Nr. 1 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

More documents

Recommendations

Info

Skyddsingeniör Kurt Theliander: Yrkesskadorna under år 1976 Den glädiande nedgången i 1975 års yrkesskadestatistik har tyvärr ånyo vänts till en uppgång. Det totala antafet olyckor har ökat lån 274 till 283. [ikaså har antalet förlorade albetstimmar per yrkesskada ökat samt även yrkesskadef rekvensen (antal yrkesskador per 1 mili arbetstimmar) - från 73 till 78. Även om årets siffror visar en stigande trend, ligger Uddevallavarvet trots allt väl framme vad gäller olycksstatistik i iämförelse med de övriga svenska storvarven. 12 öcn 16,6 (9 HUVUD OCH HATS 4,2 (5,5) I förra numret av VoVi insmög sig några felaktigheter. ! Förinannen ute på den nya plåtgården h'eter iu som de allra flesta vet givetvis Per-OIof Andreasson. Likaså är det koordinatskärmaskinerna i de nya verkstäderna på Kärra som idag inte klarar av att fasa plåtarna. Vi ber alla inblandade om överseende för våra misstag. RYCC uJi ä,'rii,, glöM lNrE HfÄtMEN! Som förr om åren är den mest olycksdrabbade ålderskategorin den yngre arbetskraften mellan 17 och 23 år. Förr om åren har kurvan sluttat brant efter 22 är, men 1976 visar statisitken att 23-åringarna fått en olyckstopp, vilket kan vara en tillfälliehet. Men faktum kvarstår dock att de yngre måste vara försiktigare på arbetsplatsen. Vidare f ramkommer att under det gångna året inträffade de flesta olyckstillfällen för dem som varit på varvet i tre år - alltså inte två år som de tidigare årens siff rror vittnat om. Detta hänger givetvis ihop med 23-åringarnas höga siffra. Ofta kombineras iu dessa båda faktorer, ålder och antal år i företaget, vilket gör att vi får höga olyckstoppar i de yngre åldrarna. Ställningsbyggarna - stor ökning Olyckornas fördelning på de skilda avdelningarna är ungefär Iikartad med föregående år. Av naturliga skäl är vissa yrkeskategorier speciellt utsatta för olycksrisker - plåtslagare och svetsare. Plåtslagarnas fina nedåtgående trend frän 1974 håller i sig. Antalet olyckor under 1976 har sjunkit från 95 till 74' Däremot har utrustn ingsplåtslagarna fått en ökning från 13 olyckor till 22 - ökning med 6O %o. Den kategori som UPPlevde den största ökningen i olyckor var svetsarna - från 53 till 70, samt ställningsbyggarna - från 14till 23 - en ökning med 64 o/o. Ställningsbyggarnas yrkesskadefrekvens är också värd att uppmärksamma, därför att den är anmärkningsvärt hög - den högsta yrkesskadefrekvens som vi haft bland någon yrkeskategori under 70-taletl De föregående årens uPPåtgående trend i maskinverkstaden har glädiande nog brutits. De flesta olycksfallen förekommer av förklarliga skäl på fartyg under utrustning och på stapelbäddarna under byggnaditiden. Här arbetar iu många olika yrkeskategorier i många gånger trånga och besvärliga utrymmen. Korttidsolycksfallen - endast 1 dag - som visade en så stor ökning 1975, minskade avsevärt under förra året. Svetskatarren har minskat med hela '117 HANDLED, HAND OCH FINCRAR 29,7 (32,8) BÄL 6,0 (4,0) \'/ t-1 ,''I n ii AXEL OCH ARM 5,0 (B,B) TLED, KNÄ Alla ni som besöker de nya verkstäderna på Kärra, glöm inte bort att det är hlälmtvång där precis som i de andra verkstäderna. Enligt uppgift har flera personer från HK synts utan hiälm På Kärra. SKÄRPNINC, manar Skyddet! BEN 12,4 (12,8) FOTLED; FOT 19 ,4 (19,0) Teckningen ovan visar huvudsakligast skadad kroppsdel per 100 yrkesskador under 't976. KROPPEN I ÖVRICT 0,0 (0,4) Siffrorna inom parantes avser 1975. olyckstillfällen under året, vilket är en mycket bra siffra. Den intensif ierade skyddsinformationen till framförallt de yngre har uppenbarligen givit resultat. I statistiken på hur olyckorna fördelar sig över årets månader är mars den allra mest olycksdrabbade månaden. Clädjande nog har vi lyckats få ned antalet olycksfall som inträffar under det sista halvåret till den lägsta siffra vi någonsin haft under hela 7O-talet. Detta kan vara resultatet av de gemensamma ansträngningar som vi satte in tack vare den nya månadsstatistiken, där vi på ett tidigt stadium kunde observera den våldsamma ökningen av olycksfallen under första halvåret 1976.Vi hoppas nu att den nedåtgående trenden under hösten håller i sig. 1976 ärs siffror på fördelningen av olyckor på veckodagarna visar att måndagen är den värsta dagen ur olycksfallssynpunkt, och därefter går kurvan successivt nedåt resten av veckan. Vid tiotiden på förmiddagen och mellan klockan två och tre på eftermiddagen inträffar de flesta olyckorna, vilket ju är ganska naturligt, eftersom det intensivaste arbetet förekommer lust under dessa tider. De mest utsatta kroppsdelarna är de vi användei flitigast i vårt dagliga arbete - händer och fötter. Handskadorna har dock glädjande nog minskat något under året, men vi har däremot fått en markant ökning av ögonskadorna. Förra årets yrkesskadesiffror visar en uppgång, som vi alla måste vara med om att vända till en nedgång i år. Men det krävs att vi ALLA gör en helhiärtad insats. Ett förnuftigt skyddsarbete gör arbetsolatsen säkrare. Det är Ditt och Dina kamiaters liv och hälsa det gäller. Nämnderna kvar Företagsnämndsavtalet är som bekant uppsagt av de centrala förhandlingsparterna, men trots detta kommer företagsnämnderna vid Uddevallavarvet och Skandiaverken att sammanträda som vanligt tillsvidare. Både företaget och de fackliga organisationerna vill vänta och se vad ett eventuellt MBl-avtal kommer att innebära, innan något definitivt beslut om företagsnämndens vara eller icke vara fattas. Traf iksituationen på varvet Vid skyddskommitt6ns decembersammanträde beslöts att anläggningsavdelningen tillsammans med vaktchefen skall utarbeta ett förslag till lösning av trafiksituationen på varvet. Följande Problem skall utredas: 1. Trafiksituationen skall i sin helhet ses över, både vad gäller gångoch cykeltrafiken. 2. Bilkorten bör fördelas restriktivt. Endast personer som har nytta av bilen för interna transporter skall få bilkort. 3. De parkeringsPlatser som är belägna närmast Portarna bör reserveras för sena skiftet samt för dem som har svårigheter att förflytta sig. I samband med den sistnämnda punkten har det kommit till redaktionens kännedom att man inte respekterar att vissa parkeringsplatser vid Stora porten, gamla varvet, är reserverade. Låt oss alla hjälpas åt att följa gällande regler och bestämmelser, så flYter trafiken bättre och det hela blir smidieare för oss alla! I i ; ir
"Knarren" behövs för vissa iobb Som vitidigare nämnt genomfördes i höstas försök med att avskaffa ,,knarren" - den luftdrivna mejslingsmaskinen " - på flera av våra aibetsplatser. Erfarenhetelna av försöken var så positiva att man beslöt förlänga försöksperioden ytterligare. Men detta betyder dock inte att all var odelat positiva till att ,,knarren,, togs bort. I SV-hallen har man t ex fått dispens att använda ,,knarren,, Men samtidigt är givetvis både Osvald och Cert medvetna om vilka risker för bullerskador, som ständigt alla i hallen utsattes för när alla svetsare hade var sin "knarr" . - Alla här ute är väl nästan mer eller mindre hörselskadade, säger Cert. Så inte vill vi ha tillbaka "knarren,i samma omfattning som förut. För visst har vi vunnit mycket genom att få bort de många "knarra.rna" . öet är inte på bara bullernivån som sjunkit, utan vi har vissa typer av jobb. VoVi besökte fått bort alla luftslangar till UV-hallen och frågade hur det fungerar där. _. Under hösten tystnade "knarren,, i tlera av våra verkstäder. En av varvets största bullerkällor hade därmed tagits bort - i varje fall på försök. De allra f lesta var därför mycket positiva till att få bort "knarren", men från en del håll var man orolig att arbetet inte skulle kunna fungera som tidigare. Och somliga tyckte det var väl drastiskt att ta bort samtlisa "knarra(' på arbetsplatsen. Även o-m kritikernas värsta farhågor kommit på skam, så anser man att ännu kan inte "knarren" ur produktionssynpunkt helt ersättas med andra verktyg. VoVi besökte UV-hallen. Problem utan "knarren" - Visserligen klarar vi oss utan ',knarren", men problemen är stora vid vissa typer av jobb, säger förman Cert Olsson i UV-hallen. - Det är framförallt vid V-fogar, vebbskarvar och giggbordläggningar som problemen uppstår, når vi inte får använda oss av "knarren,,. fortsätter han. I detta instämmer svetsare Osvald Olsson med eftertryck. - Det är inte roligt att göra ett jobb som man vet inte är fullgott; att inte vara nöid med det arbete man lämnar ifrån sig, säger han. Vid all svetsning uppkommer slagg och rester som på något sätt måste rensas bort för att högsta kvalitet på svetsfogen skall uppnås. När nu den'snabba. effektiva men mycket bullriga "knarren" bannlysts får svetsaren använda slagghacka och stålborste i stället. - Att använda hackan och borsten vid långa plana svetsfogar - typ hålkärl - går bra, menar Osvald. Men det är just vid V-fogar, som det är omöjligt att få fogen helt ren. Det spelar ingen roll hur lång tid jag håller på med borsten och hackan, det går helt enkelt inte. ,,knarrarna,, vara ett rimligt krav. Men han kan inte tänka sig någon återgång till det gamla, då alla svetsare i hallen hade var sin Kn arr - Visst är vi medvetna om svetsarnas problem, säger han. Men det får hela tiden vägas mot bullerproblem och riskerna för samtliga som jobbar i hallen att få nedsatt hörsel i hela sitt liv. Samtliga inblandade är medvetna om bullerfaran, men från produktionens sida vill man påpeka att som det är idag blir inte arbetet väl utfört i vissa stvcken. om som legat spridda i hallen och ständiet man inte får använda "knarren,,. Men utgjort en snubbelfara. Snubbelskadorna uppenbarligen kan en väl motiverad dis- har också minskat markant enliet statipensansökan bli beviljad; så har redan stiken, framhåller Cert. skett i SV-hallen. Men som vi sagt behöver vi den helt På vår avslutande fråga om det tids- enkelt för vissa typer av jobb. Mitt förmässigt har betytt någonting att införa slag är att varje skift får en "knarr,, var. slagghacka och stålborste, säger Cert Han påpekar också, att vissa svetsare Olsson: numera är lite noggrannare att ställa in - Det är för tidigt att säga något om rätt strömstyrka och att använda rätt än, och sådant är elektrod lu alltid svårt att rätt- för att inte få onödigt mycket vist beräkna. Och det är inte huvud- slagg i fogarna. frägan, som jag ser det, utan det är kvali- Aven på skyddssidan är man medveten tetskraven och miljökraven, menar han. om de problem som svetsarna har utan Det är glädjande att se det intresse '.'knarren", men man kommer uppenbar- som alla tycks ha för att förbättra arbetsligen att vara restriktiv vid beviliahdet av miljön, även om vissa yrkesgrupper kan dispenser för att använda "knarren,,. Det få göra avkall på sin bekvämlighei, som i framkommer vid samtal med skVdds- det här fallet svetsarna. De allra flesta är ingenlör Kurt Theliander och huvud- tydligen beredda att ställa upp skyddsombudet Hjalmar persson. för att forbättra miljön för samtliga.' Att det - Vi har vunnit väldigt mycket ge- alltid är svårt att förändra en gammal nom att få bort flertalet av "knarrarnä,'. invand arbetsrutin är vi väl alå med- Många användes i onödan, säger Hjalvetna om. Vi människor har ju ofta mar Persson. Och vi kommer att vara besvär med att förlika oss med det nva restriktiva med dispenser, men visst är den allra första början. Många svetsaie två knarrar en enorm förbättring i jämfö- upplevde det förmodligen på så sätt, när relse med 40. En dispens om anvåndan- de fick lämna ifrån sig "knarren,,, men det av "knarr" får behandlas i vanlig trots det första motståndet tycks det i ordning i skydds- och miljökommitt6ni arbetsutskott, slutar lort ha gått relativt bra. Så här säger han. Cert Olsson avslutningsvis: Kurt Theliander nämner också att man - Vi var kanske alltför skeptiska och försöker få fram en annan miljövänligare negativa i början och trodde inte det. och tystare typ av "knarr". skulle fungera överhuvudtaget. Men jag för min del får allt erkänna Rimf igt att det med har en "knaft,,per skift gått bättre än jag trodde. Skyddsombudet i UV-hallen, Rune Hansson, tycker att en "knarr" per skift verkar Risk för bullerskador Osvald är veteran på varvet och var med redan när "knarren" introducerades i börian av 50-talet. - Enligt min mening var "knarren,, mitt bästa redskap, säger han, som den samvetsgranne yrkesman han är. , .:T Gert olsson, Rune Hansson och osvald olsson diskuterar ,,knarrens,, vara eller inte vara. 13
Page 1 and 2: ,7a4eM) 'ffi Den 22 december levere
Page 3 and 4: Bedömningsnämnden UDDEVAI-I-AVARV
Page 5 and 6: Hansson, Erik Hansson, Helge Hansso
Page 7 and 8: varvet och arbetsplatsen på Sörvi
Page 9 and 10: pensionen nu, så jag klarar mig al
Page 11: 47 fick suldur på SkV Kallas (26),
Page 15 and 16: @ffiE @@llh @ililnrilnrcilt Ville i

Nr. 1 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?