
• Utbildade samtalsledare (utan kostnad för pilotkommuner) som kartlägger nya
lärares behov
• Ta del av slutrapport innehållande dokumentation från träffarna
• Möjlighet att utse kommunföreträdare som deltar i seminarierna
Detta bidrar kommunen med
• Vikariekostnad för deltagarna
• Lämplig lokal för träffarna
Projektet pågår under året 2001.
22

Intresseanmälan
Vi är intresserade av att delta i pilotprojektet ”Samtalsseminarier”.
Detta gör vi redan nu för våra nyexminerade lärare i kommunen (ex provår,
introduktionsprogram, mentor eller annat)
...................................................................................................................................
...................................................................................................................................
...................................................................................................................................
...................................................................................................................................
...................................................................................................................................
...................................................................................................................................
...................................................................................................................................
...................................................................................................................................
Kommun………………………………………….
Kontaktperson………………………………………Telnr………………………….
E-post………………………………………………Faxnr
………………………………
Skickas senast 20/11-00.
23

Utvärdering Samtalsgrupp
för nyexaminerade lärare
Ringa in det betyg du vill ge samtalsgruppen på följande punkter!
1. Vilket omdöme ger du inbjudan och sättet inbjudan gick ut på?
IG G VG MVG
2. Hur bedömer du lokalerna vi vistats i ? IG G VG MVG
3. Vilket betyg ger du det stöd du fått från rektor och arbetskamrater
för att delta i utbildningen? IG G VG MVG
4. Hur svarar samtalsgruppen mot dina behov? IG G VG MVG
5. Hur tycker du upplägget och strukturen på träffarna har fungerat?
IG G VG MVG
6. Hur tycker du att tidsplaneringen har fungerat? IG G VG MVG
7. Vilket betyg vill du ge utvecklingen av din lärarroll genom deltagande i
samtalsgrupp? IG G VG MVG
Bilaga 2
8. Vilket betyg vill du ge samtalsgruppen vad gäller att öka viljan att stanna
kvar i läraryrket? IG G VG MVG
9. Vilket betyg vill du ge samtalsgruppen vad gäller ökad förmåga att i framtiden
kunna ha en givande diskussion med rektorer, kollegor, föräldrar och elever?
IG G VG MVG
10. Vilket omdöme vill du ge samtalsledaren? IG G VG MVG
Vad är det sämsta med samtalsgruppen?………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
Vad är det bästa med samtalsgruppen ?…………………………………………..
…………………………………………………………………………………….
Egna kommentarer………………………………………………………………...
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
Förslag på förbättringar……………………………………………………………
24

Till företrädare för kommuner deltagande i
samtalsseminarier för nya lärare.
Bilaga 3
Ni är en av sex kommuner som under året deltagit i projektet för nya lärare. I vår
rapport sammanställer vi deltagarnas och kommunernas utvärderingar för att få en så
samlad bild som möjligt. Det är därför av stor vikt för oss att få ta del av era synpunkter.
Svaren skickas i bifogat kuvert senast 31/10. Svara gärna på separat blad.
Tack för att ni tar er tid att svara på följande frågor.
Namn/samtalsledare
1 Varför valde ni att delta i projektet?
2 Vilka var arbetsgivarens förväntningar?
3 Har dessa uppfyllts?
4 Hur har kommunen löst vikariesituationen när deltagarna varit på samtal?
5 Vilka reaktioner har ni fått från a) Deltagare b) Rektorer c) Andra?
6 Har kommunen för avsikt att fortsätta utveckla samtalsgrupper för nya
lärare? Om svaret är ja, hur? Om svaret är nej, varför?
7 Övriga kommentarer:
Frågorna har besvarats av: Telnr:
25

Bilaga 4
Utvärdering för samtalsledare deltagande i projekt samtalsseminarier för nya lärare.
1. Varför valde du ut just din kommun?
2. Hur har kommunen ställt upp med fika, utskick, annat?
3. Hur bedömer du lokalerna där samtalsträffarna hölls?
4. Vilken tid på dagen har dina träffar ägt rum? Fördelar/nackdelar.
5. Svarade samtalsledarutbildningen mot behovet som samtalsledare?
6. Hur kan du använda utbildningen i din lärarroll?
7. Hur bedömer du din egen arbetsinsats (tid, mentalt etc)?
8. Vilken betydelse har den täta kontakten med övriga samtalsledare haft under
projketets gång?
9. Tips du vill ge till andra kommuner
10. Tips du vill ge andra samtalsledare
10. Övrigt:
Namn: Samtalsledare i kommun.
26