Religionsfilosofi - Föreningen Lärare i Religionskunskap
Religionsfilosofi - Föreningen Lärare i Religionskunskap
Religionsfilosofi - Föreningen Lärare i Religionskunskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
REDAKTÖREN HÄLSAR<br />
<strong>Religionsfilosofi</strong>,<br />
religionskunskap och kursplaner<br />
Vi befinner oss i en spännande tid då förslagen till nya kursplaner respektive<br />
ämnesplaner presenteras. Texterna kommer att påverka vårt arbete många år<br />
framöver. Som Nils-Åke Tidman skriver om i detta nummers ordförandespalt<br />
är en skillnad att förslaget för grundskolans undervisning – den enda text vi<br />
har för närvarande – tydligare skriver fram centralt undervisningsinnehåll. En<br />
annan förändring är att det endast är i årskurs 1-3 som en kursplan för SOundervisning<br />
anges. I övriga skolår beskrivs undervisning i geografi, historia,<br />
samhällskunskap och religionskunskap. Också kunskapskraven för årskurs 6 är<br />
ämnesspecifika.<br />
Förslaget ger en delvis annan karaktärisering och betoning av religionskunskapsämnets<br />
olika delar. Medan nu gällande kursplaner skiljer mellan<br />
”Livsfrågor och livstolkning”, ”Etik” samt ”Tro och tradition” skriver förslaget<br />
fram ”Religioner och livsåskådningar”, ”Religion och samhälle”, ”Identitet och<br />
livsfrågor” samt ”Etik”. Skillnaden indikerar att den aspekt av religionskunskap<br />
som ibland benämns samhällsorienterande har fått en mera framskjuten position<br />
och den existentiellt tolkande dimensionen tonats ned något. Samtidigt<br />
utgör fortfarande livsfrågeundervisning ett centralt inslag.<br />
Flera formuleringar i beskrivningar av ämnets syfte känner vi igen. Vi kan<br />
t.ex. läsa att ”Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och<br />
förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. I dagens<br />
samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskap om religioner och livsåskådningar<br />
en viktig förutsättning för ömsesidig förståelse mellan människor.”<br />
”Vidare syftar undervisningen till att stimulera eleverna att reflektera över olika<br />
livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. Undervisningen ska på<br />
så sätt skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning<br />
och en förståelse för andra människors sätt att tänka och leva.” ”Vidare ska<br />
undervisningen stimulera eleverna att undersöka hur människor förhåller sig<br />
till tro och vetande, med utgångspunkt i religioner och livsåskådningar. Undervisningen<br />
ska också ge eleverna möjligheter att utveckla sitt kritiska tänkande<br />
på religionskunskapens område.”<br />
Samtliga aktiviteter som ovan lyfts fram diskuteras i detta nummer av<br />
Religion & Livsfrågor. Skribenterna är religionsfilosofer och beskriver hur<br />
kompetens på detta område ger förutsättningar för religionskunskapsundervisning.<br />
Olof Franck, som är temanummersredaktör, introducerar fältet för oss<br />
och beskriver de religionsfilosofiska frågorna som såväl aktuella som eviga vilket<br />
också artiklarna illustrerar. Flera av skribenterna är upptagna med frågor som<br />
gäller vårt mångreligiösa samhälle. Så betonar exempelvis Karin Johannesson<br />
betydelsen av att i denna kontext pröva argument och inte låta samtal glida<br />
över i allmänt tyckande. Andreas Nordlander beskriver hur analytisk respektive<br />
kontinental filosofi ger verktyg som möjliggör såväl respektfull som kritisk<br />
diskussion av religiös erfarenhet. Eberhard Herrmann visar på problem med<br />
vår religionsfrihet och argumenterar istället för vad han kallar livsfrihet. Med<br />
Catharina Stenqvists artikel går vi från de aktuella till de eviga frågorna och<br />
uppmärksammar vilka oundvikliga situationer livet ställer oss inför och vilken<br />
destruktivitet men också konstruktivitet – livs- och kärlekskraft – som ryms i<br />
dessa.<br />
Jag önskar er alla intressant läsning och berikande samtal!<br />
CHRISTINA OSBECK<br />
INNEHÅLL<br />
4 Ordförandetankar<br />
Nils-Åke Tidman<br />
6 <strong>Religionskunskap</strong>,<br />
religion och filosofi<br />
Olof Franck<br />
8 Religiös tro och<br />
andlig längtan i en ny tid<br />
Karin Johannesson<br />
11 Religionsfrihet, demokrati<br />
och mångfald<br />
Eberhard Herrmann<br />
14 Erfarenheten av Gud och världen:<br />
Filosofiska perspektiv på religiös<br />
erfarenhet i ett postmodernt<br />
samhälle<br />
Andreas Nordlander<br />
17 Livets bräcklighet<br />
frammanar det goda<br />
Catharina Stenqvist<br />
18 Recension: Det postsekulära<br />
tillståndet: religion,<br />
modernitet, politik<br />
Ola Björlin<br />
m e dv e r k a n d e i d e t ta n u m m e r<br />
Olof Franck<br />
Uppsala universitet<br />
Västerhöjdsgymnasiet, Skövde<br />
Olof.Franck@skovde.se<br />
Karin Johannesson<br />
Uppsala universitet<br />
Karin.Johannesson@teol.uu.se<br />
Eberhard Herrmann<br />
Uppsala universitet<br />
Eberhard.Herrmann@teol.uu.se<br />
Andreas Nordlander<br />
Lunds universitet<br />
Andreas.Nordlander@teol.lu.se<br />
Catharina Stenqvist<br />
Lunds universitet<br />
Catharina.Stenqvist@teol.lu.se.<br />
Ola Björlin<br />
Rudbeckianska gymnasiet<br />
ola.bjorlin@edu.vasteras.se<br />
RELIGIONSFILOSOFI 1:10 | 3
Change language