Metoder att mäta och reducera emissioner från ... - Avfall Sverige
Metoder att mäta och reducera emissioner från ... - Avfall Sverige
Metoder att mäta och reducera emissioner från ... - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
16<br />
<strong>från</strong> det oförpackade avfallet som transporteras där. Gaserna är som tidigare<br />
flyktiga syror, svavelväte <strong>och</strong> ammoniak. Gaskoncentrationerna uppsk<strong>att</strong>as till<br />
ppb i luft.<br />
• Påsöppnare <strong>och</strong> såll<br />
I mottagningsdelen finns också en påsöppnare <strong>och</strong> ett antal såll. Förmodligen<br />
har rötningsprocessen redan startat i påsarna i insamlingsskedet. Utrustningen är<br />
ansluten direkt till utsugningssystemet. Det kanske skulle vara möjligt <strong>att</strong> <strong>mäta</strong><br />
direkt i dessa utsug för <strong>att</strong> få varje dels bidrag till utsläppen. Gaserna är som<br />
tidigare flyktiga syror, svavelväte <strong>och</strong> ammoniak med tillägg av lustgas.<br />
Gaskoncentrationerna uppsk<strong>att</strong>as till ppm i luft.<br />
• Mottagningstank<br />
Utanför byggnaden står en mottagningstank för flytande substrat. Här räknar vi<br />
med <strong>att</strong> kunna <strong>mäta</strong> flyktiga syror, svavelväte, ammoniak <strong>och</strong> lustgas. Eftersom<br />
mängden i fickorna varierar kommer också mängderna av gaser häri<strong>från</strong> <strong>att</strong><br />
också variera. Om hett fettrikt substrat pumpas in i tanken finns det risk för<br />
vätgasbildning. Gaskoncentrationerna uppsk<strong>att</strong>as till ppm i luft.<br />
• Hygieniseringstankar<br />
Mätning bör göras i avluftningen <strong>från</strong> hygieniseringstankarna. Substratet<br />
pumpas in i batcher, vilket innebär <strong>att</strong> vid någon tidpunkt i<br />
hygieniseringsprocessen kan rötningsprocessen startas med gasbildning som<br />
följd. Rötningsprocessen har lättare <strong>att</strong> starta om rejektv<strong>att</strong>en används som<br />
spädv<strong>att</strong>en. Gaserna som vi kan förvänta oss här är ammoniak, flyktiga syror,<br />
lustgas, eventuellt svavelväte <strong>och</strong> metan. Gaskoncentrationerna uppsk<strong>att</strong>as till<br />
ppm i luft.<br />
• Bufferttank<br />
Efter hygieniseringstankarna fortsätter substratet till bufferttanken. Mätningen<br />
görs vid avluftningen. Här kan vi <strong>mäta</strong> i princip samma gaser som i de<br />
föregående tankarna. Eventuellt kan rötningsprocessen ha startat vilket kan<br />
innebära <strong>att</strong> vi också kan träffa på metangas här. Gaskoncentrationerna<br />
uppsk<strong>att</strong>as till ppm i luft.<br />
• Rötkammare<br />
Nästa ställe i kedjan är rötkamrarna. Läckageställena på rötkamrarna är<br />
bräddavloppen, omrörarens axeltätning <strong>och</strong> säkerhetskärlets utloppsledning. De<br />
två senare ska i princip inte läcka, men vanligtvis brukar något litet utsläpp<br />
kunna noteras. De ämnen som kan detekteras här är metan, koldioxid, vätgas,<br />
ammoniak, flyktiga syror <strong>och</strong> eventuellt lustgas. Gaskoncentrationen i <strong>och</strong><br />
närmast bräddavloppen uppsk<strong>att</strong>as till tiondels procent.<br />
• Rötresttank<br />
Efter rötkamrarna kommer substratet till rötresttanken. Här är tanken <strong>att</strong><br />
rötresten ska svalna <strong>och</strong> ”gasa av”. Rötresttanken är ansluten till biogassystemet<br />
<strong>och</strong> har därmed samma gaskoncentration <strong>och</strong> tryck som rötkamrarna. Upplägget<br />
blir därför det samma som på rötkamrarna.
Change language