Ingenjör 2012 - Framtidens Karriär

More documents

Recommendations

Info

Annons Annons DennA temAtiD ning är en Annons från nextm e D i A 22 Framtiden finns i samverkan över vetenskapsgränserna De stora framtidsmöjligheterna för forskning och innovation ligger i att hitta fler områden för samverkan mellan de vetenskapliga disciplinerna, menar Peter Larsson, samhällspolitisk direktör för Sveriges Ingenjörer. Forskning och innovation Text Clas Lewerentz Hur kan förutsättningarna för forskning och innovation förbättras i Sverige? – Det är viktigt att sätta in det här i ett perspektiv. Sverige är ju en del av den europeiska unionen som är en del av en globaliserad värld, men inom Sverige måste vi fundera över hur vi använder de resurser som finns till vårt förfogande − råvaror, mänskligt kapital, skatter, forskningsmedel etc. – Vi beskriver oss gärna som ett land där tekniken varit betydelsefull för att bygga välstånd och en industri i världsklass. Det finns en vrångbild av att industrin inte längre skulle spela någon roll, men värdemässigt har den aldrig varit större än nu. Långsiktig konkurrenskraft kräver en ständig utveckling av kunskap och teknik, och industrin och råvaruhanteringen har kontinuerligt blivit mycket mera kunskapsintensiv. Gruvverksamheten till exempel, kräver idag fyra gånger mer ingenjörstimmar än för 20 år sedan. Är Sverige ett innovativt land? – Ja, vi har åtminstone varit det. Vi har varumärken som är mer kända än landet självt. Även under modern tid har vi lyckats producera personer som nått internationell toppnivå med sina varumärken, exempelvis Skype och Spotify. Dessa Peter Larsson, samhällspolitisk direktör, Sveriges Ingenjörer. är sprungna ur en grogrund. Är det den som vi ska utveckla? Ja, då måste vi börja i skolmiljön. Jag tycker det är dags att börja tala väl om den svenska skolan. Den har många fördelar. – Talar vi om Sverige och vår position i en mer globaliserad värld, då handlar det om vilken framtidssyn man vill förmedla. Detta är en viktig del i ledarskapet. Det är oerhört viktigt att regering och riksdag, men också näringslivet och akademin, förmedlar synen att vi ska fortsätta på den inslagna vägen och bli allt bättre på att producera saker och låta kunskapen komma till sin rätt, säger Peter Larsson. Var ser du de stora framtida möjligheterna? – Vi ska vårda det som är starkt, att vi har låga hierarkier och kan umgås över gränser. Vi ska förstärka detta när det gäller de vetenskapliga disciplinerna genom att hitta fler områden där man samverkar. Det är där de stora framtida möjligheterna kommer att finnas. – Ett bra exempel, när vi pratar om Långsiktig konkurrenskraft kräver en ständig utveckling av kunskap och teknik spetsforskning, är Stockholm Brain Institute som är en blandning av medicin och teknik. Ett annat potentiellt framtidsområde är kemin och kraven på att basera mer kemiindustri på förnyelsebara råvaror − jätteintressant i ett land som Sverige som har skogen. – Återvänd till de här basresurserna och gör dem spännande och attraktiva för dem som växer upp idag. Visa att här finns nya framtidsutmaningar som man kan ta itu med och som har betydelse. Om det är någonting som är en positiv drivkraft så är det viljan att vara med och lösa problem. Där är vi starka. Där har Sverige ett försprång. Hur ska vi behålla det försprånget? – Det handlar om att tala om för den uppväxande generationen att det finns väldigt intressanta framtidsmöjligheter. Men då måste de olika delarna hänga ihop, och näringsministern måste engagera sig och säga att detta är bra, svarar Peter Larsson och tillägger: – En av de viktigaste faktorerna i näringspolitiken är vår utbildningspolitik, framtidens Karriär – ingenjör April 2012 att den hänger ihop från förskola till högskola och har både kunskapsfokus och kreativt fokus. Det som våra ingenjörer är uppskattade för runt om i världen är ju problemlösningsförmåga och förmåga att ta fram saker. Det är därför vi har blivit framgångsrika inom många områden. Vi efterlyser att regeringen redogör för sina strategier för att öka Sveriges attraktionskraft på forskningsintensiva företag. Vad blir konsekvenserna av AstraZenecas nedläggning av forskningstjänster i Sverige? – Nedläggningen i Södertälje var en utveckling som borde ha kunnat förutses. AstraZeneca har fungerat som motor för hela life science-sektorn i Sverige. Det dragloket saknas nu. Vill vi att den här sektorn ska utvecklas så krävs en samsyn nationellt. Som i alla sådana här fall går det inte att peka på några enskildheter, men de strukturförändringar som har gjorts inom sjukvården har inte varit till nytta för utvecklingen av life science-industrin. Den kostnadspressade situationen i landstingen idag ger inte utrymme för de mer långsiktiga investeringarna som all forskningsverksamhet hanterar, avslutar Peter Larsson.
Annons Annons DennA temAt IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtidens Karriär – Ingenjör April 2012 Varierade utmaningar i gruv- och stålsektorn Gruv- och stålsektorn är två av Sveriges viktigaste bas- och exportindustrier. Det går bra för dessa sektorer, som präglas av ett högteknologiskt arbetssätt. Såväl gruv- som stålsektorn kan erbjuda många olika karriärvägar, utmaningar och en möjlighet att kombinera teknik med affärsutveckling. Gruv- och stålsektorn Text Annika Wihlborg Gruvnäringen är en av Sveriges mest expansiva branscher som räknar med att investera drygt femtio miljarder kronor de kommande fem åren. Expansionen gör att man behöver rekrytera civilingenjörer med inriktning mot berg, maskin, miljö och kemi. Ingenjörer finner utmaningar inom forskning, utveckling och innovation som Tomas From, vice vd på SveMin. Foto: Erja Lempinen Bo- Erik Pers, vd på Jernkontoret. Foto: Pär K Olsson stärker gruvindustrins långsiktiga konkurrenskraft. Under de kommande tio åren behöver branschen drygt 500 ingenjörer. – Ingenjörskompetens behövs bland annat för att förfina prospektering, utvinning och energieffektivisering. Forskning och innovation är prioriterade områden, säger Tomas From, vice vd på gruvbranschens branschförening SveMin. Samhällsplanering och logistik – Ingenjörer kan ägna sig åt allt från samhällsplanering och logistikfrågor till bergmekanik, anrikningsprocesser och förstås gruvproduktion. Gruvbranschens behov av ingenjörskompetens ökar i takt med att produktionstekniken blir mer systemorienterad, säger Tomas From. De starkaste argumenten för att välja gruvindustrin är, enligt Tomas From, att branschen kan erbjuda omväxlande arbetsuppgifter och goda karriärutvecklingsmöjligheter i en tillväxtbransch, oavsett om man väljer att bli specialist, jobba med produktion, miljö, export, logistik, underhåll, elektronik eller forskning och utveckling. Stålindustrin starkare än någonsin Stålindustrins produktionsmetoder effektiviseras, nya stålsorter och nya produkter utvecklas. Omvärldens efterfrågan på stål ökar, inte minst från världens utvecklingsländer. Stålindustrin erbjuder civilingenjörer karriärvägar inom exempelvis materialutveckling, driftforskning, produktionsteknik, miljöteknik och processtyrning. Stålindustrin ägnar sig åt avancerad materialutveckling och processutveckling som kräver ingenjörskompetens. – En utmaning finns på logistikområdet, stålindustrin ställer höga krav på en effektiv logistikkedja, säger Bo-Erik Foto: Boliden Gruvbranschens behov av ingenjörskompetens ökar i takt med att produktionstekniken blir mer systemorienterad 23 Pers, vd på Jernkontoret, stålindustrins branschorganisation. Högt nettoexportvärde Ingenjörer som siktar in sig på en specialistkarriär kan välja mellan en rad olika inriktningar. Chefer och projektledare finner också många möjligheter. Drygt 95 procent av den svenska stålproduktionen exporteras och eftersom merparten av de råvaror som används vid ståltillverkning är svenska har stål ett högt nettoexportvärde. – Materialkunskap har alltid varit ett centralt område, men vi behöver även ingenjörer som vill arbeta med strategiutvecklingsfrågor, utveckling av nya affärskoncept och som kan kombinera teknisk och affärsmässig kompetens, säger Bo-Erik Pers. CAPGEMINI FORTSÄTTER ATT VÄXA OCH NU BEHÖVER VI YTTERLIGARE 400 VASSA KONSULTER Läs mer på www.se.capgemini.com
Page 1 and 2: a nnons Denna tematiD ning är en a
Page 3 and 4: ildtext bildtext Annons Annons Denn
Page 5 and 6: SKAPA FRAMTIDENS TEKNIK REDAN IDAG
Page 7 and 8: Annons Annons DennA temAt IDn I ng
Page 11 and 12: Välkommen till JM - hos oss sitter
Page 21: www.rejlers.se 26 maj Scandinavium
Page 27 and 28: © NextMedia Spännande specialistj
Page 29 and 30: © NextMedia Öppnar dörrar i hela
Page 31 and 32: © NextMedia Ingenjören ska göra
Page 33 and 34: © NextMedia Husqvarna - en global
Page 35 and 36: © NextMedia Många vägar att väl
Page 37 and 38: © NextMedia Rymdteknik på högsta
Page 39 and 40: © NextMedia En ocean av karriärm
Page 41 and 42: © NextMedia Karriär i eget bolag
Page 43 and 44: © NextMedia Avancerat säkerhetsar
Page 45 and 46: © NextMedia Magnus arbetar med uni
Page 47 and 48: © NextMedia Statkrafts traineer g

Ingenjör 2012 - Framtidens Karriär

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?